En betagende fortælling om et ægteskab i et lille afsides øsamfund i tiden lige efter Anden Verdenskrig. Vi følger det nyankomne præstepars liv gennem nogle år ude på øerne mellem Finland og Åland. De er unge og glade, har et lille barn, snart et til, og er lykkelige for at få deres eget hjem efter 2. Verdenskrigs trængsler. Præsten er glad for at være landet i et kald, hvor der er brug for ham. Præstekonen mener nok, han kunne være mere hjemme hos hende, men selv har hun fuldt op at gøre med både sine køer, får, høns, eng og køkkenhave for at holde dem selvforsynende. De får hurtigt venner derude, og læseren følger dem i tykt og tyndt gennem dagligdagens mange små og større gøremål. Man transporterer sig rundt mellem landsbyerne i både. Om vinteren skyder man genvej over isen. Vand og is er et element, alle må forholde sig til. Ikke mindst det overtroiske postbud. Han ved om nogen, hvad is er, og hvordan man færdes på den. Præsteparret er modsætninger, der mødes – han er den overbærende, letbevægelige og lidt naive. Hun er den hårdtarbejdende, der farer rund med alle sine gøremål, herser med deres børn og sin elskede mand. Is er en raffineret skildring af ægteskabelig lykke, akkompagneret af blæsten, havet – og isen, som både bærende og bristefærdig realitet og symbol på tilværelsens skrøbelighed. Det er en historie, som insisterer på, at tilværelsen dybest set ikke kræver mere af mennesket end viljen til at leve livet så godt som muligt og til at få det bedste ud af det forhåndenværende – at gøre sit bedste, dér hvor man er, med det man har for hånden. Indlæst af Morten Rønnelund.

Finlandia-voittajan alkuvoimainen romaani kurkottaa yli aikakausien. Kaukaisessa kalliomaalausten ajassa eletään sadekausien armoilla. Heimojen tarinat ja kohtalot piirtyvät kallioihin, ja ikiaikainen tieto on parantajien ja sateentekijöiden hallussa. Nuori Oras on heimonsa väkevä sateentekijä, joka liikkuu tuntemattomissa maailmoissa ja ajaa myyttiset sade-eläimet heimon luokse. Tuhansia vuosia myöhemmin ruotsalainen vesi-insinööri Bengt saapuu toiveikkaana ja vilpittömänä Afrikkaan järjestämään vesihuoltoa. Mutta Afrikassa ikiaikainen kulttuuriperintö ja moderni maailma törmäävät toisiinsa joka hetki, eikä paraskaan teknologia voi antaa vettä, jota ei ole. Kertojat ovat eri todellisuuksissa, äärettömän kaukana toisistaan, ja silti he kurkottavat vuosituhansien yli toisiaan kohti. Ulla-Lena Lundberg yhdistää taidokkaasti modernin maailman ja ikiaikaisen, myyttisen maailmankuvan lumoavaksi tarinaksi, joka on yksi tekijänsä hienoimpia. Teos ilmestyi ensimmäisen kerran suomeksi 1997.

Sade

Palkitun kirjailijan tarkkanäköisessä romaanissa tuntuu meren tuoksu ja saariston karu kauneus. Anna kasvaa Kökarin saarella, Kuninkaan torpassa, jossa meri ja kylä ovat koko maailma. Mutta Kökarin rannoille saapuvat laivat tuovat kaikuja vieraista maista. Eräs laiva tuo mukanaan tukholmalaisen taiteilijan, Staffanin, ja Annan on tehtävä valinta houkuttelevan suurkaupungin ja rakastamansa saariston välillä. Finlandia-palkitun Ulla-Lena Lundbergin varhaisteos on kaunis ja viisas eeppinen romaani, joka vie lukijansa karuun saaristoon ja maailmaan, jota ei enää ole. Tarina kulkee läpi vuosikymmenten ja kuvaa saariston elämää harvinaisella lämmöllä ja tarkkanäköisyydellä. Teos sisältää Annan koko tarinan, joka on ilmestynyt aikaisemmin erillisinä niteinä Kuninkaan Anna (1983) ja Kökarin Anna (1985).

