”’Himlen är svart, solen och alla stjärnorna har slocknat, men gräset lyser.’ När han beskriver det kan jag se det, vi sitter på en parkbänk under världens tak. Det fryser till så att det gör ont i handflatorna, jag flämtar, ’snälla, ta bort det.’ Sidan av hans ansikte är matt och fårig som barken på en kastanj, grönskimrande, han ser nästan död ut, fridfullt död. ’Jag vill bara hjälpa dig.’”
E-novell i genren Skräck, Mörkersdottir novell 2013