En rackarunge handlar om Ester Blenda Nordströms alter ego Ann-Mari och hennes bravader när hon utplacerats hos släktingar på landet för att det ska bli folk av henne. Idag skulle man väl säga att Ann-Mari har problem med impulskontrollen – den tidens termer var av typen ”vanartig” eller ”sjövild” – och som framgår av Fatima Bremmers efterord är boken i många avseenden självbiografisk, om än tillspetsad. Något som är extra intressant är att Ester Blendas Ann-Mari-böcker blev en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren. Ann-Maris otyglade personlighet känns igen hos såväl Madicken som Pippi och Emil.