Då kom han ut. Han gjorde det med en självklarhet som var lätt att begripa; den här världen var ju hans. Han kom fram ur skogen lite längre bort än där skidspåret gick. Han ställde sig i myrkanten mellan en enbuske och en förkrympt tall. Han såg uppmärksamt ut över myrens lilla snövidd, vände på huvudet så att jag såg profilen med den ädla nosen, den branta pannan och öronen som stod opp. Ulf Norrstig, pensionerad jägmästare, är den som berättar i Kerstin Ekmans täta historia om en mans förändrade relation till jakten och skogen, till minnena och det egna åldrandet…

Löpa varg

En dag modtager den kendte svenske forfatter Lillemor Troj et manus, som får jorden til at åbne sig under hende. Det er historien om hendes eget liv, et mangeårigt succesfuldt liv i den litterære ’gøglerbranche’, skrevet af en kvinde, hun kender. En kvinde, der vil anerkendes som forfatter. De to er aldrig blevet venner, men står i et dybt afhængighedsforhold til hinanden. Når man slår igennem som forfatter, er man en cirkushund, der hopper igennem en papskive. Hep! Det ved Lillemor, for det var hende, der hoppede. Men hun har hele tiden vidst, at en forfatter er et dobbelthovedet monster. Nu truer den anden kvinde med at tilintetgøre den charmerende og kloge person, læserne tror, der er Lillemor Troj. Kerstin Ekmans roman er en veloplagt leg med digt og virkelighed og en skarp skildring af det litterære liv. Men først og fremmest er det en gnistrende roman om to meget forskellige kvinder og deres liv, fra 1950’erne til i dag.

Grand final i gøglerbranchen

Anne-Marie sidder midaldrende i et gammelt, arvet hus, ensom og omgivet af det forgangne. Hun mindes først og fremmest sin far Henning, et undtagelsesmenneske, som ingen andre end Anne-Marie forstod. Hendes liv med Henning vokser frem af alle de slidte ting og halvt glemte begivenheder, og til sidst fremstår et af de mest levende forhold mellem en far og en datter, man kan forestille sig. Romanen er en selvstændig fortsættelse til 'Hekseringene', 'Springkilden' og 'Englehuset'. Indlæst af skuespiller og mangeårig lydbogsindlæser Agnete Wahl.

Katrineholmsuiten

En by af lys

En beretning fra en lille svensk stationsby i slutningen af 1800-tallet om tre forskellige forhold mellem mand og kvinde. Sara og hendes uregerlige soldat, som først falder til ro, da et tog kapper benene af ham. Edla, der bliver gravid med en ukendt mand. Tora, der gifter sig over sin stand. Det gamle bondesamfund er under radikal forandring; udfordret af de nye togforbindelser, driftig industrialisering, klassespaltninger og nye socialistiske ideer.

Hekseringene

Anden Verdenskrig er brudt ud, og Hillevis børn er flyttet hjemmefra. Kristin har stiftet familie og er flyttet nordpå, og Myrten er rejst til Stockholm med en hemmelighed, som hverken Hillevi eller Kristin nogensinde kommer til at kende. Hjemme ved Svartvattnet indhenter fortiden Hillevi i form af Elis. Da han atter en gang truer med at gribe afgørende ind i hendes families tilværelse, er hun ikke i tvivl om, at hun må handle. Rørte vande er den selvstændige fortsættelse til Guds barmhjertighed og udgør anden del af trilogien Ulveskindet, der handler om Hillevi Halvarsson og hendes familie. ]]>

Ulveskindet

Rørte vande

Englehuset foregår i en lille by i Sörmland i årene før og under Anden Verdenskrig. Varmt og usentimentalt skildres en række kvindeskæbner, i denne selvstændige fortsættelse til Hekseringene og Springkilden. Midt i krigsårenes rationering og krise forsøger byens beboere at leve deres liv, som om intet var hændt. Tora og Frida er blevet gamle, men tiderne er blevet bedre. De sociale forhold bliver stadig bedre og velfærdssamfundets tryghed venter forude. Men alting er ikke vendt til det bedre, og hvordan med kvindernes rolle?

Englehuset

SPRINGKILDEN foregår i en svensk provinsby i begyndelsen af vort århundrede. Det er en slags kollektivroman, der giver et billede af , hvordan det lille klassesamfund hænger sammen og fungerer, samtidig med at hver enkelt af personerne træder frem, får liv og fylde og individualitet. Forrest i persongalleriet står to arbejderfamilier, og i dem begge er det moderen, der må klare det daglige. Frida er vaskekone, Tora har sparet op og vil nu forsøge at drive sin egen forretning, Café Cosmopolite. Deres børn skulle helst nå lidt længere, end de selv gjorde. Byen og personerne i SPRINGKILDEN er de samme, som Kerstin Ekman skrev om i HEKSERINGENE, men ellers er de to romaner helt selvstændige. "I sine samfundskritiske romaner løfter Kerstin Ekman med kraft og talent arven fra den store generation af svenske arbejderforfattere, og hun tilføjer den en kvindelig dimension, som er helt overbevisende og rystende virkelighedsnær." - Marie-Louise Paludan, Weekendavisen

Springkilden

ARILDS TEGN er en myte, et trylle-eventyr, en fantasi. Den præsenterer den underverden, som ligger til grund for en stor del af forfatterens øvrige værker, og den udfolder det mytiske stof, som kun antydes i første bind af den store trilogi ULVESKINDET. Vi befinder os således i det kendte Ekman-univers, og også denne gang er handlingen henlagt til fjeldskoven ved Svartvattnet, som vi kender fra HÆNDELSER VED VAND. Rivaliseringen mellem bjørne og ulve udskiller på mærkelig vis en række særlige væsner, og det mytologiske samfund, der opstår, bringer kun alt for tydelige mindelser om menneskeverdenen med pinagtige konflikter, forårsaget af dumhed, magtbegær, vilkårlige fjendskaber og frustrerede fredsforhandlinger. Lydbogen er indlæst af Judith Rothenborg.

Arilds tegn

Efter romansuiten ULVESKINDS TRILOGIEN er Ekman her tilbage med en roman, der skriver videre på og går i dristig dialog med de evigt aktuelle spørgsmål i den svenske klassiker Hjalmar Söderbergs DOKTOR GLAS (1905). I Hjalmar Söderbergs skandaleombruste roman, der siden er blevet en af moderne svensk litteraturs klassikere, begås et medlidenhedsdrab. En velanset Stockholmerlæge slår en ældre tyrannisk præst ihjel for at udfri hans unge hustru for ægtemandens seksuelle tilnærmelser og krav. Romanen, der nu i et århundrede har provokeret og fascineret læsere og forfattere, kredser om spørgsmålet, hvorvidt et mord kan undskyldes eller forsvares af formildende omstændigheder. Og omkring diskussionen af forholdet mellem kønnene og ægteskabet som institution. Om lidenskab, laster og længsler i forhold til moralen - den enkeltes og samfundets. Hos Kerstin Ekman, der med MORDETS PRAKSIS går i dialog med Söderbergs lille perle af en roman, diskuteres de samme spørgsmål, idet perspektivet på raffineret vis fordobles til også at omfatte forfatterfiguren Söderberg. Samtidig anlægger Ekman en elegant og underspillet, men ikke mindre skarp optik på kønnenes magtspil. Ekman selv kalder det en 'kontra-imitation' og fremhæver, at hun især har været optaget af den kvindefjendskhed og angst for det kvindelige, der gennemsyrer Söderbergs roman og hans samtid.

