Met BookBeat geniet je van meer dan 1 miljoen luisterboeken en e-books. Luister naar bestsellers, thrillers, romans en meer. Probeer gratis!

BookBeat - luisterboeken en e-books voor jou. Probeer gratis!

Tenzij je op avontuur gaat, kun je je beter aanmelden op de website van {country}.

{SerieName} - Boekenserie - BookBeat

Alla sju böckerna i Fröknarna von Phalen-sviten samlade i en volym! När von Phalen-sviten gavs ut på 1930-talet utlöste de skandal, bland annat på grund av sina öppna sexuella skildringar och för att de tog upp kontroversiella ämnen som homosexualtitet. De sju romanerna gav upphov till den så kallade Krusenstjernafejden och kritiserades häftigt för sina angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. I dag är serien en av den svenska litteraturens stora och mest relevanta klassiker. Angela och Petra utgör centrum i romansviten. Känsligt och sensuellt skildrar Agnes von Krusenstjerna kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur. "Intet för allt för unga flickor!" Östersundsposten, 1930 "Säkert skall den chockera och skrämma hela kolonier av avmätta kälkborgare..." Sven Stolpe, Fönstret 1930

Fröknarna von Pahlen

Fröknarna von Pahlen : samlingsvolym

Första delen i romansviten som skakade 30-talets moralsverige! När Angela som tolvåring blir föräldralös tas hennes barndom ifrån henne. Men hennes unga, ogifta faster Petra tar sig an henne med en glöd som ingen kan hejda. De bosätter sig på Eka herrgård och mellan de två uppstår en sällsam kärlek. En kärlek som inte är utan syskonlika påfrestningar. Dessutom kan Petra inte glömma sin stora ungdomskärlek Thomas Meller. Hon vill inte förbli utan kärleken till en man, men nu har hon ju Angela ... Angela och Petra utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

Den blå rullgardinen

Angela von Pahlen är elva år och har precis blivit föräldralös, så någon i hennes släkt måste ta hand om henne. Hennes båda farbröders fruar, Lilian von Pahlen och Betty von Pahlen, vill åta sig ansvaret men det slutar med att flickans ogifta faster, den 27-åriga Petra von Pahlen, blir Angelas fostermor. Så kommer det sig att Angela får bo på Eka herrgård i Småland där hon snart känner sig som hemma. Angela växer upp och är i slutet av berättelsen 14 år. Petra bestämmer sig för att de ska flytta upp till Stockholm så att Angela kan börja i en riktig skola. * * * Fröknarna von Pahlen är en romansvit i sju delar skriven av Agnes von Krusenstjerna. Böckerna utkom mellan åren 1930 och 1935. Romansvitens två huvudfigurer heter Petra och Angela von Pahlen, och genom de sju böckerna får vi följa dessa två kvinnor och fler medlemmar ur släkten von Pahlen och även andra människor som har anknytning till dem. Romansviten ledde med sina öppna sexuella skildringar till Krusenstjernafejden. Böckerna har även filmatiserats av Mai Zetterling och fick titeln Älskande par med premiär 1964. Språklig bearbetning av Magnus Tyrgrim

Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen skapade stor uppståndelse i Sverige i och med att de sju böckerna innehöll lesbisk, homo- och heterosexuell kärlek. Bibloteksbladet kallade romanserien "En sjuk roman med delvis glänsande partier, men i sitt nuvarande skick oläsbar för en större allmänhet." Romansviten ledde till ett av de största litterära grälen i Sverige och handlade om moraliska normer och kvinnans rätt att få uttrycka sig fritt. Huvudfigurererna heter Petra och Angela von Pahlen. I den här första romanen av sju, får vi följa dessa två kvinnor och fler medlemmar ur ätten von Pahlen och även andra människor som har anknytning till dem. Böckerna filmatiserades 1964 under namnet ”Älskande par” med Mai Zetterling som regissör.