Kuninkaan Anna

Finlandia-voittajan viisas ja tarkkanäköinen romaani ihmisistä sodan keskellä. Sota rikkoo arjen hetkessä palasiksi. Kummelin opettajaperheen isä Leonard ei joudu sotaan, mutta vakavamielinen Frej ja kaikkien rakastama kultapoika Göran joutuvat rintamalle. Veljekset lähtevät sotaan kuin seikkailuun: he ovat nuoria, ja sota merkitsee heille vapautumista perheen tiukasta syleilystä. Vanhin pojista, papiksi opiskeleva Petter Kummel, jää sairautensa takia kotirintamalle. Mutta sota muuttaa kaikkia. Ulla-Lena Lundberg kuvaa harvinaisella taidolla ja viisaudella ihmisiä sodan keskellä. Marsipaanisotilas muistuttaa meitä siitä, miten helposti ihminen sopeutuu kauheuksiin ja alkaa pitää niitä normaalina. Marsipaanisotilas kertoo Finlandia-palkitussa Jää-romaanissa esiintyvän Kummelin perheen tarinaa kauan ennen Jään tapahtumia. "Lundbergin teksti on täynnä kielellistä ilottelua, mutta kerronnan jäljittelemätön sydämellisyys ei kuitenkaan hämärrä sodan omaa tragediaa." – Finlandia-raadin perusteluista

Marsipaanisotilas

Jää on tarina saaristoseurakuntaan saapuvasta papista, hänen perheestään ja kirkkosaarta ympäröivien kylien ihmisistä - ikiaikaisista salaisuuksista, joita meri ja jää kyläläisten hartioille uskovat. Eletään sotien jälkeistä aikaa, taistelut ovat loppuneet ja maassa rauha. Saarien muodostamalle paikkakunnalle voi saapua vain veneellä, jos onnistuu postinkuljettajan tai merivartijan läheisyydessä harsimaan reittinsä esiin kavalan saariston läpi. Ja sinne papinperhe haluaa asettua asumaan. He ovat täynnä uskoa tulevaan; pappilassa uhkutaan elämää, iloa ja välittämistä.Kesällä alueen asukkaat rakentavat terveysasemaa, siltaa ja tulevaisuutta. Silakanpyytäjät tulevat Helsingin markkinoilta taskut omaisuutta pullollaan ja saarilla vallitsee kristillinen vieraanvaraisuus. Mutta talvella jää asettuu eri alueiden ja kirkkosaaren väleihin kuin kivilattia. Pappilan ulkopuolella, kulkuvesillä ja jäällä, vallitsevat iänikuiset voimat. Sen tietää myös postinkuljettaja, joka näkee enemmän kuin muut. Enemmän kuin kohti pappilan ikkunasta kajastavaa valoa kohti kulkeva pappi. Postinkantaja tietää, että jokaisen rinnassa on jonkin muun kaipaus, ja kaikki mitä kaivataan tulee veneellä. Lundbergin henkeäsalpaavan kaunis romaani ei päästä otteestaan. Se vangitsee lukijan jään tavoin odotuksen, kaipuun ja vapauden murtumiin. Teos voitti kaunokirjallisuuden Finlandia-palkinnon vuonna 2012.

Jää

Lumoavan saaristotrilogian toinen osa. Ahvenanmaalla eletään suurten purjelaivojen aikaa. Maailma on äkkiä avoin, ja pienestä Granbodan kylästä matkustetaan kauas Amerikan ja Euroopan satamiin. Uljain aluksista, nelimastoinen parkki Herzogin Cecilie, kiertää Kap Hornin ympäri aina Australiaan saakka. Eskilsin Leonard on rauhaton elämäntaiteilija, joka ei ole löytänyt paikkaansa maailmassa. Seitsemän Amerikassa vietetyn vaellusvuoden jälkeen Leonard palaa kotiin, jossa kaikki on ennallaan - ja kuitenkin aivan toisin kuin ennen. Palaaja näkee selvemmin kuin muut, että maailma on muuttumassa. Purjelaivojen kulta-aika lähestyy loppuaan, eivätkä vanhat totuudet enää päde. Ulla-Lena Lundbergin lumoava merenkulkijaromaani on taidokkaasti rakennettu tarina yhden aikakauden päättymisestä ja ihmisen uskomattomasta kyvystä selviytyä muutosten keskellä. Suureen maailmaan ilmestyi ensimmäisen kerran suomeksi vuonna 1991.