Mordets praksis

Han hedder Skord og han kommer fra skoven. Er han et menneske? Næppe. Nogle bruger et andet ord, et ord han ikke kan lide. Han vandrer langt i løbet af sit liv, ser andre lande og folk. Men han vender altid tilbage til skoven under Skulebjerget. I lange tider hører han til røverbanden. Han lever hurtigt og somme tider ondt, og han kommer meget galt af sted. Stiger braser sammen, lynet slår ned, huse brænder. Skord bliver hængt op i den ene fod med hovedet nedad. Der eksisterer to slags eventyr, siger han selv. Han påstår at han bedst kan lide den anden og mere tankevækkende slags, den der foregår i åndens og tankens verden. Han påstår også at han har lavet guld. Og til Xenia, den bortførte og bittert fremmede, siger han: - Jeg vil hellere dø end skilles fra dig. Da har han fået en sjæl. Findes der sjæle?

Røverne i skuleskoven

Centralt i romanen står den litteraturstuderende Sigge, som lever fuldstændig opslugt af sine litterære interesser, indtil hun en dag finder nogle gamle bøger, der viser sig at være kommenterede mødereferater fra en afdød Johan Krylunds samtalegruppe i 1930-40'erne. En fredelig og humanistisk gruppe mænd, hvis våben mod den tiltagende oprustning og generelle råhed var at insistere på ræsonnementet og dialogen. Under sit arbejde med papirerne får hun en stigende fornemmelse af, at historien grusomt nok gentager sig, og at hun også har et medansvar: at hun ikke længere kan nøjes med at leve i sin akademiske verden. "Kerstin Ekman skriver Norden ind i verdenslitteraturen." - Niels Frid-Nielsen, Aktuelt. "Gør mig levende igen er en af de rigeste romaner, jeg længe har læst." - Ejgil Søholm, Jyllands-Posten.

Gør mig levende igen

I begyndelsen af 70'erne er Svartvattnet en hensygnende by blandt mange andre i Nordsverige. Men en dag sker der noget. Et dobbeltmord i midsommernatten. Der går 18 år, inden nogen begynder at ane sandheden om det, der er sket. I løbet af de år er der sket meget i samfundet, og hændelsen er blevet en mørk skygge i mange menneskers liv. Og så bliver der igen farligt ude i natten. Hændelser ved vand udkom første gang i 1993 og blev bl.a. belønnet med Augustprisen, Svenska Deckarakademins pris og Nordisk Råds litteraturpris. Siden da er romanen blevet hyldet verden over og er blevet oversat til en lang række sprog. "Hændelser ved vand er mesterlig på alle planer." ***** - POLITIKEN

Rosinantes Klassikerserie

Hændelser ved vand

En af nordens største fortællere, Kerstin Ekman, skriver en ung kvindes liv og verden frem fra en fjern fortid. Med skønlitterære og personlige nedslag er Tullias verden en fortælling om kvindeliv på tværs af årtusinder, krige og magtkampe. Tullia levede i det antikke Rom som datter af Cicero. Kerstin Ekman finder spor af Tullia i faderen Ciceros breve og af det antikke kvindeliv mere generelt hos blandt andre Ovid, Lukrets, Properts og Catul. Det var mænd, der skrev for evigheden i det antikke Rom, kvinder levede tavse liv. Tullias verden bliver derfor til i et møde mellem en nutidig kvindelig forfatters fantasi og antikkens mandlige digteres overleveringer. Tilsammen bliver det til et troværdigt, rørende og sine steder stilfærdigt rasende portræt af Tullia - og de myriader af kvinder, der levede omkring hende. Tullias verden løfter sløret fra antikkens skjulte kvindebilleder. Det autobiografiske element, Ekmans egen historie, lyser samtidig ned over siderne. Tullias verden handler om retten til at få fortalt sin egen historie. Og retten til at forstå hvordan kvindeliv blev levet den gang det kun var mænd, der tog ordet. De tavse kvinder fra Antikken hvisker deres historie til Kerstin Ekman, der puster liv i myterne og knytter bånd mellem en ung enke i Cæsars Rom og en aldrende forfatterinde i det 21. århundredes Sverige.

Tullias verden

Da en ung Kerstin Ekman glemmer sit låneeksemplar af "Kong Ødipus" på en parkbænk, dybt optaget af sin kærestes læber, rammer skylden først, da overbibliotekaren finder hjemlånet – gennemblødt af nattens regn. I 24 kapitler genlæser Kerstin Ekman sit eget liv og egne favoritbøger, mens hun deler ud af de stærke oplevelser, som læsningen har beriget hende med. Hun fortæller om bøger, hun er kommet til at elske, bøger, som blev bedste venner, og bøger, som gav trøst – og om hvordan læsning og skrivning hænger uløseligt sammen. "Min bogverden" er læsninger fra en af Nordens største forfattere af blandt andre Philip Roth, Herman Bang, Emily Brontë, Thomas Mann og Henrik Ibsen. En sanselig odysse gennem et langt læseliv, hvor de mest fortrolige venner står i hyldemeter og venter på at gøre ens liv mere muligt, vægtigt og sjovt.

Min bogverden

I det saneringsmodne kvarter Pukehornet i Uppsala mødes sidst i 1960'erne to fallerede eksistenser, en arbejdsløs redaktør og en gammel, fed kvinde, som bliver hinandens skæbne.

