I en grop alldeles intill muren låg något mörkt. Det rörde sig, och det jämrande lätet kom därifrån.
Karina släppte tyglarna och lade sig på knä bredvid det jämrande föremålet. Det var en hund. Nästan bara en valp. Den slickade ihärdigt sitt ena framben och tittade på Karina med bönfallande blickar.
Karina talade till den och smekte den över huvudet.
- Stackars du, har du fått dig en törn av den elaka Belsebub?
