Susanne står brud

"Håhå, jaja", suckade mamma och rörde om i brasan, som sprakade hemtrevligt i den öppna spisen i vårt vardagsrum. "Jag kan inte fatta, att du ska vara borta om en månad, Susanne? Utflugen ur boet... Det kommer att bli så tomt efter dej."

"Ja, men mamma lilla", tröstade jag, "du är väl i alla fall glad, att din dotter är lycklig och snart ska få ett eget litet hem med vad därtill hörer. Man, möbler och..."