Pukehornet

I begyndelsen af 70'erne er Svartvattnet en hensygnende by blandt mange andre i Nordsverige. Men en dag sker der noget. Et dobbeltmord i midsommernatten. Der går 18 år, inden nogen begynder at ane sandheden om det, der er sket. I løbet af de år er der sket meget i samfundet, og hændelsen er blevet en mørk skygge i mange menneskers liv. Og så bliver der igen farligt ude i natten. Hændelser ved vand udkom første gang i 1993 og blev bl.a. belønnet med Augustprisen, Svenska Deckarakademins pris og Nordisk Råds litteraturpris. Siden da er romanen blevet hyldet verden over og er blevet oversat til en lang række sprog. "Hændelser ved vand er mesterlig på alle planer." ***** - POLITIKEN

Hovedpersonen i denne tredje del af Ekmans krønike er Hillevis barnebarn og Myrtens bortadopterede datter, Ingefrid, som er præst. Hun kommer tilbage til Svartvattnet og til Ristens køkken i romanens nutid, som er vores tid. Det er allehelgensaften, og i hånden har hun et brev, som siger, at hun har ret til at arve efter sin ukendte, biologiske mor, Myrten. Ingefrids besøg er både uventet og uvelkomment - og mistroen er gensidig. Spændingerne opstår mellem de indfødte, som er forbeholdne med at lukke hende ind i deres kreds, og Ingefrid, som forsøgsvis må prøve at nærme sig sin mor og hendes historie. For spørgsmålet er: Har hun fået mere end blot en økonomisk arv? Skrabelodder udgør afslutningen Kerstin Ekmans store nordiske krønike Ulveskindet.

Skrabelodder

Den unge nyuddannede jordemoder Hillevi Klarin ankommer i foråret 1916 til den nordsvenske landsby Röbäck ved Svartvattnet, et fattigt og isoleret udsted. Det bliver et hårdt møde mellem Hillevis idealistiske gåpåmod og landsbyens kristelige moralisme, store klasseforskelle og forbenede fordomme. Men det bliver også starten på en usædvanlig kærlighedshistorie, da jægeren Trond forærer Hillevi skindet af en friskflået ulv. 'Guds barmhjertighed' er første del af trilogien 'Ulveskindet'. Indlæst af Puk Schaufuss, som er uddannet fra Det Kongelige Teaters Elevskole i 1965. Hun har medvirket i forestillinger på de største danske teatre og haft roller i film som 'De røde heste' og 'Kun en pige' samt tv-serien 'Nikolaj og Julie'. ]]>

Guds barmhjertighed

Ulf Norrstig, pensioneret forstkandidat, er fortælleren i Ekmans fortættede roman ULVESPRING, der udspiller sig i Midtsveriges store skove. Efter mødet med en ulv en frostklar nytårsmorgen begynder han at se jagten, dyrene og skoven i et nyt lys. Dagen gryr, det er bidende koldt. Ulf, den lokale jagtleder, drikker kaffe fra termokanden uden at løfte blikket fra skovbrynet. Egentlig skulle Ulf være hjemme og hjælpe hustruen Inga med at forberede dagens festligheder. Han fylder rundt, og både jagtkammeraterne og familien kommer for at fejre ham. Men Ulf er taget i skoven med madpakke, kikkert og riffel. Skyggerne glider gennem nattens nysne. Og pludselig ser han dem, sporene. Og lige derefter ulven, der kommer ud fra skoven lidt længere fremme. Ulven står på kanten af den frosne mose og ser opmærksomt ud over landskabet, inden den drejer hovedet, så Ulf ser profilen med den ædle næse, den stolte pande og ørerne, der står ret op. ULVESPRING handler om at være i naturen, om minder, der hober sig op, om et livslangt ægteskab og om at blive ældre. Fortællingen består af lysende naturbeskrivelser og livskloge betragtninger over et levet liv beskrevet i sin helt egen storslåede enkelthed. Nomineret til Nordisk Råds litteraturpris 2022. *** ”ULVESPRING er en uhøjtidelig roman, og det er netop det, der gør den fantastisk.” - Svenska Dagbladet ”(romanen) indeholder adskillige fortællinger om aldring, om et livsomvæltende møde, om hukommelsens kraft og forberedelse til døden. Alt sammen filtreret gennem en ældre mandlig hovedperson. Dyb og velovervejet.” - Dagens Nyheter ”ULVESPRING er måske en lille bog, men den indeholder de største tanker om hukommelse, sprog og fortælling (…) formmæssigt en hybrid af dagbogsoptegnelser og kriminalroman (…) Jeg vil anbefale denne bog for dens følsomme beskrivelser af et ægteskab, hvor både de skarpe kanten og den dybe intimitet, dynamikken mellem ægtefællerne, er skildret i al sin pragtfulde enkelthed.” – Göteborgs-Posten

Ulvespring

Under en rasende snestorm forsvinder en hundehvalp fra sine ejere i snefoget. Den lille hvalp, den gråeste af kuldet, er nu tvunget til at lære at overleve alene i den barske norske fjeldnatur. Langt fra gårdens trygge rammer må hvalpen blive en hund, kæmpe for at finde mad og et sikker sted at sove – og forsøge at overliste sin konkurrent, ræven. I vildmarken er der ingen venner, men en fremmed mand bliver alligevel fascineret af den vilde hund, hvis tamme fortid allerede er langt borte. Langsomt begynder han at vinde dens tillid, men kan det tabte forhold mellem menneske og hund nogensinde genoprettes?

Hunden

Met Onder de sneeuw schreef Kerstin Ekman een bloedstollende detective met een centrale rol voor het onherbergzame Zweedse landschap. In een afgelegen bergdorp in het meest noordelijke puntje van Zweden wordt tekenleraar Matti op een winternacht gevonden, doodgevroren. Rechercheur Torsson wordt erbij gehaald om zijn dood te onderzoeken, maar de dorpsbewoners verzekeren hem er al snel van dat Matti dronken moet zijn verdwaald in de donkere poolnacht. Ondanks bewijs in tegengestelde richting – een bebloede Mahjong-steen – keert Torsson zonder oplossing terug naar huis. De volgende zomer keert hij terug naar Rakisjokk in het gezelschap van David Malm, kunstenaar en een vriend van Matti. Terwijl de dorpsbewoners blijven zwijgen proberen zij gedurende de verlichte zomernachten het mysterie rondom de onverklaarbare dood van Matti te ontrafelen. Was het een ongeluk of is er meer aan de hand?

Onder de sneeuw

Ulf Norrstig, een oudere man en voormalig boswachter, ontdekt op weg naar zijn camper aan de rand van het bos sporen van een wolf, groter dan hij die ooit heeft gezien. Met zijn blik volgt hij het spoor en hij kijkt recht in de ogen van het indrukwekkende beest in de verte. Het oogcontact raakt hem diep en zet hem aan het denken over het leven, zijn huwelijk en de beslissingen die hij nam. Niet lang daarna wordt de wolf gedood, wat verboden is buiten het jachtseizoen. Wie heeft deze laffe daad begaan? Ulf, zelf een lone wolf, is erop gebrand de dader te vinden, maar binnen de dorpsgemeenschap sluiten de gelederen zich. Kerstin Ekman grande dame van de Zweedse literatuur en bekend van de literaire thriller en internationale bestseller Zwart water, keert met Wolvenkoorts terug met een meesterlijke roman over de relatie tussen mens en natuur in een kleine dorpsgemeenschap in het hoge noorden van Zweden, over ouder worden en wat het betekent mens te zijn. ‘Een fenomenale roman; Wolvenkoorts is de kwintessens van Ekmans werk.’ – Svenska Dagbladet ‘Wat een feest om te lezen. Wolvenkoorts is literatuur van de bovenste plank en veruit het beste wat ik in tijden gelezen heb.’ – Skånska Dagbladet

