Mestarikertojan dramaattinen romaani sukeltaa historiamme tummimpiin vuosiin. Mitä sota tekee ihmiselle, elämälle, rakkaudelle? Molly kiertää Ruotsia teatteriseurueen kanssa samaan aikaan, kun Suomi taistelee talvisodassa. Huoli läheisistä jäytää kunnianhimoista näyttelijää, samoin oma tulevaisuus: onko hänen tähtensä jo laskussa, ennen kuin ehti kunnolla noustakaan? Henry-sulhanen joutuu rintamakirjeenvaihtajana todistamaan sodan karmeuden. Hän haluaisi kertoa näkemästään totuudenmukaisesti, mutta ankara aika ei salli säröjä isänmaalliseen julkisivuun. Kun koittaa hauras välirauha, Molly ja Henry joutuvat kohtaamaan uudelleen toisensa, menneisyyden aaveensa, kaiken mitä sota heissä särki.

Molly & Henry

Kjell Westö (f. 1961) er en af de bedste finlandssvenske forfattere i sin generation. Han har været nomineret til Nordisk Råds Litteraturpris tre gange og vandt den i 2014 med Luftspejling 38. I fire romaner har Westö skildret Helsingfors og Finland i 1900-tallet og regnes for en af Nordens vigtigste fortolkere af vores historie og af, hvordan storpolitik griber ind i menneskets inderste liv. Året er 1952, det skelsættende år i Finlands historie hvor der var OL i Helsingfors, Coca-Colaen kom til landet og den finske skønhedsdronning Armi Kuusela blev Miss Universe. Den idealistiske drømmer Werner Skrake er passioneret lystfisker, hammerkaster og Elvis-fan, men har hele sit liv været forfulgt af uheld, som knytter Skrake-navnet til ulyksalige begivenheder. Fortælleren er Werners søn, Wiktor Jurij Skrake, og bogen handler om hans forsøg på at komme til rette med sin familiehistorie og den skæbne, som hviler over slægtsnavnet Skrake. "Kjell Westös store roman om Skrake-slægtens mange ulykker, spejlet i det 20. århundredes finske historie er poetisk, melankolsk og meget, meget morsom – en ny-klassiker." – Weekendavisen "Westös prosa er gjort af en helt særlig blanding af fortællende energi, humor og vemod. Hans projekt kan i denne roman minde om den norske Lars Saabye Christensens i Halvbroderen. Kjell Westös Helsingforsroman er på højde hermed." – Politiken "Det er en fabelagtig fortælling." – Kristelig Dagblad

Det ulyksalige ved at være en Skrake

"Dragerne over Helsingfors" er en stor roman om tiden efter 2. verdenskrig og frem til årtusindeskiftet, fortalt gennem en families brogede liv. Historien begynder da Henrik Bexar som ung dreng kommer tilbage til Finland efter at have været krigsbarn i Sverige. Fortællingen kredser om Henriks tre børn: Dani, Marina og Riku og deres tre vidt forskellige livsforløb. "Dragerne over Helsingfors" er en klassisk Westö-roman, en hjerteskærende slægtskrønike og et tidsbillede, hvor de historiske begivenheder og strømninger beskrives gennem deres indvirkning på skrøbelige og sårbare individer. Kjell Westö (f. 1961) er en af de store finlandssvenske forfattere i vores tid. Hans gennembrudsroman var "Dragerne over Helsingfors" (1996) og siden kom en række Helsingforsromaner som bl.a. består af "Det ulyksalige ved at være en Skrake" (2000) og "Der hvor vi gik engang" (2006). Romanen "Luftspejling 38" (2013) blev nomineret til Augustprisen og Finlandiaprisen og tildelt Nordisk Råds Litteraturpris 2014. Senest udkom "Den svovlgule himmel" i 2017. Hans bøger udkommer på 25 sprog.

Dragerne over Helsingfors

Stjernedirigent Thomas Brander har ladet opføre et stateligt sommerhus, Casa Tritonus, i den finske skærgård. Her vil Brander slappe af fra de mange arbejdsrejser rundt om i verden, der tærer på kræfterne. Brander er en mand ’i sine bedste år’, men selvbilledet er ikke, hvad det har været, og efter en række nedture i både arbejds- og kærlighedslivet kan end ikke det mondæne skærgårdspalads dulme nerverne. Dertil kommer en meget udadvendt og nysgerrig nabo, som også truer sjælefreden. Med tiden finder Brander og naboen, amatørmusikeren Reidar Lindell, dog en fælles tone i omgangen med hinanden, og et umage venskab opstår – og med Lindell flytter også indbyggerne i det lille lokale skærgårdssamfund ind i Branders liv. For ude på landet kan man ikke flygte ind i anonymiteten, dér deler man hinandens glæder og sorger. Her er man i samme båd, også når den lækker. 'Tritonus' er en musikalsk roman om fællesskab og ensomhed, om fremgang og prisen for den, om kunst, og om en mand fra byen, der møder den finske provins - fortalt med lige dele alvor og varme. Kjell Westö (f. 1961 i Helsingfors) er en af Finlands førende, mest læste forfattere. Han er især kendt for sine romaner, der foregår i og omkring Helsingfors, men har også skrevet noveller, digte, essays og avisklummer. Kjell Westö debuterede i 1986 med digtsamlingen 'Tango orange' og har senest udgivet romanen 'Den svovlgule himmel' (2017). Hans værker er oversat til mere end 20 sprog og har modtaget en række store nordiske priser, deriblandt Nordisk Råds litteraturpris og Finlandia-prisen.