Merenkulkijat

Suureen maailmaan

Palkitun kirjailijan sydämeenkäyvä romaani vie kauas kuunarien aikaan. Kun 14-vuotias Erik Petter perii isältään raskaasti tappiollisen tilan, meri on hänen ainoa mahdollisuutensa. Ensimmäisen laivan mastot kohoavat kylänväen epäluuloista huolimatta, ja uudenkarhea alus lasketaan rohkeasti vesille. Vähitellen Erikistä kasvaa menestyvä laivanvarustaja, kylän mahtimies. Aluksista uljain on kuunari Leo, joka tuo vaurautta omistajalleen ja koko kylälle. Mutta menestyksestä joudutaan maksamaan kallis hinta, eivätkä kaikki merelle lähtijät koskaan palaa. Elämä on ankaraa myös niille, jotka jäävät rannalle odottamaan kuunarien paluuta. Silti vaikeidenkin aikojen yli kantaa kyläläisten suunnaton elämänhalu ja toivo valoisasta tulevaisuudesta. Usko meren tuomaan vaurauteen on vahva. Maailma kuitenkin muuttuu merenkulkijoiden ympärillä, ja kuunarien loiston aika on lyhyt. Lumoava romaani vie lukijansa 1800-luvulle kuunarien aikaan. Lundbergin taidokkaassa kerronnassa tuntuu meren tuoksu ja kauan sitten kadonneen maailman lumovoima.

Taidokkaasti punottu romaani merestä, ulkopuolisuudesta ja kaipauksesta Ahvenanmaalla on koittanut autolauttojen aika. Kuunareiden ja valtamerilaivojen sijaan satamiin saapuvat kelluvat runsaudensarvet, joissa toiveet ja unelmat täyttyvät tai murenevat. Suvun viimeiset vanhat merenkulkijat näkevät vielä ensimmäisen autolautan, mutta heidän aikansa on ohi. Suku on hajonnut maailman tuuliin. Kulttuuriantropologi Leonora Eskilsson - 1800-luvun mahtilaivan mukaan nimetty nainen - palaa synnyinseudulleen Afrikassa vietettyjen vuosien jälkeen ja ryhtyy tutkimaan uuden ajan merenkulkijoita ulkopuolisen terävällä mutta lempeällä katseella. Mitä sydän halajaa on vaikuttava päätös Ahvenanmaan merenkulusta kertovalle trilogialle, johon kuuluvat aikaisemmat teokset Leo ja Suureen maailmaan. Ulla-Lena Lundbergin merenkulkutrilogia on huikaiseva lukukokemus ja unohtumaton matka Ahvenanmaan eri aikakausiin.

Mitä sydän halajaa

Ilman valoa ja lämpöä ei Suomen talvesta selviä. Niinpä lämmitetään kaakeliuuneja, pöydälle nostetaan öljylamppu ja pimeään lähdetään myrskylyhtyä kantaen. Samaan tapaan idealistin rinnassa palava liekki sytyttää innostuksen, jonka roihu leviää laajalle suurten kansanliikkeiden aikana 1800-luvun lopulla. Ulla-Lena Lundbergin romaanin keskiössä on Finnsinkansanopisto, jonka perustaminen on jo itsessään suuri voitto. Opistosta tulee innostavien keskustelujen näyttämö. Venäläistämiskaudella kiistaa käydään aktivismin ja lainkuuliaisuuden suhteesta. Kansanopisto on epäpoliittinen, se on tarkoitettu sivistyksen tyyssijaksi, mutta... Lundberg ei olisi Lundberg, ellei hän lähestyisi tapahtumia päähenkilöidensä kautta. Hän kuvaa kolmen pariskunnan elämää kolmen sukupolven ajan - Vaasan palosta elokuussa 1852 Krimin sodan kautta 1920-luvun lopulle - lukutaidottomuudesta tyttökoulujen ja yliopistojen kautta pakkomielteiseen koulupelkoon. Yksittäisen ihmisen elämä, epäilykset, arjen loputon raadanta ja etenkin kaikkinielevä, kuluttava rakkaus työntävät Suomen kohtalon toisinaan pitkäksikin ajaksi taka-alalle. Ulla-Lena Lundberg (s. 1947) on syntynyt Kökarissa ja asuu Porvoossa. Moninkertaisesti palkittu kirjailija on julkaissut romaaneja, runoja, matkakertomuksia ja raportteja. Finlandia-palkinnon hän voitti menestysromaanillaan Jää (Is, S&S, 2012, suom. Leena Vallisaari). Vuonna 1993 hänet nimitettiin Åbo Akademin kunniatohtoriksi.