Wolvenkoorts

Zwart water van meesterverteller Kerstin Ekman gaat over een gruwelijk misdrijf in het barre landschap van Noord-Zweden en de bewoners die zich daar staande houden. Voor iedereen die houdt van Scandinavische crime, zoals van Hakan Nesser en HenningMankell. Het is midzomer 1974 wanneer Annie Raft met haar dochter Mia naar het Zweedse dorpje Svartvattnet afreist om zich daar bij haar vriend in een commune te vestigen. Tijdens de reis stuit ze in het moerassige gebied rondom het dorp op een dubbele moord: twee kampeerders werden doodgestoken in hun tent. Het politieonderzoek loopt op niks uit en van de moordenaar ontbreekt jarenlang ieder spoor, totdat Annie haar dochter achttien jaar later in het bijzijn ziet van een man die ze zich meent te herinneren van die bewuste midzomernacht. Het zet een reeks gebeurtenissen in gang waarbij oude herinneringen worden opgerakeld en opnieuw halve waarheden worden verteld, uitmondend in een derde moord… Zwart water van Kerstin Ekman legt het huiveringwekkende effect van een gruwelijke moord op een kleine gemeenschap in de Zweedse wildernis bloot. ‘Zwart Water is een ontzagwekkende roman.’- Bas Heijne in NRC Handelsblad ‘Een geweldige, schitterend geschreven literaire thriller.’ The Washington Post ‘Een fantastische combinatie van literaire roman en spannende thriller. Krachtig en mysterieus, en neemt de lezer mee in een totaal onbekende wereld.’ – New York Times Overweldigend. Graham Greene meets Dean Koontz.’ – Entertainment Weekly ‘Hypnotiserend; net als Smilla’s gevoel voor sneeuw prachtig geschreven, toegankelijk en intrigerend tegelijkertijd.’ – Newsday

Zwart water

Mestarillinen romaani ihmisen ja suden kohtaamisesta Ekmanin tarkkanäköinen romaani on suuri tarina vanhenemisesta, rakkaudesta ja luonnosta – mutta myös tummanpuhuva mysteeri. Pian eläkkeelle jäävä metsästyksenjohtaja Ulf näkee 70. syntymäpäivänään suden. Hetki muuttaa kaiken. Vanhan miehen epäilys luontosuhteestaan ja elämäntyönsä eettisyydestä kasvaa järisyttäväksi identiteettikriisiksi. Pientä elämänpiiriä mullistavat käänteet sen kuin jatkuvat: Metsä palaa, karhu hyökkää, Ulf sairastuu. Ja rikos tapahtuu. Suureen susikysymykseen sekoittuu rikoksen mysteeriä, ikääntymisen kipua ja rakkautta. Ekmanille tyypillisesti jännitys maustaa yhteiskunnallista sanomaa ja hiljaa syvenevää ihmissuhdekuvausta. Kuin Vanhus ja meri Pohjolan metsissä! ”Niin hyvä tarina, että unohtaa lukevansa kirjallisuutta.” KULTURNYTT, P1 Kerstin Ekman (s. 1933) on Ruotsin arvostetuimpia ja luetuimpia kirjailijoita. Hän on saanut useita merkittäviä kirjallisuuspalkintoja. Ekman aloitti dekkarikirjailijana ja on käyttänyt myöhemmissä teoksissaan rikosromaanin aiheita yhdistettynä taidokkaaseen yhteiskunta- ja ihmiskuvaukseen. Suomessa Ekman on ihastuttanut erityisesti Sudentalja-trilogiallaan.

Suden jälki

Pohjoismaisen rikoskirjallisuuden ylittämätön klassikko. Tapahtui veden äärellä teki rikoskirjallisuudesta laatukirjallisuutta. Seon vaikuttava murhatarina, mutta myös psykologinen romaani muistin petollisuudesta ja eristäytyneen yhteisön valtapeleistä. Svartvattnetin kylässä surmataan kaksi nuorta tunturijärven rannalla 70-luvun alussa. Murha kummittelee kyläläisten mielessä, ja monimutkainen epäluulojen ja valheiden kudelma vääristää ihmisten suhteita ja kohtaloita vuosikymmenten ajan, kunnes joku alkaa aavistella totuutta. Silloin uhka tiivistyy äärimmilleen hiljaisten metsien keskellä. Pohjoisen muuttuva luonto, Ekmanin rikas kieli ja taitavasti kuvatut jännitteet henkilöiden välillä luovat poikkeuksellisen vahvan tunnelman, joka jää elämään lukijan mieleen. ”Ekmanin romaani ylittää kirjallisuuden lajien rajoja, ja se voidaan lukea kehityskertomuksena, kriittisenä sukupuoliroolien analyysina, mystisenä symbolein latautuneena kertomuksena ja myös yksinkertaisesti jännitysromaanina.” Pohjoismaiden neuvoston palkintolautakunta Kerstin Ekman on Ruotsin arvostetuimpia kirjailijoita. Ekman aloitti dekkarikirjailijana, ja tuotannossaan hän on usein käyttänyt rikosromaanin aiheita yhdistettynä rikkaaseen yhteiskunta- ja ihmiskuvaukseen. Hänet valittiin Ruotsin akatemian jäseneksi vuonna 1978, mutta hän vetäytyi toiminnasta 1989 Salman Rushdie -tapauksen vuoksi. Ekman on saanut uransa aikana useita merkittäviä kirjallisuuspalkintoja. Tapahtui veden äärellä voitti August-palkinnon vuonna 1993 ja Pohjoismaiden neuvoston palkinnon 1994.

Tapahtui veden äärellä

Hela rullen var inte mer än hundratjugu meter lång men på de sista trettio metrarna fanns det bilder som kanske skulle fälla en mördare... ”På ett par sekunder var alltsammans över. Man såg pojken störta ned från taket och handlöst falla i gräset framför skjulet. Folk skyndade fram till honom, en kvinna kastade upp ansiktet och munnen bildade ett O, fast inget ljud hördes. Någon minut senare hade kameran fortsatt att surra och dess öga hade registrerat kaoset kring den döde pojkens kropp. Så flimrade det till och filmen tog slut.” Viggo Bredberg hade varit på semester – men skottet hade gjort slut på hans semesterfrid – även om han inte var inkopplad på mordet på sextonårige Krister Hermansson. Nu for han tillbaka till den lilla staden för att fortsätta att meta, att vila. Men ödet ville annorlunda! Deckaren 30 meter mord är den hyllade och augustbelönade Kerstin Ekmans debutroman från 1959.