Tritonus

Eccu Widing og Allu Kajander vokser op i Finlands hovedstad Helsingfors i starten af det 20. århundrede, Eccu i den hvide og velhavende del, Allu i den røde og fattige. Mens Allu stikker til søs som 16-årig for at forsørge sin familie og senere bliver en stjerne på fodboldbanen, forsøger Eccu at glemme sin tid i den hvide henrettelsespatrulje i den finske borgerkrig ved at begrave sig i arbejde i sit nyåbnede Atelier Widing. I al hemmelighed begynder han at tage nøgenbilleder af Helsingfors’ rigeste og mest prominente kvinder. En ting har de to til fælles: fascinationen af den charmerende, uafhængige og flygtige overklassepige Lucie Lilliehjelm. Der hvor vi gik engang er en fortælling om de drømme som vi alle deler: drømme der sommetider går i opfyldelse, men oftere bliver knust. «Der hvor vi gik engang er et panorama hvor alt fra bilmærker til jazzmelodier og bogtitler trækkes ind i skildringen, til tider med en befriende humor.» – Dagens Nyheter

Der hvor vi gik engang

Året er 1969. Fortællerens far sætter George Harrisons While My Guitar Gently Weeps på pladespilleren, inden familien kører på ferie til Skogstorpet, det beskedne husmandssted de har lejet på Ramslandet med den særlige svovlgule himmel. Fortælleren er opvokset i den lavere middelklasse, men bliver i løbet af sommeren ven med den selvsikre Alex, sønnesøn af industrimagnaten Per-Olof Rabell. Senere forelsker han sig hovedkulds i Alex’ lillesøster Stella, som han får et stormende og oprivende kærlighedsforhold til – alt imens den store verden forandres og påvirker deres liv. Snart opdager fortælleren, at Rabell-familien bærer på dystre hemmeligheder under den polerede overflade. Den svovlgule himmel strækker sig fra barndommens solblegede minder i 1960’erne til vores tids voksende mørke. Det er en mesterlig fortælling om, hvordan kærlighed og venskab opstår og udvikles gennem livet, men også om hvordan vi præges af køn, klasse og tiden, vi fødes ind i. En episk skildring af generationer og familiebånd, drømme og håb, en klassisk Westö-roman. “Den svovlgule himmel er en bevægende fortælling, hvor de tre centrale karakterer netop ikke fremstår sådan. Som karakterer. Men som mennesker. Det er en kunst. Måske den største.” – Berlingske, ***** “Finske Kjell Westö har skrevet en fængslende og intens roman om store følelser. Om kærlighed, der bliver til venskab, og venskaber, der synker i grus.” – Politiken, ♥♥♥♥♥ “Hovedhistorien er relationen mellem fortælleren, hans ven Alex Rabell og dennes lillesøster, Stella, som fortælleren som teenager stormforelsker sig i og bliver kæreste med. Stella kan han tværs igennem brud og genforeninger ikke blive færdig med gennem de årtier, som romanen gennemløber. Hun er hans livs kærlighed og umulighed, og den historie fortæller Kjell Westö medrivende og smukt.” – Weekendavisen

Den svovlgule himmel

Kjell Westö (f. 1961) er en af de bedste finlandssvenske forfattere i sin generation. Han har været nomineret til Nordisk Råds Litteraturpris tre gange og vandt den i 2014 med Luftspejling 38. I fire romaner har Westö skildret Helsingfors og Finland i 1900-tallet og regnes for en af Nordens vigtigste fortolkere af vores historie og af, hvordan storpolitik griber ind i menneskets inderste liv. I det uformelle diskussionsforum Onsdagsklubben diskuterer advokaten Claes Thune og nogle venner Hitlers ekspansionspolitik, der vækker både vrede og beundring. Vi befinder os i Helsingfors i 1938. Thune er for nylig blevet skilt fra sin kone, der har bedraget ham med en af hans bedste venner og tilmed skrevet en vovet bog med erotiske noveller. Begge dele har fået ham til at gruble over deres samliv og hans formåen som mand. Skilsmissen har også tæret på arbejdsengagementet, men heldigvis har han netop ansat den dygtige kontormedarbejder Matilda Wiik. Fru Wiik føler sig dog ikke særlig dygtig og plages af minder fra borgerkrigen og den interneringslejr, hun som 16-årig sad i. Det er oplevelser, hun lige siden har forsøgt at glemme, men en dag indhentes hun af fortiden, da Onsdagsklubben mødes på advokatkontoret, og hun hører en velkendt stemme. "De nominerede romaner i årets felt, de danske ikke mindst, var svagere end længe, men i et hvilket som helst felt, ville Kjell Westös roman fortjene stor hæder. Hans roman, der er blændende oversat af Jesper Klint Kistorp, er faktisk perfekt." – Jes Stein Pedersen, Politiken, ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ "Denne bog er intensere end Westös tidligere romaner, med et sugende suspense og en voldsom overraskelse i slutningen. Westö har med Luftspejling 38 skabt en fremragende psykisk-politisk spændingsroman, som samtidig giver et suverænt tidsbillede af stemningen i Helsingfors et år før det store sammenbrud." – Arne Hardis, Weekendavisen

Luftspejling 38

Januar 1940: Den sovjetisk-finske krig, som kommer til at hedde Vinterkrigen, har stået på i næsten to måneder. Molly er på turné i Sverige, hendes teaterkompagni rejser fra sted til sted, mens det langsomt går op for hende, at hendes skuespillerkarriere er ved at gå i stå. Hendes kæreste Henry er i felten, udsendt som journalist for at dække kampene. Men han må lære, at ikke alt kan fortælles – i krigen ofres sandheden, for nationens ve og vel. I marts 1940 kommer freden, og Molly og Henry forsøger at lappe deres medtagne forhold. Men freden varer ikke ved. Kjell Westö har skrevet en slående kærlighedsroman om en tid ikke ulig vores, hvor krig farver alle forhold: Alt er usikkert, alt er skrøbeligt i tusmørkets lys. Om forfatteren: Kjell Westö (f. 1961 i Helsingfors) er en af Finlands førende, mest læste forfattere. Han debuterede i 1986 med lyrik og har siden udgivet en række store romaner, bl.a. "Luftspejling 38" (da. 2014) og senest "Tritonus" (da. 2020). Westös værker er oversat til mere end 20 sprog, og han har modtaget en række store nordiske priser, deriblandt Nordisk Råds litteraturpris og Finlandia-prisen.