Angela von Pahlen har slutat skolan i ett privat läroverk i Stockholm och ska skickas i väg till hushållsskolan Prästkragen, där hon ska lära sig kvinnosysslor som man bör kunna i det kommande vuxenlivet. Under sin vistelse på hushållsskolan lär Angela känna Stanny Landborg och de kommer snabbt nära varandra. Efter en tid bestämmer hon sig för att åka och hälsa på Petra, som flyttat tillbaka till Eka herrgård medan Angela går på hushållsskolan. När hon kommer tillbaka till Eka börjar hon fundera på om hon ska hoppa av hushållsskolan. * * * Fröknarna von Pahlen är en romansvit i sju delar skriven av Agnes von Krusenstjerna. Böckerna utkom mellan åren 1930 och 1935. Romansvitens två huvudfigurer heter Petra och Angela von Pahlen, och genom de sju böckerna får vi följa dessa två kvinnor och fler medlemmar ur släkten von Pahlen och även andra människor som har anknytning till dem. Romansviten ledde med sina öppna sexuella skildringar till Krusenstjernafejden. Böckerna har även filmatiserats av Mai Zetterling och fick titeln Älskande par med premiär 1964. Språklig bearbetning av Magnus Tyrgrim

Kvinnogatan

Andra delen i sviten ”fröknarna von Pahlen”. Angela passerar ungdomsåren och kastas in i vuxenvärlden. Vi följer henne i Stockholm och på en hushållskurs, där två bittra fröknar vid namn Strussenhielm undervisar i allt vad en blivande hustru behöver veta. Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen skapade stor uppståndelse i Sverige i och med att de sju böckerna innehöll lesbisk, homo- och heterosexuell kärlek. Bibloteksbladet kallade romanserien "En sjuk roman med delvis glänsande partier, men i sitt nuvarande skick oläsbar för en större allmänhet." Romansviten ledde till ett av de största litterära grälen i Sverige och handlade om moraliska normer och kvinnans rätt att få uttrycka sig fritt. Huvudfigurererna heter Petra och Angela von Pahlen Böckerna filmatiserades 1964 under namnet ”Älskande par” med Mai Zetterling som regissör.

Andra delen i romansviten som skakade 30-talets moralsverige! Petra och Angela har brutit upp från Eka herrgård och flyttat till Stockholm. Angela är sjutton år och ska gå på hushållsskola i Strängnäs. Petra fasar för ensamheten. Nu när Angela inte är ett litet barn längre blir det alltmer tydligt för Petra att hon saknar kärleken till en man. Efter en passionerad historia med en redan förlovad man har Petra återigen blivit sviken. Den enas erotiska längtan och den andras förvandling till ung kvinna förändrar långsamt relationen dem emellan. Angela och Petra utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. Känsligt och sensuellt skildrar Agnes von Krusenstjerna kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

Tredje delen i sviten ”fröknarna von Pahlen”. Angela är tillbaka i Småland hos Petra. På hösten 1912 dyker en resande predikant upp. Han hyr in sig hemma hos arrendatorn och arrendatorsfrun Adelé. Den kärlekstörstande Adelé försöker med avancerade trick förföra kolportören som nu för andra gången i sitt liv är på väg att lockas in i syndfulla gärningar. Samtidigt far arrendatorn och Petra till staden och övernattar på hotell. Det blir mer än vad Adelé klarar av. Svartsjukan gnager i Adelé och hon vill straffa Petra. Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen skapade stor uppståndelse i Sverige i och med att de sju böckerna innehöll lesbisk, homo- och heterosexuell kärlek. Bibloteksbladet kallade romanserien "En sjuk roman med delvis glänsande partier, men i sitt nuvarande skick oläsbar för en större allmänhet." Romansviten ledde till ett av de största litterära grälen i Sverige och handlade om moraliska normer och kvinnans rätt att få uttrycka sig fritt. Huvudfigurererna heter Petra och Angela von Pahlen Böckerna filmatiserades 1964 under namnet ”Älskande par” med Mai Zetterling som regissör.

Höstens skuggor

Tredje delen i romansviten som skakade 30-talets moralsverige! Det börjar bli höst i Petras liv, men så nås hon av nyheten om att hennes gamla fästman ska återvända till Sverige. Thomas Meller är den enda man som Petra älskat, och nyheten river upp gamla sår. Samtidigt får Petra upp ögonen för Tord, arrendatorn på Eka Herrgård. Även Tords hysteriska hustru, Adèle, har fastnat för en ny man – en kringresande pastor. Det blir en händelserik höst och vinter på herrgården Eka. Angela beslutar att inte återvända till hushållsskolan, och stannar hos Petra. Petra och Angela utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.