30 meter mord

En natt drömmer jag att jag ser Hillstrom. Han står framför mig livs levande. Men jösses Joe, säger jag, du har varit död i tio år. Det här är inte på riktigt. Jag kan inte dö, säger han. Jag kan inte. Året är 1914. Gårdfarihandlaren Solomon Purdy befinner sig i Salt Lake City just som Joseph Hillstrom blir häktad för dubbelt rånmord. För Purdy är han inte någon farlig samhällsomstörtare utan en hygglig kompis som han lärt känna i Kalifornien. Han startar egna undersökningar för att ta reda på hur det hela egentligen gått till. Samtidigt gör en revolutionär organisation Hillstroms sak till ett stort agitationsnummer. Hillstrom själv är den ende som förefaller oberörd av all uppståndelse och av den överhängande dödsdomen. Joseph Hillstrom, alias Joe Hill, svenskfödd balladförfattare och revolutionär. Hans liv blev till en legend, hans idéer har fått förnyad aktualitet och hans sånger sjungs mer än någonsin. Kerstin Ekman har försökt tränga igenom legenden och fånga den verklighet som döljer sig bakom den.

Menedarna

”Det har hänt att jag tyckt mig känna en människa som levde för länge sedan genom det hon lämnat efter sig i handskrift och i tryck, även om det aldrig blivit särskilt uppmärksammat. När jag arbetade med essäboken Se blomman råkade jag ut för en sådan fascination, inför en man som levde ett bortskymt liv på 1700-talet.” Så skriver Kerstin Ekman i förordet till sin biografi över prästen och naturforskaren Clas Bjerkander. Hans liv som präst var tillbakadraget, men i vetenskapens värld ville han gärna vara med på den stora scenen, den han fått uppleva i Uppsala där han studerade för den beundrade Linné. Han kom från Skara stift, vars skola fostrat så många blivande humanister och naturalhistoriker, men Clas var son till en fattig arrendebonde och hade inte råd att stanna i Uppsala. Tillbaka i Västergötland blev hans forskningsintresse brett och trevande – på Kinnekulles sluttningar undersökte han flora och biologi, och komministerboställets trädgård och jordbruk blev hans experimentalfält. Sina iakttagelser av växter, insekter och väder skrev han noga upp i sina dagböcker genom hela livet. Observationerna växte till tidningsartiklar, och till sist uppnådde han det han strävat efter: att publicera sig i Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar. 1778 blev han själv ledamot av Vetenskapsakademien, men han kom aldrig att göra den långa resan till Stockholm för att närvara vid något sammanträde. Kerstin Ekman ger ett ömsint och insiktsfullt porträtt av en människa som själv tyckte att han var mer än lycklig, då han fått leva i en tid när allt var ”lefvande och lustigt”.

Då var allt levande och lustigt : om Clas Bjerkander : Linnélärjunge, präst och naturforskare i Västergötland

Augustvinnande Kerstin Ekman inledde på sextiotalet sin karriär som deckardrottning. I hennes tredje bok Kalla famnen från 1960 är det den tidens alla färgstarka TV-stjärnor som spelar huvudrollerna. Thrillern tar sin början på gamla Djurgårds-Cirkus en hetsig eftermiddag före en premiär, då den store kapellmästaren Otto Borg med maktfullkomlighet dirigerar runt ljudtekniker, inspicienter och belysningspersonal inför premiären av ”Sommarfamnen”. Han ska göra sin entré i fonden och sångstjärnan Eva Broom från sidan – sedan ska Otto Borg presentera henne. Men när kvällen kom och Cirkus var fylld till sista plats, fick Otto Borg aldrig tillfälle att presentera Eva Broom. När det var hans replik blev han plötsligt stum, tog några stapplande steg och föll sedan omkull… Idag är Kalla famnen inte bara en spännande deckare, utan också en rolig tidsskildring och en insyn i uppstarten till ett av Sveriges idag mest älskade och hyllade författarskap, som fortfarande blomstrar.

Kalla famnen

Att det var mord stod klart för Viggo Bredberg. Men vad fanns det för anledning att mörda en människa, som ändå när som helst skulle dö? Kommissarie Bredberg satt på taget till Stockholm och grubblade på gåtan, när det otroliga hände honom. Han blev överfallen – och när han vaknade upp på ett sjukhus, var han, kommissarien,allvarligt misstänkt för mord. Allt passade in – alltför väl. Bredberg hade varit där bland de som sörjande samlats kring gamle konsul Herdes dödsbädd. Han hade tillfälle, han hade motiv och nu var han till och med misstänkt för flyktförsök undan den rättvisa han själv representerade. Kerstin Ekman, född 1933 i Risinge, Östergötland, debuterade 1959 som deckarförfattare. Hon valdes in i Svenska Akademien 1978, och lämnade den 1989.

Han rör på sig

DEN BRINNANDE UGNEN finner man i Ärketuna kyrka. Brinner gör det också på andra håll i Ärketuna socken, dit Kerstin Ekman förlagt handlingen i denna detektivroman. 'Den brinnande ugnen' är en kriminalroman av absolut toppklass, klar, kvick och spännande. En värdig efterföljare till 'De tre små mästarna', belönad med Expressens Sherlock för bästa svenska detektivroman 1961. I den lilla kyrkbyn Ärketuna i Uppland härjar en pyroman. Vem är den skyldige till flera svåra bränder? Varför beter sig den fågelskådande kyrkoherden så mystiskt? På sin pregnanta prosa beskriver Kerstin Ekman ett samhälle där det är oerhört lätt att bli en särling, en sådan man pratar om bakom ryggen, en sådan det hårdhänt skvallras om.

Den brinnande ugnen

I Kerstin Ekmans förra roman, Guds barmhärtighet, återkom vi till de jämtländska fjälltrakter där flera av hennes berättelser utspelats. I Urminnes tecken rör hon sig i samma värld, men den här gången i utkanten av människornas verklighet, i en skog som befolkas av andra slags varelser. Människornas vetskap om deras närvaro finns beskriven i Guds barmhärtighet, där de ibland kallas ¿de underjordiska¿. Men nu skildras de utanför människans blick, i sin egen rätt, där de bor i fjällskogen på berget Gielas sluttningar. För de har dragit sig undan; det är inte som förr, när det var fart på dem ända nere i byarna. Nu är de nästan som ingenting, och det är inte lätt att få syn på dem. Man kan tro att de bara är tussar av dimma på myren som rör sig. Men minne och språk lockar fram dem ur dimman, och med Kerstin Ekmans hjälp får vi komma dessa varelser inpå livet. Alla de stora saker som händer nere i mossan och inne i grandunklet blir här till berättelse. En berättelse om krig mellan dem som kallar sig ¿Vargfolket¿ och dem som kallar sig ¿Björnfolket¿, men allra mest en berättelse om hur Skymt grips av kärlek, hur han ändrar världens gång genom att prata, om sorg och sång och om det där underliga urminnet, gömt och glömt långt inne i bergets mörker. Så småningom blir den till ett äventyr där saga och nutid glider samman, om en bror och syster som utsätts för faror och prövningar i sökandet efter urminnes tecken. Berättelsen har släktskap med både Hunden och Rövarna i Skuleskogen, genom sin intensivt levande naturskildring och i det suggestiva sätt som Kerstin Ekman här går över verklighetens gränser.