Skumring 41

Het is 1938. Hitlers politieke ideeën roepen zowel woede als bewondering op, zo ook onder de leden van de zogenoemde Woensdagclub in Helsinki. Deze club, waarvan de leden vooral veel drinken en over politiek praten, bestaat uit een paar oude vrienden van advocaat Claes Thune. Thune is erg bezig met wat er op politiek gebied gebeurt, maar verliest zijn interesse in alle andere dingen: zowel zijn sociale leven als zijn advocatenkantoor kunnen hem niet meer bekoren. Gelukkig heeft hij een bekwame hulp gevonden in zijn nieuwe secretaresse, Matilda Wiik. Mevrouw Wiik wordt echter gekweld door herinneringen aan de burgeroorlog, toen ze als zestienjarige in een interneringskamp zat. Ze probeert ze te vergeten, maar wanneer de Woensdagclub op een dag bij elkaar komt op het advocatenkantoor herkent ze een stem die ze nooit meer hoopte te horen.

De woensdagclub

"Ennen faijapuoli yritti pysyä ajan tasalla ja esittää coolia, se yritti tosiaan kybällä mutta se meni vituix. Kaikki sen sanomiset ja tekemiset paljasti minne se kuulu, johkin tuhatyhdeksänsataaluvun puoliväliin, Nixonin ja Suomen megapresidentti Kekkosen ja Fidel Castron ja Chen ja kaikkien muiden karvasten äijien joukkoon. Jens vain hyräili kimeällä äänellä kuulokkeet korvilla ja oli yleiskarvanen ja karvasielunen eikä uuden omaksuminen onnistunut millään, sillä vanhenemisen pelko esti sitä ajattelemasta. Jens oli coolhunter, wannabenuori, sellainen se oli siihen asti mitä viime talvena tapahtu." Kjell Westön vahvat tarinat kertovat juurettomien ja eksyksissä olevien yhteiskunnasta.

Rennot suosikit

"Levy-yhtiön PR-kuvissa he näyttävät hyvin nuorilta, kuin suoraan Antonionin Blow Upista. Osa kuteista on Lontoosta, Adrianan samettitakki ja Arielin oranssi puhvihihainen paita." Kaivopuisto, toukokuu 1966. Kallion kulmien voitontahtoinen tappelupukari Jouni, haavanlehdenherkkä Ariel ja säkenöivä Adriana, jonka sisimmässä lepattaa suruvaippa. Kolme nuorta ja unelma. Jos folktrion esikoissinglestä olisi tullut hitti ja he olisivat jatkaneet yhdessä, he olisivat voineet ehkä suojella toisiaan. Kun käy yöhön yksin, ei tiedä kenen saaliiksi jää. Miksi sukupolvet hukkaavat mahdollisuutensa? Adrianan pikkusiskoon rakastunut Frank Loman haluaa ymmärtää, ja etsii käsiinsä politiikan entisen ihmelapsen Jouni Mannerin.

Älä käy yöhön yksin

Ystävyys, intohimo, aikuiseksi kasvaminen - mestarillinen kolmen sukupolven kuvaus vie 1960-luvulta tähän päivään. Alex ja Stella Rabellilta ei puutu mitään. Ainakin siltä kertojasta tuntuu kesällä 1969, jolloin hän saa kutsun sisarusten kesäparatiisiin. Hänestä tulee Alexin läheinen ystävä mutta Stellaan hän rakastuu. Poikavuosina solmittu ystävyys kantaa halki seksuaalisen heräämisen ja nuoruuden myrskyjen aina kultaisiin menestyksen vuosiin ja niiden kääntöpuolelle. Jälkeenpäin nuo viattomat onnen ajat saavat mustat kehykset. Kuva Rabellin täydellisestä perheestä rakoilee, kun kertoja joutuu vedetyksi heidän tummiin kuvioihinsa ja alkaa tuntea yhä suurempaa vierautta. Kuka petti kenet?

Rikinkeltainen taivas

Maailmankuulu suomalaiskapellimestari on saavuttanut urallaan kaiken, mutta jokin hiertää. Onko hän jo laskeva tähti? Thomas Brander havahtuu keski-iän yksinäisyyteen jälleen yhden rakkaussuhteen kariuduttua. Täpärä pelastuminen terrori-iskusta ja metoo-syytös horjuttavat häntä entisestään. On saatava uusi kiintopiste. Hän rakennuttaa saaristoon huvilaa. Kolmikerroksinen betonikuutio herättää huomiota, samoin kuin miehen hopeanvärinen Lexus. Kyläläiset ovat kaukana Branderin elitistisistä piireistä, mutta vähitellen yhteyksiä syntyy. Naapuri Lindell, harrastajakitaristi, yllättää hänet ehdotuksellaan. Tummasävyinen kertomus musiikin ja ystävyyden voimasta, unettomuudesta ja pimeän pelosta.

"Sanoin Langille että olipa hän tehnyt rakkaudesta tai vihasta mitä hyvänsä, hän saisi vastata siitä itse. Kehotin häntä ajamaan suoraa päätä Pasilan poliisitalolle tunnustamaan. Lang pudisti päätään ja purskahti itkuun." Sinä keväänä Lang, menestyvä talk shown vetäjä, oli eronnut toisesta vaimostaan ja muutenkin hukkateillä. Hän oli päättänyt viettää kesän Helsingissä. Eräässä Ison Roobertinkadun pizzapaikassa Langin ja nuoren naisen välille sukeutuu erikoinen keskustelu. Nainen tulee Langin luokse yöksi ja ilmoittaa nukkuvansa sohvalla. Aamulla hän on häipynyt, eikä Lang tiedä naisesta kuin etunimen. Mutta Saritasta tulee Langille pakkomielle. Vaikka varoittavat ennusmerkit ovat ilmassa alusta pitäen, Lang on sokea niille.