Liekinkantajat

"En ole koskaan ollut onnellisempi kuin Siperiassa. Vei puoli elämää, ennen kuin pystyin palaamaan sinne." Lumoava matkakertomus kuljettaa meidät rakastetun kirjailijan mukana Siperiaan. Ulla-Lena Lundberg matkusti Siperiaan ensimmäisen kerran nuorena, rakastuneena ja sydän täynnä tulevaisuudenuskoa. Kaksikymmentä vuotta myöhemmin hän palaa tundralle, tällä kertaa lintujen tarkkailijana, kirjailijana ja tutkimusmatkailijana. Matka Siperian valoon opettaa näkemään oudon maan huikaisevan kauneuden ja sen asukkaiden vahvan sielunmaiseman. Kenties sitäkin enemmän matkaaja oppii itsestään. Kertoessaan Siperian linnuista ja ihmisistä kirjailija piirtää herkin vedoin myös oman kuvansa. Teos ilmestyi ensimmäisen kerran suomeksi vuonna 1994. "Ihastuttava matkakirja tundrasta, linnuista, kaipuusta ja rakkaudesta." - Helsingin Sanomat

Linnunsiivin Siperiaan

En gång stod jag i Sibirien i tofsar och krås och kluckade och pep. Jag knixade och bockade och pickade i marken så att mossan rök. Han som jag hade ögonen på gick till väders på brakande vingar. Under spelflykten utvecklade han ett helt signalsystem av färger och plymer. Skulle inte jag veta hur det är att vara fågel i Sibirien. Ur denna inre expertis springer Ulla-Lena Lundbergs Sibirienbok. Det väldiga landet ligger utbrett för oss under vingar. Författaren har genomkorsat stora delar av östra Sibirien på spaning efter de fåglar hon älskar men har också haft öga för mänskliga miljöer och öden i Ryssland. Vi ser det i ett slags dubbelexponering; porträttet av Sibirien blir också författarens självporträtt, och därmed också en högst personlig bok. Det är exakt tjugo år sedan Sibirien – ett självporträtt med vingar utkom första gången. Mycket har hänt i världen och i Sibirien sedan dess, men författarens skarpa blick och förmågan att formulera sina iakttagelser har inte åldrats en dag – kännetecken på en klassiker. I boken ingår ett bildark med Sibirienfoton tagna av författaren.

Sibirien

Det var en präst, en klockare och en väktare. En prästgård med en pastorska, stor kärlek och kor i fähuset. Får, gris, höns och en församling berömd för sin sång långt ute i havet utanför snävt ritade kartor. Hit kommer man bara med båt, om man i likhet med postförare och sjöbevakare lyckas tråckla sig fram genom den förrädiska skärgården. När man nalkas står kyrkan uppe på berget som ett riktmärke, men när man kommer iland på kyrkön står hon nere i dälden och tar emot. Här tänker den unga prästfamiljen stanna. Kriget är slut, det är fred i världen. Livsmedelssituationen förbättras långsamt, och gästfriheten är en kristen dygd med rötter i hedendomen. Det är inte fel att göra sig förhoppningar om ett nytt liv, att tänka framåt, skaffa sig utrymme i sin roll, röra sig friare, vara vänskaplig och glad. Kommunen bygger hälsogård, bro och framtid. Strömmingsfiskarna kommer hem från marknaden i Helsingfors med stoppning i axlarna och guld i munnen. När det blir vinter lägger sig isen som ett golv mellan byarna och kyrkön. I prästgården sjuder det av liv och verksamhet. Mycket ska man hinna med under ett liv, men tiden har prästparet för sig. Utanför prästgården, på farvattnen och ute på isen, råder uråldriga makter. Det vet postföraren, medan prästen har annat i tankarna när han är på väg hemåt mot ljuset i prästgårdsfönstret. I Ulla-Lena Lundbergs nya roman förenas många trådar i hennes mångsidiga produktion. I det lilla samhället och i den enskilda människan ligger en hel värld synlig i glimtar och blänk.