Urminnes tecken

Knivkastarens kvinna har du väl sett, hennes tillit? Men damen på skjutbanan hon som rör sig i skottlinjen hukande, halvspringande hon har ingen tilltro vare sig till sitt levande eller sitt döende I Knivkastarens kvinna återfinns en kvinna som efter ett utomkvedshavandeskap måste nå den djupaste botten för att kunna ta sig upp igen. Hennes längtan efter barn skildras med ett intensivt, experimentellt och hudnära språk, och med den smärtande kvinnokroppen ständigt närvarande. Boken skrevs 1984 men utkom för första gången 1990. Kerstin Ekman, född 1933 i Risinge, Östergötland, debuterade 1959 som deckarförfattare. Hon valdes in i Svenska Akademien 1978, och lämnade den 1989. Hennes rika berättarkonst, som ofta tar avstamp i det vardagliga, har gjort henne till en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit ett flertal stora litterära priser, som Augustpriset 1993 och 2003 samt Pilotpriset 1995.

Knivkastarens kvinna : berättelse

Ciceros dotter Tullia är den sköra tråden i min berättelse. Om henne visste jag ingenting i skolan och inte på universitetet. Om man ville ha reda på något om de kvinnor som levde under de stora männens tid så måste man läsa om de stora männen. Det fanns inget annat sätt. Egentligen har vi nästan ingen kunskap om kvinnornas tankar och känslor förrän de själva börjar berätta om dem. Det skulle dröja mycket länge. Vem Tullia innerst var får vi aldrig veta. Utifrån sitt intresse för antiken skriver Kerstin Ekman fram en ung kvinnas liv och värld, i en rik och ömsint bok med skönlitterära och personliga inslag.

Tullias värld

Skogen är ett centralt rum i många av Kerstin Ekmans romaner. Nu går hon ännu djupare in bland träden, och kommer ut med en rik essäsamling – om historiens och diktens, sagans och mytens, botanikens och industrins skog. Kerstin Ekman skriver i sitt förord: Min glädje finns i skogen. Jag går mycket i skogen och har haft gott om tid att fundera. Jag har strövat i litteraturen om skogen och när jag äntligen fick mig att sitta ner och fullfölja den gamla idén om skogsboken, hände det faktiskt att jag alldeles bokstavligt satt på en stubbe eller ett timmeravlägg och läste. Och inte bara fälthandböcker i botanik. Jag har i ena ändan av en skogstjärn i Jämtland legat i stark nordlig blåst som tog bort både mygg, svidare och knott och läst mig rusig av Nietzsches Så talade Zarathustra. Hur tokig kan man bli. Det är också en fråga som tas upp i den här boken. Skogen är ett förvandlingsrum där människors psyke har undergått kusliga förändringar. I skogen har kvinnor mött varulvar som slitit fostret ur deras buk, rövare har tagit vad de kallade nästull av resande, ibland inpå bara kroppen. Troll har huserat i hålor och berg. Förr i tiden kunde man höra dem skräna, det vittnar Olaus Magnus om. Men det är bara en sida av saken. I skogen har det mycket länge funnits rå och rör och ägarna har vaktat sina skiften. Sågtimret har fått större och större värde. Nu är det snart slut på den djupa, naturligt växande skogen. Det är dags att summera vad vi fick av den och värna den vilda resten. I den här boken färdas man inte från punkt till punkt i en rak linje. Stigarna slingrar. Ibland förlorar de sig. Det oväntade dyker upp och det fula och farliga som man frestas göra en omväg kring måste man ändå till slut igenom. Den som ofta går i skogen känner igen sig.

Herrarna i skogen

Ett krig pågår i Europa och mörkret finns som en rovdjursfrän lukt utanför fönstren och växer inne i människorna. En grupp mycket olika kvinnor brukar träffas för att diskutera, hett och livligt. De känner oro för den tid de lever i, en tid som tycks förvirrad och oförutsägbar. Hur gör man för att undgå cynism och uppgivenhet? Ur deras tankar, öden och ofta dråpliga erfarenheter låter Kerstin Ekman en mångstämmig kvinnlig världsbild växa fram. Som en dov understämma till deras berättelser löper samtidigt en annan, mer ordlös, grym historia med otäck upplösning, om en liten flicka som tappar bort sin syster. Denna levande rika roman ställer sig mitt i nuet, i ett Stockholm genomkorsat av framtid och förflutet. Men den för också en angelägen och lekfull dialog med en annan roman, Eyvind Johnsons motståndssvit om Krilon, skriven i en tid som påminner om vår.

Gör mig levande igen

I en uppläsning från 1995. De tre små mästarna är egentligen kineser och döda för ett par tusen år sedan. Ingenting kan vara mer förvirrande för en svensk poliskonstapel än att finna deras spår i en isolerad fjällby tolv mil norr om polcirkeln, blodiga spår dessutom. Konstapel Torsson lämnade Rakisjokks by med en död karl i pulkan och hans baneman framför sig i skidspåret. Trots allt hade han inte löst några gåtor. Han kom tillbaka en sommardag, han och tavelmålaren David, ett omaka par med skilda åsikter i allt utom detta: att reda ut allt det oförklarliga som ledde till att teckningsläraren Matti en vinternatt hittades död i drivan utanför skolhuset. De lärde sig åtskilligt om de tysta och slutna människorna i Rakisjokk, och gåtan gled dem gång på gång ur händerna. Men konstapel Torsson tänkte inte ge sig – till varje pris måste han reda ut de tre små kinesernas fruktansvärda hemlighet. "En svensk detektivroman av internationell klass."Svenska Dagbladet Kerstin Ekman, född 1933 i Risinge, Östergötland, debuterade 1959 som deckarförfattare. Hon valdes in i Svenska Akademien 1978, och lämnade den 1989.