Lang

Leijat Helsingin yllä kertoo Riku Bexarin kaipuusta, perheestä joka hajosi maailman turuille. Räkänokkainen helsinkiläispoika, joka heitteli autoja lumipalloilla Batman-merkki rinnassaan, on nyt itse isä. Mutta maailma on toinen. Kjell Westö käsittelee rohkeasti meidän aikaamme, hulluja vuosia ja niitä seurannutta romahdusta. Hänen ihmisensä ovat yhtä tosia ja tuntevia kuin sinä.

Leijat Helsingin yllä

Mitä eletyistä vuosista jää jäljelle, mitä me muistamme? Opimmeko elämäntaipaleellamme mitään, ja jos opimme, niin mitä? Veljekset Kjell (s. 1961) ja Mårten (s. 1967) Westö varttuivat Helsingin esikaupungeissa. Vanhemmat olivat muuttaneet pääkaupunkiin Pohjanmaalta ja perhe kuului sotiemme jälkeisten vuosikymmenien nousevaan keskiluokkaan. Veljekset päätyivät kirjailijoiksi, ja keski-iässä heräsi ajatus yhteisestä kirjasta. Vuodet on tämä kirja. Esseen, kronikan ja novellin välimaastossa liikkuvissa teksteissään Kjell ja Mårten nostavat menneiltä vuosilta muistoja, niin yksityisiä kuin kollektiivisia, ja peilaavat niitä nykyhetkeemme ja sen kriiseihin ja vaatimuksiin. "syvällinen ja puhutteleva" - Savon Sanomat

Vuodet

”Oikeastaan minun olisi pitänyt varttua porvarispoikana maamme pääkaupungissa Helsingissä, sillä siihen minut oli ennalta määrätty, ei erään erakon ainoaksi pojaksi Rajavaaran uneliaaseen kylään. Joskus en malta olla ajattelematta miten toisin kaikki olisi voinut käydä, jos isäni Werner Skrake ei olisi niin varhain törmännyt Kohtaloonsa: lähes epätodennäköiseen kykyynsä saada aikaan katastrofeja... Tyttöjä minä vain ajattelin, sanoi Skraguli kun pullot sirpaleiksi ajoi...” Voiko kyky joutua vaikeuksiin periytyä? Sukutarina luotaa isoisän, hänen poikansa ja pojanpoikansa kirjavia vaiheita 1900-luvun alkupuolelta nykypäivään.

Isän nimeen

"Jarl Widing tunsi kuin luukku olisi avautunut hänen sisimpäänsä. Yhtäkkiä hän näki itsensä lapsena ja nuorukaisena ja hän näki myös sen kaupungin joka oli kerran ollut. Ja hän ymmärsi ikävystymisen ja levottomuuden jotka vaivasivat hänen poikaansa Eccua ja tämän ystäviä. Uuden sukupolven maailma oli alun alkaen julma ja nopea ja illuusioita vailla. - Uusi aika oli kaikkialla, koko kaupunki tuntui olevan rakenteilla, laajenemassa, kasvamassa, citius, altius, fortius, enemmän, enemmän, enemmän." Romaani maamme kohtalonhetkistä ja modernin Suomen synnystä sai Finlandia-palkinnon.

Missä kuljimme kerran

Pääskysaari ja Suomen parhaat Kjell Westö, Paula Noronen, Tuomas Kyrö, Kari Hotakainen ja Miika Nousiainen. Jenni Pääskysaaren keskusteluja Suomen parhaiden kirjailijoiden kanssa. Kuka suoraan hevostalleilta kirjailijaluennolle saapunut jumalatar sai Kari Hotakaisen haukkomaan henkeään? Miksi Miika Nousiainen ei suosittele kenellekään esikoisromaanin julkaisemista ensimmäisenä kirjana? Miten sekava puhelu suu ruokaa täynnä mäiskyttäneeltä naiselta teki Paula Norosesta kirjailijan? Miksi oman veljen omistuskirjoitus on Kjell Westölle kaikkein merkityksellisin? Miten Tuomas Kyrö päätyi Iron Maidenin Bruce Dickinsonin kanssa takahuoneeseen puhumaan vasenkätisyydestä? Erikoisvuonna 2020 toimittaja Jenni Pääskysaari ei julkaissut yhtään kirjaa, mutta luki sitäkin enemmän. Kirjojen kirjoittamisen ja lukemisen jälkeen parasta on kirjoista keskusteleminen, ja siksi Pääskysaari istahti syksyllä ilman aikatauluja ja kiirettä keskustelemaan maamme rakastetuimpien, luetuimpien ja kuunnelluimpien kirjailijoidemme kanssa. Westö, Noronen, Kyrö, Hotakainen ja Nousiainen kertovat kirjassa urastaan, elämästään, esikuvistaan, kirjoittamisesta, lukemisesta, kirja-alan kiemuroista, kritiikistä sekä omista teoksistaan. Jokainen luku valottaa yhden kirjoittajan persoonaa, sekä kertoo vähemmän tunnetut tarinat tuttujen menestyskirjojen ja -tarinoiden takaa. Lukuvinkeiltäkään ei voida välttyä.

Pääskysaari ja Suomen parhaat

Avointa ja syvälle menevää ajatuksenvaihtoa elämän keskeltä. Keväällä 1997 nuori toimittaja Juha Itkonen haastatteli menestyskirjailija Kjell Westötä ja elätteli omia kirjoitushaaveitaan. Kaksikymmentä vuotta myöhemmin kaksi kirjailijaa pohtii kirjeissään avoimesti ja laajasti eri teemoja kuten isyyttä, kulttuurista omimista, #metoota, hiihtoa, ilmastonmuutosta, musiikkia sekä tietysti kirjailijan työn eri puolia. Vuoden 2019 lopulla ilmestynyt kirja 7+7 on nyt täydentynyt kahdella uudella kirjeellä, joissa kirjailijat pohtivat koronakevään herättämiä ajatuksia etäkoulusta, matkustamisesta, poliittisista päätöksistä ja yhteydestä muihin ihmisiin.

