2012 flyr Nazanin Nouri tillsammans med sina föräldrar och sin storebror från talibanernas skräckvälde i Afghanistan till Iran, där de blir utsatta för rasism och där hennes pappa fängslas, torteras och sedan skickas tillbaka till Afghanistan. Samtidigt lider Nazanins bror av svår njursvikt och är i akut behov av dialys var tredje dag. Nazanins pappa lyckas åter ta sig till Iran och råkar i händerna på människosmugglare, som i kamp mot klockan för familjen över gränsen till Turkiet. Det visar sig dock snart att de inte kan stanna i där. Nazanins bror får inte den vård han behöver och de har knappt mat för dagen. Familjen fortsätter därför sin flykt och hamnar i Grekland och Aten, där de bor i ett rivningshus och börjar drömma om att någon gång kunna ta sig till Sverige. Nazanin är idag 14 år. Det här är hennes berättelse.