Flickorna på Nappari

Nappari gård ligger mitt ute på den satakundaslätt som Kumo älv på sin slingrande väg mot havet har skapat och utformat under de årtusenden som gått efter den senaste istiden. Över slätten vilar så här sommartid ofta ett slöjlikt ljus, himlen är blekt blå och dagarna långa. Själva gården står uppe på en liten höjd som en gång var en ö i älven, men som nu är omgiven av bördiga åkrar. Karaktärsbyggnaden är uppförd i trä, vitmålad och försedd med mansardtak av plåt. På husets södra och västra sida växer höga lönnar, som med sina stora, flikiga blad skuggar huset så här års. Kring gården löper även en tät granhäck, som skyddar köksträdgården och fruktodlingarna mot de kallaste nordanvindarna. I trädgården odlas grönsaker och frukter av många slag, många av dem hämtade från ett mildare sydligt klimat. I växthuset odlas med varierande framgång vindruvor och apelsiner. Trädgården är madame Jeanne Tigerstedts stolthet och bekymmer.

Till Nappari gård kommer smedsonen och filosofie studenten Osborne Hancock en varm sommardag i juni 1905. Han har kommit överens med godsägaren, kapten Severin Tigerstedt, att han ska under visa döttrarna Rose-Marie och Avé. Familjen Tigerstedt med nio barn har bott i Ryssland men nu ska barnen lära sig sitt fäderneslands språk och litteratur från grunden.

Madame Tigerstedt möter på verandan. Hon har oroat sig för att Osborne skall vara stilig och tjusig men när hon ser honom i hans säckiga kostym och slitna skor lugnar hon sig. Naturligtvis förälskar sig båda flickorna ändå i sin hemlärare, både den allvarliga Avé och den ljusa, glada och impulsiva Rose-Marie.

I Finland råder ofärd och ryskt förtryck. Eugen Schauman har mördat generalguvernör Bobrikoff. I aktivistkretsar jublar man och när Lennart Hohenthal skjuter Eliel Soisalon Soininen är det många som vill hjälpa Hohenthal att fly till Sverige, bland dem författarna Gunnar Björling och Arvid Mörne. Osborne Hancock är med i flyktarrangemangen och deltar aktivt i kampen mot den ryska hemliga polisen Ochranan.

Fredrik Lång har skrivit en bred historisk roman som baserar sig på verkliga händelser. Början av 1900-talet är en tid av förändringar: det gamla ståndssamhället knakar i fogarna, tekniska uppfinningar som automobilen sprider skräck och förtjusning och snart kan också en ung adelsflicka ta sitt öde i egna händer och gifta sig med den hon älskar. Flickorna på Nappari är också, och kanske främst, en stor och vacker kärleksroman.