"Miksi olen unohtanut elämässäni niin monta asiaa, mutta muistan miltä havuinen ja juurinen rantapolku tuntui jalkapohjieni alla, miten laiturin lautojen tikut raapivat paljasta vatsaani kun tiirailin raoista ahvenia, ja miten pehmeältä hänen vasen rintansa tuntui poskeani vasten kun nukahdimme junavaunussa Tampereen ja Helsingin välillä heinäkuun lopulla 1983?" Tekstejä muistista, moraalista ja manipulaatioista; Suomesta, Helsingistä ja sielun parantumattomasta yksinäisyydestä; ymmärryksen hetkistä; matkoista, peloista, syyllisyydestä ja väärässä olemisesta; Amerikasta. Kjell Westö ilahduttaa vilpittömyydellään ja itseironiallaan. Kun kirjailija paljastaa maailmankuvansa, hampaisiin joutuvat niin suurmiehet kuin nelikymppiset uraohjuksetkin.

Halkeamia

Asianajaja Claes Thune on palkannut Matilda Wiikin konttoristiksi pieneen toimistoonsa. Nainen suorittaa kaikki tehtävät moitteettomasti, mutta hänessä on jotain arvoituksellista. Hiljattain eronneen Thunen elämän kiintopiste on kuuden ystävyksen Keskiviikkoklubi, joka kokoontuu väittelemään politiikasta. Kun kerho kokoontuu Thunen toimistossa, Matilda tunnistaa äänen menneisyydestään. Pintaan nousevat piinaavat muistot vankileireiltä, eikä entiseen ole enää paluuta. Yöllä kuvat tulivat väkisin, ensimmäistä kertaa aikoihin. Matilda oli ollut mukana ensimmäisessä kuljetuksessa.

Kangastus 38

En el club de los miércoles en Helsinki se reúnen un grupo de caballeros, presididos por el abogado Claus Thune.Discuten de política y beben juntos. Corre 1938 y la agitación política en Europa afecta a la cohesión del club. Thune, que ha vuelto a casa después de varios años sirviendo como diplomático en Moscú y Estocolmo, se ha divorciado recientemente y se encuentra desubicado; vive y trabaja sin gran entusiasmo, y la creciente ansiedad política y el caos en su vida se sienten como las dos caras de una misma moneda. Contratará para su despacho a nueva secretaria, Matilda Wiiras con una fachada pulcra y eficiente, vive atormentada por los recuerdos de la guerra civil finlandesa.El pasado volverá para ella, pero esta vez no es una víctima indefensa.

Espejismo 38

För drygt tjugo år sedan tog den finlandssvenska familjen Bexar läsarna med storm. Drakarna över Helsingfors blev Kjell Westös definitiva genombrott och är i dag en modern klassiker.Den unga pojken Henrik Bexar återvänder till Österbotten efter att han varit krigsbarn i Sverige. Romanen följer hans barn Dani, Marina och Riku från uppväxten i 1960-talets Helsingfors in i kasinoekonomins konfettistorm.? I Kjell Westös episka romandebut finns den legendariska Helsingforskänsla som är fond också för det senare författarskapet.

Helsingforskvartetten

Drakarna över Helsingfors

Under upptakten till andra världskriget är stormaktspolitiken ett givet samtalsämne på Onsdagsklubben i Helsingfors, där advokaten Claes Thune träffar sina vänner, pratar politik och super. Diskussionen om nazismens frammarsch blir allt hetsigare och splittrar klubben. Thune står vid ett vägskäl i sitt liv. Han har nyss genomgått en skilsmässa och de privata bekymren gör att han inte orkar engagera sig i sin advokatbyrå som tidigare. Lyckligtvis har han en duglig hjälp i sin nyanställda kontorist, Matilda Wiik. Men fru Wiik känner sig inte särskilt duglig. Hon jagas av minnen från inbördeskriget, då hon som sextonåring tvingades uppleva saker hon försökt glömma sedan dess. En dag hinner minnena ikapp henne. När Onsdagsklubben har möte på kontoret hör hon en röst hon hade hoppats aldrig behöva höra igen. Hägring 38var en omedelbar succé när den utkom 2013, och belönades bland annat med Nordiska rådets litteraturpris.

Hägring 38

Litteraturvärlden är full av oskrivna regler, och jag har aldrig varit bra på dem. Litteraturvärlden är också full av benämningar, men jag har aldrig funnit benämningar särskilt intressanta. Långnovell eller kortroman, historiett eller epos; jag är bara intresserad av en sak, berättelsen. Så skriver Kjell Westö i förordet till novellurvalet Lugna favoriter, som utkom för snart femton år sedan. Hans författarskap har fortsatt bäras av samma starka drivkraft: att berätta. Den senaste romanen, Den svavelgula himlen, har blivit intensivt älskad av läsare och kritiker, och är ett episkt kraftprov. I novellsamlingen möter vi samma författare och samma temperament, men flera olika berättelser i olika former och av olika längd. . I den här nyutgåvan ingår ett nytt förord av författaren och en ny novell. Dessutom ingår novellen Midsommar med herr Laakso (2013) tidigare opublicerad i bokform.

Lugna favoriter

Det är sommar i mitten av 1980-talet. Kjell bor i västra delen av Helsingfors i ett bostadshus där han är den enda hyresgästen under femtio. Ingen av grannarna tycker om honom, trots hans försök att hjälpa dem med alla möjliga sysslor. Herr Laakso är den som uttrycker sin avsky allra tydligast. Men en sen natt under midsommarhelgen tvingas Kjell och herr Laakso till ett möte, och det visar sig snart att det finns mycket de två männen inte vet om varandra. På lustfylld och flyhänt prosa bjuder Kjell Westö på en historia om fördomar, insikt och försoning. Han föreföll förvånad över att jag öppnat. Det fanns något blygt och, ja, skrämt i hans kroppsspråk. "Så ni ... av alla ... är hemma", sa han tungt. Han tvekade en sekund eller två, men fortsatte sedan: "Kom ... det är bråttom!" Novellen ingår tillsammans med åtta andra berättelser i serien Novellix Grannar.