Agnes Von Krusenstjerna [1894–1940]  var en svensk författare. Fröknarna von Pahlen är en romansvit i sju delar. Böckerna utkom mellan åren 1930 och 1935. De olika delarna heter Den blå rullgardinen, Kvinnogatan, Höstens skuggor, Porten vid Johannes, Älskande par, Bröllop på Ekered och Av samma blod. Romansvitens två huvudfigurer heter Petra och Angela von Pahlen, och genom de sju böckerna får vi följa dessa två kvinnor och fler medlemmar ur ätten von Pahlen och även andra människor som har anknytning till dem. Romansviten ledde med sina öppna sexuella skildringar till Krusenstjernafejden. Böckerna filmatiserades 1964 under namnet Älskande par med Mai Zetterling som regissör. Porten vid Johannes (1933) är den fjärde romandelen i Von Pahlen-serien.

Porten vid Johannes

Thomas är hemma. Thomas har kommit hem. Äntligen! Hon ville berätta för Angela om Thomas. Hon visste ju ingenting. Men så lät hon bli det, och de kom till porten vid Johannes kyrkogård utan att Petra sagt något. Petras ungdomskärlek Thomas har kommit tillbaka till Sverige. Men det är inte Petra han dras till denna gång – utan Angela. Och Angela anar inte Petras hemlighet. På många sätt lämnar Petra och Angela nu idyllens hamn. De rör sig i bohemiska och erotiskt utlevande konstnärskretsar. Andra världskriget står för dörren och Sverige befinner sig i en tid av förändring. Snart kommer hela Europa att stå i brand. Petra och Angela utgör centrum i romansviten Fröknarna von Pahlen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen men en del kritiker såg det moderna i Agnes von Krusenstjernas böcker. Känsligt och sensuellt skildrar hon kvinnornas liv, deras förhållande till varandra, till barnen och till män. Som skildrare av den förtärande passionen har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur. De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII.…men nalkas man dagen och dess människor – vilket Krusenstjerna oförskräckt gör – si det är tabu: dit får ingen näsa stickas! Arbetar-Bladet, 1934

I von Pahlens villa vid Nynäs strålar släkt och vänner samman för att fira midsommar. Där återförenas Angela med sin barndomsväninna Stanny och anar dennas plågsamma kärlekshemlighet. Också Angelas och Thomas Mellers kärlek slår nu ut i full blom.Besviken på männen och kärleken drömmer däremot Petra om en kvinnogemenskap, om att återvända till Eka. I de sista delarna av Agnes von Krusenstjernas von Pahlen-serie fortsätter berättelsen om Petra och Angela. Överraskande släktband avslöjas och nya vänskaps- och kärleksrelationer inleds. Älskande par är den femte delen. De sju romanerna kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. Som skildrare av den förtärande passionen, utifrån den tiden och miljön ur kvinnans perspektiv, har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur.De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII.

Älskande par

Älskade par är den femte boken i sviten om fröknarna Phalen. Den här boken vägrade Otto Bonnier att ge ut. Han ansåg att Agnes von Krusenstjerna hade en sjuklig lust att behandla perversa undantagsfall och med samma lust detaljerat skildra erotiska scener, dock gav ett annat bokförlag ut några av hennes böcker, bland annat den här. Med sina tabubelagda sexuella skildringar i början på 1930-talet, kom det att leda fram till Krusenstjernafejden. Konservativa skribenter tyckte skam gick på torra land, medan författare som Karin Boye, Vilhelm Moberg, Eyvind Johnson, försvarade Krusenstjerna och tryckfriheten. Moraldebatten startade 1933 och nådde sin kulmen 1935. Romansviten filmatiserades av Mai Zetterling 1964. Romansviten ledde till ett av de största litterära grälen i Sverige och handlade om moraliska normer och kvinnans rätt att få uttrycka sig fritt. Huvudfigurerna heter Petra och Angela von Pahlen. 1914 firar de midsommar på Dalarö hos sina släktingar. Mot slutet av sommaren bryter kriget ut i Europa och Angelas älskare är tvungen att resa sin väg.

Agnes Von Krusenstjerna [1894–1940]  var en svensk författare. Fröknarna von Pahlen är en romansvit i sju delar. Böckerna utkom mellan åren 1930 och 1935. De olika delarna heter Den blå rullgardinen, Kvinnogatan, Höstens skuggor, Porten vid Johannes, Älskande par, Bröllop på Ekered och Av samma blod. Romansvitens två huvudfigurer heter Petra och Angela von Pahlen, och genom de sju böckerna får vi följa dessa två kvinnor och fler medlemmar ur ätten von Pahlen och även andra människor som har anknytning till dem. Romansviten ledde med sina öppna sexuella skildringar till Krusenstjernafejden. Böckerna filmatiserades 1964 under namnet Älskande par med Mai Zetterling som regissör. Bröllop på Ekered (1935) är den sjätte romandelen i Von Pahlen-serien.

