Det är alltid en stor litterär händelse när Tomas Tranströmer ger ut en ny diktsamling. I den förra, Sorgegondolen, fanns en avdelning med en för Tranströmer ny versform: haikun. Den ska enligt japansk tradition bestå av 17 stavelser, den ska innehålla en naturimpression och vara en meditation över den mänskliga existensen. Med sin komprimering och åskådlighet framstår den som självklar och helt i linje med det form- och bildspråk som Tranströmer utvecklat.Den stora gåtan består till huvuddelen av sviter med sådana korta dikter, skrivna i haikuns form; underbara koncentrat av Tranströmers samtidiga enkelhet och komplexitet.Förbryllande skogdär Gud bor utan pengar.Murarna lyste.Krypande skuggor...Vi är vilse i skogeni murklornas klan.En svartvit skataspringer envist i sick-sacktvärs över fälten.Se hur jag sittersom en uppdragen eka.Här är jag lycklig.Alléerna lunkari koppel av solstrålar.Ropade någon?
