”Landshövdingskan Jerneploog stod i en fönsternisch på residenset i Gustavsfors och såg ut över Stora torget, där dammet drev i skyar med vinden. Det var inte torgdag och mycket fanns inte att se: en bryggarvagn, stadsläkaren, som åkte till någon patient, skolbarn, ett kvarnlass, jungfrur och fruar, som voro ute och handlade och veko in till Gunnarsons, den stora speceriaffären, vars skylt man kunde se ner i Kungsgatan, om man ställde sig tätt invid rutan.”
Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. Författaren, journalisten och feministen Wägner var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925 och blev som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien 1944. Släkten Jerneploogs framgång utkom för första gången 1916.
