Flickan på den dansande hästen: Min och Valegros väg till toppen

Det här är berättelsen om en outsider, en enastående häst och det magiska samspel som gjorde dem bäst i världen. För första gången berättar Charlotte Dujardin sin fantastiska historia. Om hur hon gick från hästskötare till olympisk guldmedaljör samt om hennes och Valegros unika relation. Det är en öppenhjärtig, ofta humoristisk och avslöjande inifrånskildring om ridsportens tuffa villkor.

OS i London 2012. Charlotte Dujardin och Valegro tar sig mjukt och till synes enkelt igenom alla svåra dressyrrörelser, och publiken sitter som trollbunden. Sex minuter senare har de satt nytt olympiskt rekord med ett resultat på över 90 %. De slog en hel värld med häpnad. Sedan dess har Charlotte och Valegro vunnit allt som går att vinna. Det här är deras makalösa berättelse.

Charlotte Dujardin har ridit sedan hon var två år och tävlat från fyra års ålder. Hennes talang gick inte att ta miste på, men att ge sig på dressyr var långt ifrån självklart. Utan aristokratiska anor och obegränsat med pengar var dressyren så gott som ouppnåelig, men tack vare sina föräldrars stöd kunde hon ändå följa sin dröm och sluta skolan när hon fyllde 16 för att tävla så mycket som möjligt. Som 22-åring fick hon jobb som hästskötare hos sin stora idol Carl Hester. Där har hon blivit kvar sedan dess. Valegro, eller Blueberry som han kallas, är ett mörkbrunt holländskt varmblod. Han är en valack på 163 cm i mankhöjd. Med en enorm galopp, explosiv energi och egenheten att skaka på huvudet när man red honom var han en utmaning att ta sig an. Charlotte blev ombedd att utbilda honom, och tanken var att Carl Hester så småningom skulle ta över tyglarna. Men Charlotte och Valegro verkade nästan kommunicera telepatiskt och snart utförde de otroligt avancerade rörelser. Valegros energi och Charlottes följsamma ridning var en magisk kombination som Carl Hester inte ville splittra. Valegro pensionerades i december 2016 inför ett fullsatt Olympia i London.