Ivar Lo-Johanssons fem långa berättelser i Nunnan i Vadstena är alla formellt och innehållsmässigt vitt skilda. Det gemensamma för novellerna är spännvidden, de väldiga kunskaperna om människans livsvillkor och miljö, den fruktbärande nyfikenheten och närheten till problem, som i lika grad gäller människan som individ och samhällsmedlem.
Titelnovellen skildrar Bälta, som femtonårig utsattes för övergrepp av sin egen far, begärde inträde i Vadstena kloster och under ett långt liv fick lära sig att inga murar kan utestänga köttets lust och världens ondska. Men samlingen innehåller också en berättelse om individen i polissamhället, en märklig studie i själslig förstening, en skakande berättelse om det som sker med hundratusentals försöksdjur vid våra laboratorier och en bister kärleksförklaring till lumpsamlarnas, fnaskens, åldringarnas Paris.