Är det möjligt att göra en mule len när du hugger den i sten? Ja, sådan är konstnärsskickligheten vid Nämforsen. En ristare som hade en bra dag tog ett steg tillbaka utan att falla i forsens Ginnungagap och kände den pilsnabba benådade självbelåtenhet som är konstnärskapets belöning: se vad jag kan.Jägarens leende är antropologens och konstnärskollegans blick på klipp- och grottmålningar samt hällristningar från Domboshawa till Astuvansalmi och Nämforsen, från Afrika till Norden via Frankrike, Spanien och Ryssland. Samtidigt är boken en berättelse om två systrar och det ständigt pågående samtal som väver sig igenom deras liv.Ulla-Lena Lundberg upplever hällkonsten och delar med sig av både känsla och tanke, av både bisonflockens dundrande framfart och vetenskapliga tolkningsmodeller. ”Orden löper lite vid sidan om det som uttrycks genom konsten”, skriver hon och låter läsaren uppehålla sig just i gränstrakterna. Lundberg gör en schamanistisk läsning av olika former av hällkonst och diskuterar svårigheten att behandla den idag – ska man måla i hällristningar med färg så att de syns bättre, hur ska man bevara grottmålningar i ett skiftande klimat? – och dess plats i föränderliga landskap.

Jägarens leende

Alla vänner av Ulla-Lena Lundbergs Finlandiabelönade roman Is kommer till sin glädje att återse Petter Kummel i Marsipansoldaten, även den Finlandianominerad, när den utkom första gången 2001. Här är Petter en marterad bifigur medan allt ljus är riktat mot de yngre syskonen Kummel som befinner sig mitt i sin blomstrande ungdom när kriget slår till. "Flickor." Liten paus. "Nu ska ni inte bli upprörda eller rädda. Det kommer förhoppningsvis att visa sig vara ett missförstånd. Vi ska inte kasta yxan i sjön. Det är så att ryssarna har bombarderat Helsingfors. Vi ligger så pass nära, vid järnvägen, att Rektor har beslutat avbryta dagens skolgång." Kriget dimper ner mitt i vardagen, och eleverna blir närmast lättade över att slippa skolan. Men snart blir det allvar för lärarfamiljen Kummel. Två av sönerna, Göran och Frej, blir inkallade, medan den äldste, Petter, får ansvarsfulla uppgifter på hemmafronten. Den handfasta modern Märtha Kummel har en sällsynt förmåga att ge dagliga bekymmer en högre syftning. Och den vackra dottern Charlotte utvinner maximal romantik och dramatik ur krigsvardagen. Maten, som snart blir en bristvara, är bokens ledmotiv. Fett och sött står som symboler för all längtan och all kärlek som binder samman hemmafronten och soldaterna. Som fru Kummel säger: "När Molotov räknade Finlands soldater tänkte han inte på oss alla som står bakom dem." Ulla-Lena Lundberg skildrar livet i barackerna, vid fronten och hemma hos de oroliga anhöriga. Kriget är inte bara blodiga slag och dramatiska vändningar, minst lika påtagliga är de långa timmarna av väntan i kasernerna och i hemmen. Brev och paket skickas fram och tillbaka, så småningom kommer kistorna med de stupades kvarlevor. Det som gör Marsipansoldaten till stor konst är glädjen i själva berättandet. Ulla-Lena Lundberg ger oss nya inblickar i krigsvardagen: trots grymhet och lidande blir kriget för sönerna Kummel ett sätt att frigöra sig ur familjen omfamning. De är unga, och de utstrålar en paradoxal munterhet.

Marsipansoldaten

Samtiden är här, och med den jättefärjorna som flyter som nöjeshotell mellan Finland och Sverige. Att komma fram är inte längre det viktigaste, utan att tillfredsställa sina behov ombord. I den avslutande delen av sitt stora sjöfartsepos låter Lundberg bokens berättare, socialantropologen Leonora Eskilsson återvända hem till Åland. Hennes åländska projekt har en dold huvudroll men som alltid i Lundbergs romaner blandas det allmänna med det strängt privata. Vad längtar vi efter egentligen det som vi inte är eller har? Tredje delen i Ulla-Lena Lundbergs hyllade Sjöfartstrilogi.

Sjöfartstrilogin

Allt man kan önska sig

Kärlek mellan barn till ilskna konkurrenter, uppgång och fall, stormiga seglatser och de hemmavarande kvinnornas oro och längtan Leo är en släktsaga som bjuder på berättelser med människor av kött och blod. Lundberg berättar dramatiskt och initierat om det stora ekonomiska äventyret då Åland byggde upp världens största segelflotta under 1800-talets andra halva. Läs om småbönderna som med slughet, ihärdighet, framsynthet och riskvilja lyckades vinna över slipade redare från hela världen.

