Det är sent 1990-tal. Den svenska psykiatrin har svårt att möta behoven hos en till synes snabbt växande grupp unga som skadar sig själva.
På en barnpsykiatrisk akutavdelning i Lund fastnar 15-åriga Sofia, fast hon bara skulle ha varit inlagd i ett par dagar för att gå upp lite i vikt. Här finns redan Lina, Rebecca och Erla: för att de svälter, hetsäter och skär sig. Men ingen av flickorna blir bättre av vården, snarare tvärtom, och tillvaron på den låsta avdelningen utvecklas till en kamp mellan personal och patienter. Dagar blir till veckor och veckor till år. Tiden på avdelningen sätter outplånliga spår och lägger grunden för de fyra unga kvinnornas fortsatta livsöden.