Novellix Grannar

Midsommar med herr Laakso

Kjell Westö har framför allt gjort sig känd som författare av generösa romaner. I denna bok får vi möta honom i det korta formatet. Texterna utgör ett urval av tjugofem års verksamhet som krönikör och essäist i tidningar som Hufvudstadsbladet, Dagens Nyheter, Yhteishyvä/Samarbete, Veikkaaja och Ny Tid. I boken ingår också några längre texter, en reseskildring från USA, en uppväxtskildring från Helsingfors och en betraktelse över den utsatta Östersjön.Merparten av texterna har ursprungligen skrivits på finska och många av dem har inte tidigare funnits tillgängliga på svenska. Översättningen är författarens egen.Kjell Westö är en engagerad och kritisk iakttagare. Han intresserar sig för det lilla i det stora, det som blicken inte genast faller på, men som ofta kan visa sig både viktigt och intressant när historien ska summeras - oberoende av om det handlar om musik, idrott eller politik.De 70 texterna i denna bok bildar ett slags närhistoria, en bild av världen, av Finland, av Helsingfors och inte minst av författaren själv.

Sprickor

Kjell Westös nya roman Skymning 41 utkommer i augusti 2023. Berättelsen dyker ner i vår historias mörkaste år. Vad gör kriget med människan, med livet, med kärleken? Skådespelaren Molly Timm reser runt i Sverige tillsammans med sitt teatersällskap samtidigt som Finland strider i vinterkriget. Oron för de nära river i henne, det gör också tankarna på hennes egen framtid: är hennes stjärna redan på väg ner, innan den ens hann stiga? Fästmannen Henry Gunnars blir i egenskap av frontkorrespondent tvungen att bevittna krigets fasor. Han vill berätta sanningsenligt om det han sett, men tiden och hans chefer på tidningen tillåter inga sprickor i den fosterländska fasaden. När det blir dags för den bräckliga mellanfreden tvingas Molly och Henry igen möta varandra, sina vålnader från det förflutna, allt det som kriget tvingat fram i dem.

Skymning 41

Stjärndirigenten Thomas Brander har låtit bygga en ståtlig villa ute i skärgården. Casa Tritonus är rentav det näst högsta huset i hela Ravais kommun, bara den gamla gråstenskyrkan når högre upp. Här ska Brander koppla av från de tärande arbetsresorna världen runt. Brander vill fortfarande se sig som en man i sina bästa år, men självbilden är inte vad den en gång varit. De unga musiktalangerna är skrämmande energiska medan han själv gått miste om viktiga uppdrag, av skäl han inte riktigt förstår. Hans undervisning vid Akademin har ifrågasatts av ett antal före detta elever, bland dem hans forna älskarinna. Branders relation till kvinnor är komplicerad, och nattliga sms från senaste flickvännen Krista förstör hans nattsömn lika garanterat som fladdermössen som flyger in i hans hus. Inget blir bättre av att Brander inser att Krista ratat honom för en yngre dirigentkollega. Palatset i skärgården ska lugna nerverna, men en utåtriktad granne som förefaller onödigt frågvis verkar bli ett hot mot sinnesfriden. Till råga på allt är mannen hobbymusiker i ett band kallat Rainbow – bara namnet ger Brander rysningar. Sakta men säkert finner han och grannen, skolkuratorn Reidar Lindell, ändå en gemensam ton i umgänget, och en kärv vänskap uppstår mellan två jämngamla men i grunden ganska olika män. Med Lindell följer också annat: invånarna i Ravais och deras inbördes relationer blir till slut också Branders angelägenhet. Ute i skärgården kan man inte fly in i anonymiteten, här delar man varandras glädje och sorg. Här sitter man i samma båt – också när den läcker. Tritonus är den musikaliska termen för det dissonanta djävulsintervallet, och romanen Tritonus pendlar mellan harmoni och dissonans, i sökandet efter svaren på några akuta frågor: hur kan vi leva tillsammans i en tid som vår, en tid som nyss genomlevt en dödlig pandemi? Är försoning och botgörelse möjliga, eller är det redan för sent? En modern och oemotståndlig roman om musik och gemenskap, framgång och ensamhet.

På våren 1997 intervjuade den unga journalisten Juha Itkonen den framgångsrika författaren Kjell Westö, och hyste då också egna författardrömmar. Tjugo år senare dryftar två författare i sin brevväxling minnets väsen, faderskap, kulturell appropriering, #metoo, skidåkning, klimatförändringen och musik. När brevväxlingen avancerar förändras tonen och blir allt öppnare och allt mera förtrolig. Breven tar upp författaryrkets skuggsidor, avunden, besvikelserna och rädslorna. Men också dess lycka: möjligheten att röra sig fritt i tiden, rummet och sinnet. Westö och Itkonen läser själva upp sina brev i ljudboken.

