Gullsan, jag är skraj. Vi fixar inte det här. Röken sticker så lungorna skrumpnar på mej. "Tyst och håll andan", väste Gullsan. "Brandkåren kommer så fort den kan, men innan dess måste vi väcka alla i huset. Hallå!" skrek hon och störtade uppför en trappa. "Det brinner!" Inte en suck, inte ett ljud hördes. Inte ens när vi slängde upp dörren till ett sovrum och började skaka dom två som låg där blev det nån reaktion...