Jane Eyre

Tyckte om den väldigt mycket! Gillade språket, var positivt överraskad. Framförallt gillade jag kärleken emellan dem... Gillade mindre tankar och prat om gud. Uppläsaren passade boken, men ibland kunde jag störa mig på inlevelsen.

Fantastiskt kul att lyssna på denna klassiker. Den infriade mina förhoppningar och lite till. Kanske något off tonalitet och inlevelse av uppläsaren vid vissa delar/scener. Men det är väl alltid svårt att infria allas önskemål av uppläsning kan jag tro!

Tycker om att läsa böcker från äldre tider, som är skrivna med ett språk för den tiden. I min föräldrars bokhylla, hittade jag en bok. " Den försvunne postiljonen" roman från Bergslagen från 1942 av Margit Palmaer. Den var skriven så som man skrev på den tiden. Tyckte om att läsa den så, hamnade i rätt tid. Boken handlar om en postiljon, som omkommer på väg med post i sin väska. Då man hittar väskan får man sedan en berättelse för vart och ett breven. Mycket intressant upplägg. Så jag gillar den gammaldags stilen och upprepningarna i Jane Eyre - och uppläsningen.

En klassiker jag brukar återkomma till, men när jag nu hörde om den var den seg och utdragen. För långa och luddiga dialoger, för mycket beskrivning, för många tankar hos Eyre. Eyre själv stör mig även nu, då hon oftast agerar utan att tänka och framstår som korkad. Det är en del prat om gud och Eyre bannar sig själv ständigt likt en god kristen antagligen bör göra. En del får man ju tåla i och med bokens ålder och ursprung, men det blir väldigt segt mot slutet. Är inte så glad för uppläsaren. Kontrasten normal/låg/högljudd är irriterande då man antingen vill somna till boken och vaknar pga att uppläsaren galer, eller under dagtid måste upprepande sänka och höja då det ständigt varierar.