7+7 Brev i en orolig tid

Vådan av att vara Skrake tar avstamp 1952 - ett märkesår i Finlands historia - det var olympiad i Helsingfors, Coca-cola lanserades i landet och Miss Finland blev även Miss Universum. Den unge Werner Skrake, som tillbringat ett läsår i USA får äran att köra en av Coca-cola bilarna på lanseringsdagen, men skaffar sig och sin familj evig vanära genom att köra av vägen och krossa hela sin last, något som återges på bild såväl i Hufvudstadsbladet som Helsingin Sanomat. Werners son Wiktor Juri Ansgar, döpt efter kosmonauten Gagarin, får decennier senare fortfarande kommentarer om händelsen. Berättelsen om släkten Skrake sträcker sig både framåt och bakåt i tiden. Från inbördeskrigets Österbotten till de sista kapitlen där vi får följa Wiktors väg från förort till centrum i nutidens Helsingfors. Och jakten på de stora silverfärgade havsöringarna i skärgården utanför Råberga där Werner och Wiktor bor blir en bild för det undflyende mysteriet i livet. Romanen utkom första gången år 2000 och nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets litteraturpris. Författarens kommentar till ljudboken Vådan av att vara Skrake När vi inledde produktionen av denna ljudbok hösten 2021 gick diskussionen om representation, ordval och konstens frihet het i Finland. Boken utkom första gången år 2000 och utspelar sig i ett tidsspann från tidigt 1890-tal till utgivningspunkten. I den ursprungliga boken förekommer n-ordet för svarta eller bruna människor fyra gånger i olika varianter och z-ordet för romer en gång. Efter noggrant övervägande beslöt vi oss för att hålla kvar n-orden och stryka z-ordet i ljudboken med följande argument: Varje ställe där n-ordet används är kontextualiserat, d.v.s. betraktaren är antingen Bruno Skrake (en man född på 1890-talet, och som på grund av epok och egen bakgrund med största säkerhet talade just så), eller Jeff Mulcahy, en vit man uppvuxen i de amerikanska sydstaterna under 1900-talets första hälft, eller så är ordet taget direkt ur en annons ur ett Hufvudstadsbladet-nummer från 1890-talet. Däremot har vi ändrat "z-tenoren Virta" till "stjärntenoren Virta" för på det stället är det berättaren som talar, uttrycket "z-tenoren" i originalutgåvan var inte kontextualiserat. Jag, författaren, anser att all strävan efter att retuschera och därmed förtiga historien är farlig. Om vi inte längre får visa hur oreflekterat förfärliga attityderna en gång var, då kan vi inte till fullo förstå och uppskatta vägen vi vandrar mot mindre rasism och mindre misogyni och könsförtryck, för att ta bara två exempel. Jag är beredd att ta emot den eventuella kritiken för att "Vådan av att vara Skrake" skildrar en förgången och öppet rasistisk tid ärligt och osminkat. Var jag står privat vet förhoppningsvis de som följt min författarbana tillräckligt noggrant.Om de möjliga förbättringarna i människors villkor är tillräckligt uppenbara och stora accepterar jag vissa inskränkningar i den konstnärliga friheten för att uppnå sagda förbättringar - för det är INTE en gudagiven mänsklig rättighet att få säga vad som helst om det sårar andra människor i deras innersta. Men att försköna och förneka hur människans värld sett ut, och fortfarande ser ut på många håll, är inte den väg vi ska gå.Balansgången fortsätter i hopp om en mer jämlik framtid som vågar se historien i vitögat. Kjell Westö, Helsingfors december 2021

Vådan av att vara Skrake

Författaren Christian Lang mer känd som TV-pratshowvärd väckte avund hos sin omgivning redan i tonåren, han hade stadigt flicksällskap redan i 13-årsåldern, och hår på bröstet när han var 16. Men när berättelsen tar sin början en natt i november är han inte längre avundsvärd - inte det minsta. Händelserna nystas upp i Helsingfors i början av 2000-talet tecknat med värme och öga för detaljer - där många kända namn får spela sig själva i romanens biroller. Den thrillerartade berättelsen ger det förflutna och relationerna mellan romangestalterna oanade djup. Lang utkom första gången år 2002 och nominerades till både Finlandiapriset och Nordiska Rådets pris.

Kjell Westö har i sina tidigare romaner och noveller stigit fram som en mästerlig skildrare av efterkrigstidens Helsingfors och dess framväxande förorter. I Där vi en gång gått är Helsingfors från förra sekelskiftet fram till 1940-talet navet kring vilket bokens personer kretsar. Det är en stad i oro, och med ständig växtvärk. Gaslyktorna byts ut mot elektriska, i takt med levnadsstandarden stiger behovet av underhållning och nöjen. Snart landstiger den första jazzorkestern från Amerika och trots att det är förbudstid hittas alltid en kanna te med stärkande innehåll. Men de hårda tiderna har lämnat sina spår i människorna. Inbördeskriget upphör inte 1918 utan pågår länge till, för en del tar det aldrig slut. Westös skildring av övergreppen under kriget och upprensningsaktionerna efteråt är både kuslig och upprörande. Där vi en gång gått är i sann mening en kollektivroman. I fokus står en grupp människor vars livstrådar växer in i och ifrån varandra i intrikata mönster. Flera är från den finlandssvenska medelklassen, andra har enklare bakgrund och några är bra mycket rikare. Kjell Westö kan sitt tidiga nittonhundratal: arkitektur och fotografi, dans och tennis, jordenruntresor och jazz, fotboll och politik. Där vi en gång gått väver samman enskilda livsöden och större samhällsmönster på ett sätt som är så övertygande att man känner pulsen som om den var ens egen. Författarens kommentar till ljudboken Där vi en gång gåttNär vi inledde produktionen av denna ljudbok vintern 2022 hade diskussionen om representation, ordval och konstens frihet gått het i Finland.Boken utkom första gången år 2006 och utspelar sig i ett tidsspann från 1905 till 1944. I den ursprungliga boken förekommer n-ordet för svarta eller bruna människor sju gånger i olika varianter. Efter noggrant övervägande beslöt vi oss för att hålla kvar orden eftersom de är kontextualiserade i förhållande till epoken och framför allt till personerna som uttalar dem. Jag, författaren, anser att all strävan efter att retuschera och därmed förtiga historien är farlig. Om vi inte längre får visa hur oreflekterat förfärliga attityderna en gång var, då kan vi inte till fullo förstå och uppskatta vägen vi vandrar mot mindre rasism och mindre misogyni och könsförtryck, för att ta bara två exempel. Jag är beredd att ta emot den eventuella kritiken för att Där vi en gång gått skildrar en förgången och öppet rasistisk tid ärligt och osminkat. Var jag står privat vet förhoppningsvis de som följt min författarbana tillräckligt noggrant. Om de möjliga förbättringarna i människors villkor är tillräckligt uppenbara och stora accepterar jag vissa inskränkningar i den konstnärliga friheten för att uppnå sagda förbättringar - för det är INTE en gudagiven mänsklig rättighet att få säga vad som helst om det sårar andra människor i deras innersta. Men att försköna och förneka hur människans värld sett ut, och fortfarande ser ut på många håll, är inte den väg vi ska gå.Balansgången fortsätter i hopp om en mer jämlik framtid som vågar se historien i vitögat. Kjell Westö, Helsingfors februari 2022

Där vi en gång gått

För drygt tjugo år sedan tog den finlandssvenska familjen Bexar läsarna med storm. Drakarna över Helsingfors blev Kjell Westös definitiva genombrott och är i dag en modern klassiker. Den unga pojken Henrik Bexar återvänder till Österbotten efter att han varit krigsbarn i Sverige. Romanen följer hans barn Dani, Marina och Riku från uppväxten i 1960-talets Helsingfors in i kasinoekonomins konfettistorm. I Kjell Westös episka romandebut finns den legendariska Helsingforskänsla som är fond också för det senare författarskapet.