I Ulla-Lena Lundbergs nya roman eldar man i spisar och kakelugnar, tänder oljelampan på bordet och ger sig ut i mörkret med stallyktan i handen. Värme och ljus är förutsättningen för överlevnad under vintrarna i Finland. På samma sätt är det den brinnande idealismen och hänförelsens eld som åstadkommer förändring under slutet av 1800-talet, de stora folkrörelsernas tid. I Lyser och lågar får vi följa tre kärlekspar ur tre generationer från analfabetism via fruntimmersskolor och universitet till istadig skolvägran. I centrum står Finns folkhögskola, en historisk institution. Själva grundandet av skolan är en triumf, och här utspelar sig under åren livgivande samtal och diskussioner. Under förryskningsperioden i Finland blir avvägningen mellan aktivism och laglydighet ett konfliktämne. Folkhögskolan är opolitisk och bör vara en oas av lugn och civilisation, men... Lyser och lågar handlar om den brinnande kampen för folkbildning och upplysning, om de personliga sorgerna och vardagsslitet och om den glödande, allt uppslukande kärleken.

Lyser och lågar

Det var en präst, en klockare och en väktare. En prästgård med en pastorska, stor kärlek och kor i fähuset. Får, gris, höns och en församling berömd för sin sång långt ute i havet utanför snävt ritade kartor. Hit kommer man bara med båt, om man i likhet med postförare och sjöbevakare lyckas tråckla sig fram genom den förrädiska skärgården. När man nalkas ön står kyrkan uppe på berget som ett riktmärke, men när man kommer i land står hon nere i dälden och tar emot. Här tänker den unga prästfamiljen stanna. Ulla-Lena Lundbergs Is belönades med Finlandiapriset 2012. Den enväldiga domaren president Tarja Halonen lyfte fram hur romanen pendlar mellan den pastorala idyllen och den grekiska tragedin. Boken har varit slutsåld och utkommer nu i efterlängtad nyutgåva. Is är en modern klassiker som nu också får liv på operascenen med uruppförande på Finlands nationalopera i januari 2019.

Ålänningarna rör sig på vida vatten, de seglar sina stora fyrmastade barkar runt Kap Horn på vetetraden från Australien upp till Europa. Den glansfyllda erans undergång skymtar. Det åländska näringslivet är statt i förvandling och sjölivet är inte längre den enda möjligheten att komma sig upp i världen. Möt fascinerande människoöden i porträtten av den rotlösa Leonard, prosten Isidor, Eskilsmågen Ragnar, sjökaptenen Richard och den beundransvärda "Simons moster" Elise.

Stora världen

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat geeft je toegang tot duizenden luisterboeken, direct op je mobiele telefoon of tablet. Vind je volgende favoriete boek door te bladeren in onze toplijsten en alle categorieën.

Lees je graag boeken? Ontdek duizenden e-books bij BookBeat. Kies uit verschillende genres, zoals bestsellers, misdaad, romantiek, non-fictie en nog veel meer!

Krijg toegang tot duizenden e-books op je telefoon. Zoek en vind vandaag nog je volgende favoriete boek!

Op onze boekenplank - Luisterboeken

Met BookBeat geniet je van meer dan 1 miljoen luisterboeken en e-books. Luister naar bestsellers, thrillers, romans en meer. Probeer gratis!

BookBeat - luisterboeken en e-books voor jou. Probeer gratis!

Tenzij je op avontuur gaat, kun je je beter aanmelden op de website van {country}.

Je vindt hier de populairste auteurs en boeken die je kan vinden in de BookBeat-app. We hebben een geweldige selectie van verschillende auteurs en genres. Deze lijst zal je inspireren om te genieten van de beste boeken in de app!

{AuthorName} boeken - BookBeat

{NarratorName} als voorlezer - BookBeat

Ben je op zoek naar je nieuwe favoriete verteller, of heb je een favoriet waar je nog meer naar wilt luisteren? Wij hebben het voor je geregeld! Hier hebben we alle populaire vertellers en de boeken die ze hebben ingesproken verzameld.

Zoeken - BookBeat

Titel

Person, die den Abwasch erledigt und BookBeat hört

Auteur

Ulla-Lena Lundberg

Start vandaag nog met BookBeat

Over ons

Volg ons

Hulp en contact

Informatie

BookBeat

Download BookBeat