De tre små mästarna

Helga Wedin är en änka i yngre medelåldern. Hennes man gjorde av med pengarna på travhästar och nu sitter hon på en avstyckad gård, i en bortglömd by i vad väderleksrapporten kallar södra Norrlands inland. Alla lokala inrättningar somnar sakta bort, skogsbolaget kalhugger åsen. Norfoods svinfabrik, det enda nya initiativet, förpestar trakten. Helga Wedin lever tillsammans med Edvard, som arbetat på gården, och Åsa, sin vuxna styvdotter, som jobbat i Stockholm och fått barn. Livet står stilla, framtiden finns inte. En utväg att göra den lite ljusare vore kanske att bränna sitt eget brännvin, i stället för att köpa Systemets dyra och råa blandning? På den vägen vill man balansera sig in i ett friare och öppnare liv, en midsommar långt upp i skogen... "Mörker och blåbärsris" är en storartad roman om Sverige, om svenska öden och vanor. Den är både rolig och allvarlig. Och Helga, en kvinna som försöker hitta ett sätt att rikta in sitt liv och sina känslor, hör till de människor man inte glömmer att man träffat.

Mörker och blåbärsris

Det här är en bok av Kerstin Ekman. Det är en kriminalhistoria på ett nytt sätt. Den är kvick, rörande och skärpt. Och spännande. Den handlar i Uppsalas undre värld. Den är mycket svensk. Den är mycket bra. Kerstin Ekman (f. 1933) har flera litterära priser i bagaget, inte minst två Augustpris, och hon är en av 1900-talets mest lästa svenska författare. Hon debuterade som deckarförfattare 1959, har suttit i Svenska Akademien och är berömd för sina medryckande skildringar av kvinnors arbete i romansviten "Kvinnorna och staden" som hon påbörjade i början på 1970-talet. Pukehornet utkom för första gången 1967.

Pukehornet : Om konsten att dö på rätt ställe

Han heter Skord och kommer från skogen. Han dras till människorna som han beundrar för deras förmåga att stänga ute regnet och stänga in elden. Det är på 1300-talet han gör deras bekantskap. Femhundra år senare har han varit rövare, guldmakare, charlatan. Lärt sig tala flytande latin, umgåtts med lärda män och förfallna existenser, träffat herrgårdsfröknar och pigor. Han har mött Xenia och genom henne lärt känna kärleken, blivit allt mindre troll och alltmer människa … Kerstin Ekman, född 1933, valdes in i Svenska Akademien 1978, och lämnade den 1989. Hennes rika berättarkonst har gjort henne till en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit ett flertal stora litterära priser.

Rövarna i Skuleskogen

I slutet av 1970-talet kommer Anne-Marie till Sverige och sin gamla hemstad för att sälja det hur hon ärvt efter sin döde far. Här konfronteras hon med minnet av det förflutna, framför allt fadern, Henning, en undantagsmänniska som bara dottern förstod. Hennes liv med Henning väcker halvt bortträngda händelser till som nu blir levande för henne. Runt henne rör sig också andra sidor av världen och andra människor som liksom Jenny och Ingrid också är välkända från de tidigare romanerna i sviten Kvinnorna och staden. I början av 70-talet påbörjade Kerstin Ekman den stora romansviten om Kvinnorna och staden. Böckerna Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus, berättar om hur staden Katrineholm växer fram i industrialiseringens Sverige. I dessa fyra romaner finns Kerstin Ekmans berömda skildringar av kvinnors arbete, som hon skriver om med humor och stor sakkunskap och inlevelse.

Kvinnorna och staden

En stad av ljus

I en uppläsning från 1995. Dödsklockan ljuder genom skogen. Muntra och upphetsade lyssnar älgjägarna till de grovmälda slagen. Men den här gången låter de illavarslande. Jaktlaget fryser och väntar. Man vet inte vems minuter den räknar, vet bara att ingen skall komma levande ut som står bakom dödsklockans ljudskärm. Dödsklockan är en mästerlig roman. Med suggestiv detaljskärpa, människokännedom och språkligt djup trappar Kerstin Ekman upp spänningen och jägarnas älgfrossa växer till något betydligt mer skrämmande.

Dödsklockan

Var börjar en berättelse? Under en granrot kanske.Ja, under en granrot. Där låg en liten grå en. Han låg hopkrupen med nosen under svansen. En hund. Men det visste han inte. Han kunde inte minnas. Det var bara ett stort hål inuti honom, ett gnag, en hunger efter värmen och efter det starka ljumma som fyllde munnen och efter tikens bett i nackskinnet och slicken i mungipan när hon kom utifrån med främmande lukter i pälsen. Hur hade han kommit att hamna under granen? Det mindes han inte och inte hade han kunnat berätta. Men Kerstin Ekman har berättat hans historia: enkel, stark och fängslande i varje rad.

"Är det dumt att ge sig på tjocka och bra böcker så tidigt i livet att man inte riktigt kan begripa dem? Det tror jag inte. Man kommer ju in i en fascinerande värld och man kan återkomma till den och få klart för sig mycket som man inte begrep från början. Varje omläsning öppnar nya rum i berättelsen. Och den öppnar i bästa fall obekanta rum inom en själv." Det började med barndomshemmets bokhyllor och Katrineholms stadsbibliotek. I 24 kapitel förmedlar Kerstin Ekman starka upplevelser som läsandet gett henne, och berättar om böcker hon kommit att älska, böcker som vänner, som tröst – och om hur läsa och skriva hör ihop.

Min bokvärld

Änglahuset är det hus Tora Otter lever i. Nu är det 1940-tal och ett nytt stort krig pågår i Europa och tågen med soldater far igenom Katrineholm. I staden samlar man in gåvor till Finlandshjälpen och deltar i beredskapsövningar. Men trots svåra tider anar man det spirande folkhemmet som skall ge en ny trygghet. Änglahuset är en bok om kvinnor, om Tora och svärdottern Jenny, om Frida, och hennes dotter Ingrid. Med självklar kännedom och inlevelse berättar Kerstin Ekman om deras sätt att leva, tänka och känna. I början av 70-talet påbörjade Kerstin Ekman den stora romansviten om Kvinnorna och staden. Böckerna Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus, berättar om hur staden Katrineholm växer fram i industrialiseringens Sverige. I dessa fyra romaner finns Kerstin Ekmans berömda skildringar av kvinnors arbete, som hon skriver om med humor och stor sakkunskap och inlevelse.

Änglahuset

Häxringarna är berättelsen om en stads födelse i slutet av 1800-talet, om hur den uppstår och breder ut sig med järnvägsstationen som medelpunkt. I ett torp i samhällets utkant föds Tora och där tar hon när skuggmorellerna blommar avsked av sin mormor och hennes grå fattigdom. Snart får hon också avstå från kärleken och gemenskapen med en man. Hon blir ensam och har bara sin starka vilja och arbetsamhet att lita till i ett hårt samhälle. I början av 70-talet påbörjade Kerstin Ekman den stora romansviten om Kvinnorna och staden. Böckerna Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus, berättar om hur staden Katrineholm växer fram i industrialiseringens Sverige. I dessa fyra romaner finns Kerstin Ekmans berömda skildringar av kvinnors arbete, som hon skriver om med humor och stor sakkunskap och inlevelse.