Kjell Westö har blivit en av de mest älskade och lästa författarna i sin generation, både på finska och svenska. Hans förra roman Där vi en gång gått blev en enorm framgång och belönades med Finlandiapriset 2006. Årets roman Gå inte ensam ut i natten är en fristående sista del i en kvartett romaner om 1900-talets Helsingfors, ett av vår tids mest fullödiga porträtt av en europeisk storstad och dess människor. Romanen börjar i ett slitet men också romantiskt färgat sextiotal, där popmusiken är en möjlig språngbräda in i framtiden för tre av romanens huvudpersoner, Jouni, Ariel och Adriana. Men framgången förblir en dröm och huvudpersonerna driver ifrån varandra, Jouni in i politiken, Adriana in i ångest och oro och Ariel till Stockholm därifrån han försvinner spårlöst. Långt senare, i början av åttiotalet, får en ung man vid namn Frank Loman reda på saker som tvingar honom att börja nysta i historien om de tre vännerna. Det förflutna är ett töcken, men medan åren går förstår Frank mer och mer både om de tidigare generationerna och sig själv. Det blir en vindlande berättelse som går in i vår egen tid, en berättelse om flera generationer och deras drömmar och villkor. Det handlar om att vi vänjer oss vid det vi har, så att vi inte förstår hur saker och ting en gång varit. Det handlar om våra drömmar om något vackrare och vackrast av allt är friheten men också om vad vänskap och lojalitet egentligen är. Extra information om ljudboken: Jessica Grabowsky gör ett gästspel i ljudboken som inläsare av Adrianas dagboksavsnitt. Författarens kommentar till ljudboken Gå inte ensam ut i nattenNär vi inledde produktionen av denna ljudbok vintern 2022 hade diskussionen om representation, ordval och konstens frihet gått het i Finland. Boken utkom första gången år 2009 och utspelar sig i ett tidsspann från 1945 till 2009. I den ursprungliga boken förekommer n-ordet för svarta och bruna människor flera gånger, och där förekommer också nedsättande benämningar på homosexuella män. Efter noggrant övervägande beslöt vi oss för att hålla kvar orden eftersom de är kontextualiserade i förhållande till epoken och framför allt till personerna som uttalar dem. Jag, författaren, anser att all strävan efter att retuschera och därmed förtiga historien är farlig. Om vi inte längre får visa hur oreflekterat förfärliga attityderna en gång var, då kan vi inte till fullo förstå och uppskatta vägen vi vandrar mot mindre rasism och mindre homofobi, för att ta bara två exempel. Jag är beredd att ta emot den eventuella kritiken för att Gå inte ensam ut i natten skildrar en förgången och öppet rasistisk och homofobisk tid ärligt och osminkat. Var jag står privat vet förhoppningsvis de som följt min författarbana tillräckligt noggrant. Om de möjliga förbättringarna i människors villkor är tillräckligt uppenbara och stora accepterar jag vissa inskränkningar i den konstnärliga friheten för att uppnå sagda förbättringar - för det är INTE en gudagiven mänsklig rättighet att få säga vad som helst om det sårar andra människor i deras innersta. Men att försköna och förneka hur människans värld sett ut, och fortfarande ser ut på många håll, är inte den väg vi ska gå. Balansgången fortsätter i hopp om en mer jämlik framtid som vågar se historien i vitögat. Kjell Westö, Helsingfors mars 2022

Gå inte ensam ut i natten

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat gibt dir Zugang zu Tausenden von Büchern direkt auf deinem Smartphone. Finde deinen nächsten Favoriten, indem du durch unsere Toplisten und Kategorien blätterst.

Liest du gern deine Bücher? Entdecke Tausende von E-Books bei BookBeat. Natürlich kannst du aus verschiedenen Genres wie Beststeller, Krimi, Romance, Sachbuch und vielen mehr wählen!

Tausende von E-Books auf deinem Handy. Stöber los und finde noch heute dein neues Lieblingsbuch!

In unserem Bücherregal - Hörbücher und Hörspiele

Mit BookBeat kannst du über 1 Million Hörbücher und E-Books auf deinem Smartphone und Tablet genießen. Teste gratis!

BookBeat - Hörbücher und E-Books direkt auf dem Handy. Teste gratis!

Sofern du nicht auf einer Abenteuerreise bist, solltest du dich auf der Webseite für {country} registrieren.

Hier kannst du die beliebtesten Autor*innen und Bücher in der BookBeat App durchstöbern. Wir haben eine herrliche Auswahl verschiedener Autor*innen und Genres und diese Liste wird sicher dein nächstes großes Leseerlebnis inspirieren!

{AuthorName} Bücher - BookBeat

{NarratorName} als SprecherIn - BookBeat

Bist du auf der Jagd nach neuen Lieblingssprecher*innen oder hast du schon Favoriten, denen du noch mehr zuhören möchtest? Das regeln wir für dich! Hier haben wir die beliebtesten Sprecher*innen und die von ihnen gelesenen Bücher zusammengestellt.

Suche - BookBeat

Titel

Person, die den Abwasch macht und gleichzeitig BookBeat hört.

Autor*in

Kjell Westö

Leg noch heute mit BookBeat los

Über uns

Folge uns

Hilfe & Kontakt

Info

BookBeat

BookBeat herunterladen