Succéer och fiaskon. Hyllningar och beskyllningar. Lycka och sorg.
Fastighetsägaren, idrottspampen, fiskaren, Trosa-bon, racerbåtföraren och djurgårdaren Åke Bergdahl kan se tillbaka på 75 år som varit mer innehållsrika och pendlande än han som liten grabb kunde föreställa sig att de skulle bli. Men Bergdahl blickar också framåt. Mot det som ska göras.
"Jag tänker leva tills jag dör", har han skrivit tillsammans med journalisten och författaren Jonas Arnesen, under många år en av SvD-sportens största profiler. I boken blickar de bland annat tillbaka på Bergdahls karriär i det civila och inom idrotten där han med sitt starka ledarskap bidrog till att göra Djurgården till bäst i Europa. Vi får lära känna en man som bakom den lite burdusa ytan har ett hjärta av guld. Det återspeglas också i kapitlen där hans älskade döttrar Annica och Gunilla och barnbarnet Love ger sin syn på pappa och morfar. Vägen till att bli den tajta och kärleksfulla familj som de utgör i dag har dock långt ifrån varit spikrak.
"Jag tänker leva tills jag dör" är mer än en berättelse om Åke Bergdahl - det är också en bok om bland annat föräldraskap, om samhällsutvecklingen, åldrandets för- och nackdelar och om den framtid vi inte vet något om.