Bröllop på Ekered

De sju romanerna i Agnes von Krusenstjernas serie om fröknarna von Pahlen kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. Men det var en del kritiker som förstod vad hon försökte göra. Så här kunde det låta: "En bättre kännare av kvinnors känsloliv är inte lätt att finna!" Länstidningen 1931 "Intet för allt för unga flickor!" Östersundsposten, 1930 "Säkert skall den chockera och skrämma hela kolonier av avmätta kälkborgare…" Sven Stolpe, Fönstret 1930 "Ett suveränt behärskande av ämnen som aldrig förr behandlats så ingående i svensk litteratur." Sydsvenska Dagbladet 1931 "...men nalkas man dagen och dess människor, vilket Krusenstjerna oförskräckt gör, si det är tabu: dit får ingen näsa stickas!" Arbetar-Bladet 1934 Som skildrare av den förtärande passionen, utifrån den tiden och miljön ur kvinnans perspektiv, har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur. Ett intressant stycke kulturhistoria. I sjätte delen av, Bröllop på Ekered, inträder de två tjänsteflickorna Agda och Frideborg i det äkta ståndet. I serien om systrarna von Phalen ingår: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och del sju Av samma blod.

De sju romanerna i Agnes von Krusenstjernas serie om fröknarna von Pahlen kritiserades häftigt när de kom ut på 30-talet för angrepp mot familjen och den konventionella sexualmoralen. Men det var en del kritiker som förstod vad hon försökte göra. Så här kunde det låta: En bättre kännare av kvinnors känsloliv är inte lätt att finna! Länstidningen 1931 Intet för allt för unga flickor! Östersundsposten, 1930 Säkert skall den chockera och skrämma hela kolonier av avmätta kälkborgare… Sven Stolpe, Fönstret 1930 Ett suveränt behärskande av ämnen som aldrig förr behandlats så ingående i svensk litteratur. Sydsvenska Dagbladet 1931 ...men nalkas man dagen och dess människor, vilket Krusenstjerna oförskräckt gör, si det är tabu: dit får ingen näsa stickas!. Arbetar-Bladet 1934 Som skildrare av den förtärande passionen, utifrån den tiden och miljön ur kvinnans perspektiv, har Agnes von Krusenstjerna inget motstycke i svensk litteratur. Ett intressant stycke kulturhistoria. I sjätte delen, Bröllop på Ekered, inträdde de två tjänsteflickorna Agda och Frideborg i det äkta ståndet, och i del sju, den sista delen i Von Pahlen-serien, Av samma blod, sammanförs de med Angela på Eka. Alla tre väntar barn och det blir Petra som får ta hand om dem. Petra själv förenar sig med Tord sedan denne drivits att ta livet av sin hustru Adèle. De olika delarna i Von Pahlen-serien är: Den blå rullgardinen I, Kvinnogatan II, Höstens skuggor III, Porten vid Johannes IV, Älskande par V, Bröllop på Ekered VI och Av samma blod VII.

Av samma blod

Agnes Von Krusenstjerna [1894–1940]  var en svensk författare. Fröknarna von Pahlen är en romansvit i sju delar. Böckerna utkom mellan åren 1930 och 1935. De olika delarna heter Den blå rullgardinen, Kvinnogatan, Höstens skuggor, Porten vid Johannes, Älskande par, Bröllop på Ekered och Av samma blod. Romansvitens två huvudfigurer heter Petra och Angela von Pahlen, och genom de sju böckerna får vi följa dessa två kvinnor och fler medlemmar ur ätten von Pahlen och även andra människor som har anknytning till dem. Romansviten ledde med sina öppna sexuella skildringar till Krusenstjernafejden. Böckerna filmatiserades 1964 under namnet Älskande par med Mai Zetterling som regissör. Av samma blod (1935) är den sista romandelen i Von Pahlen-serien.

Fröknarna von Pahlen

Over ons

Volg ons

Hulp en contact

Informatie

BookBeat

Download BookBeat