Långt ute i havet låg Ön. Den var så gott som öde. Där fanns en fyr, men den var släckt. På en udde bodde en fiskare, men han teg. Till denna ö förde pappan sin familj som han ville beskydda och försvara. Ön var annorlunda. Den var något helt annat än Mumindalen, där allting var som det skulle. Sanningen att säga höll det på att bli ganska förfärligt på ön. Den var nära att förvandla alla - utom lilla My. Och orsaken var havet, som man inte kunde förstå sig på. Vad som behövdes var en storm, en bärgningsbragd och att fyren tändes igen. Havet hade kanske dålig karaktär, men det var en bra fiende?