Häxringarna

I början av sjuttiotalet är Svartvattnet en tynande norrländsk by bland många andra. På midsommarafton kommer Annie tillsammans med sin dotter Mia med bussen från Stockholm. Dan skall möta dem, men han kommer aldrig. Trött och besviken ger sig Annie tillsammans med Mia av in i skogen för att själv leta sig fram till stugan där de skall bo. Trots kartan och den ljusa natten går de vilse och till slut söker Annie hjälp i det blå tältet nere vid vattnet… Det har gått arton år sedan det fruktansvärda dubbelmordet. Arton år, och inte förrän nu är det någon som börjar ana sanningen bakom det som kastat sin mörka skugga över den lilla byn. Och då blir det lika farligt igen därute i myrlandet. Händelsen har blivit en mörk kraft med verkan in i många människors liv.

Händelser vid vatten

Vårvintern 1916 kommer barnmorskan Hillevi Klarin med sin hygien och sin välvilja till fjällbyn Svartvattnet i Jämtland. Hon möter en hård värld där kvinnor och barn far illa. En liten lappflicka blir hennes fosterbarn. Risten är den som minns i den här berättelsen. Hon är länken mellan levande och döda, och det är hon som kan höra bäckvattnet tala. Där finns också pojken Elis, han som rymmer hemifrån och genom sjukdomen kämpar sig till konstnärernas Berlin. Med sitt rika språk drar Kerstin Ekman oss in i en bred och tät berättelse, om livets finsida och dess grovsida. Mellan då och nu, mellan man och kvinna i ett landskap, vars skönhet är lika oavvislig som dess hårdhet, utspelar sig denna roman. Den är den första i trilogin "Vargskinnet".

Vargskinnet

Guds barmhärtighet

När den välkända författaren Lillemor Troj en dag finner sig läsa manuset till en roman om sitt eget liv börjar marken gunga under henne. Den är skriven av en kvinna hon känner väl och som vill bli erkänd som författare. De har aldrig blivit vänner men i årtionden varit djupt beroende av varandra. När man slår igenom litterärt är man en cirkushund som hoppar genom en ring med pappskiva. Hepp! Det vet Lillemor för det är hon som har hoppat. Men hon har hela tiden vetat att en författare är ett dubbelhövdat monster. Nu hotar den andra kvinnan att förgöra den intagande och kloka persona som läsarna tror är Lillemor Troj. Kerstin Ekmans nya roman är en uppsluppen lek med autofiktionens form och en vass skildring av det litterära livet. Men först och främst är den en berättelse om två mycket olika kvinnor, från femtiotalet och fram till idag, om lögn och sanning, ensamhet och gemenskap. Lillemor sitter med manuskriptet tryckt mot kroppen och håller händerna över det som om hon skyddade ett foster. Men det är ett huggormsbo hon har vilande mot magen. Paniken stiger inom henne och en lång stund ägnar hon sig åt en plan att ge sig ut i världen och försvinna från landets litterära scen. Att leva långt borta och obemärkt borde vara möjligt med de tillgångar hon har. Hon vill ju kvadda mig tänker hon. Mitt anseende och min berömmelse. Mina läsare som älskar mig. Mig! Faktiskt.

Grand final i skojarbranschen

När den andra delen av trilogin Vargskinnet börjar är det år 1942, och kriget har gestaltat om livet för människorna i Svartvattnet. I byn ligger ett beredskapskompani inkvarterat. Hillevi Halvarssons dotter Myrten har hunnit bli vuxen. Kristin, som bor på norska sidan med sin nya släkt, lider en svår förlust genom kriget, och Elis, konstnären, som varit tillbaka i Norge sedan en tid, tar sig efter ockupationen över gränsen till Sverige. I den här berättelsen är det främst Myrtens och Elis fortsatta öden vi får följa. När kriget är slut flyttar Myrten till Stockholm för att utbilda sig inom posten, och bort från byn tar hon med sig en hemlighet. Inte ens Kristin, hennes älskade fostersyster, vet om den. Och Elis lever vidare med sin hemlighet – om vem han är och var han kommer ifrån. Romanen utspelas på många andra platser än i Jämtland; i Stockholm, Oslo, den norska fjällvärlden, Värmland och Venedig. Men Svartvattnet finns alltid kvar för dem som flydde. De är som duvor, säger Hillevi. De kommer tillbaka. Kristin är fortfarande den genomgående berättaren i romanen, den som förbinder det gamla med det nya, den som kan se in i tiden. Hon känner glömskan sluta sig om minnena, men fjällets dofter och ljud talar ännu till henne, och hon vet att det finns platser i skogen där man alltid hör en barngråt. Förr fanns till och med ett namn för den gråten, och den var allas skuld och egendom. Sista rompan är en tättvävd och bred fortsättning på Guds barmhärtighet. Kerstin Ekman låter återigen en rik romanvärld växa fram, som i den tidigare serien Kvinnorna och staden, där livsöden och händelser flätas samman, de inre och de yttre, och där viktiga frågor ställs.

Sista rompan

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat gibt dir Zugang zu Tausenden von Büchern direkt auf deinem Smartphone. Finde deinen nächsten Favoriten, indem du durch unsere Toplisten und Kategorien blätterst.

Liest du gern deine Bücher? Entdecke Tausende von E-Books bei BookBeat. Natürlich kannst du aus verschiedenen Genres wie Beststeller, Krimi, Romance, Sachbuch und vielen mehr wählen!

Tausende von E-Books auf deinem Handy. Stöber los und finde noch heute dein neues Lieblingsbuch!

In unserem Bücherregal - Hörbücher und Hörspiele

Mit BookBeat kannst du über 1 Million Hörbücher und E-Books auf deinem Smartphone und Tablet geniessen. Teste gratis!

BookBeat - Hörbücher und E-Books direkt auf dem Handy. Teste gratis!

Sofern du nicht auf einer Abenteuerreise bist, solltest du dich auf der Webseite für {country} registrieren.

Hier kannst du die beliebtesten Autor*innen und Bücher in der BookBeat App durchstöbern. Wir haben eine herrliche Auswahl verschiedener Autor*innen und Genres und diese Liste wird sicher dein nächstes grosses Leseerlebnis inspirieren!

{AuthorName} Bücher - BookBeat

{NarratorName} als SprecherIn - BookBeat

Bist du auf der Jagd nach neuen Lieblingssprecher*innen oder hast du schon Favoriten, denen du noch mehr zuhören möchtest? Das regeln wir für dich! Hier haben wir die beliebtesten Sprecher*innen und die von ihnen gelesenen Bücher zusammengestellt.

Suche - BookBeat

Titel

Person, die den Abwasch macht und gleichzeitig BookBeat hört.

Autor*in

Kerstin Ekman

Leg noch heute mit BookBeat los

Über uns

Folge uns

Hilfe & Kontakt

Info

BookBeat

BookBeat herunterladen