När det ofattbara händer och livet rämnar uppstår en intensiv längtan efter något hanterligt, något litet och konkret. Detta har Lena Katarina Swanberg själv upplevt och skrivit om i denna lite ovanliga trädgårdsbok. ”Bokens titel fanns i mitt hjärta långt innan jag hade börjat skriva: En trädgård till tröst. Min steniga jordplätt har hjälpt mig att vända stor sorg i ny livsglädje.” Trösten finns i den framväxande trädgården, där tiden går runt, inte framåt.
I trädgården vänds misslyckanden till erfarenheter, litenheten blir en tillgång och planer kan alltid ritas om. Det går inte att skynda på glädjen. Precis som livet i trädgården går i cirklar, vissnar ner och börjar om gång på gång, har sorgen sin egen tideräkning.
I korta texter förmedlar Lena Katarina en stilla och stark uppmaning att inte ge upp. Att söka tröst i det lilla, att tänka om och att tveklöst ta emot glädjen när den finns – för det gör den. Kan själv, kan be om hjälp, skriver författaren i förordet. Att tänka så, både i livet och i trädgården har gett henne en ny balans i stället för den som gick förlorad. En mänsklig gemenskap, där vardagsglädjen är en varm famn, mitt i sorgen.
"Språkbruket är minimalistiskt, sentimentalitetsfaktorn noll. Förtvivlan behöver inga bombastiska förstärkningsord. En trädgård till tröst är allt annat än en hurtfrisk coaching-bok på temat 'så här kommer du vidare'."
