Ingmar Bergmans anmelderroste, selvbiografiske romaner Den gode vilje (1991), Søndagsbarn (1993) og Personlige samtaler (1996) udkommer nu for første gang samlet. Romantrilogien skildrer en medrivende slægtshistorie om kærlighed, familie og parforhold, fortalt med humor og intellekt midt i den svenske idyl - med Ingmar Bergmans egen familie i centrum. Den gode vilje handler om mødet mellem Ingmar Bergmans forældre og skildrer deres forelskelse og ægteskab, indtil de umiddelbart før Ingmar Bergmans fødsel forlader præstegården i Forsboda og flytter til Stockholm. Søndagsbarn skildrer en sommer i Ingmar Bergmans barndom med den bergmanske familie, men også ægteskabet mellem Ingmars far og mor, som det opleves gennem barnets øjne. I Personlige samtaler belyses forældrenes ægteskab, og den katastrofe, det har udviklet sig til, gennem fem personlige samtaler. Med forord af The New Yorker-skribenten Daniel Mendelsohn.

Romantrilogi: Den gode vilje, Søndagsbarn, Personlige samtaler

"Scener fra et ægteskab" indeholder seks scener om ægteparret Johan og Marianne. Indledningsvis præsenteres ægteskabet som ideelt og uden de store kontroverser eller konflikter. Men langsomt begynder kanterne at blive flossede og nye begivenheder puster til ilden – og ægteskabet viser sig at være langt fra den fasttømrede institution, som Johan og Marianne havde forestillet sig. Ingmar Bergman (1918-2007) var en svensk teater- og filminstruktør, der med sine mange film og mere end 150 teateropsætninger igennem det meste af sin karriere vakte international opsigt. Bergman skrev langt de fleste manuskripter selv og udgav bøger indeholdende blandt andet filmmanuskripter ("Filmtrilogi" fra 1963) og refleksioner over og repræsentation af sin kunst ("Persona" fra 1967).

Scener fra et ægteskab

'There is no shame in deriving pleasure from this little world.' Siblings Fanny and Alexander are growing up amidst the gilded romance and glamour of 1900s Sweden. But their world is turned upside down when their widowed mother remarries the iron-willed local bishop. As creative freedom and rigid orthodoxy clash, a war ensues between imagination and austerity in this magical study of childhood, family and love. Legendary film-maker Ingmar Bergman's 1982 masterpiece Fanny & Alexander was adapted for the stage by Stephen Beresford. It premiered at The Old Vic, London, in 2018, in a production starring Penelope Wilton and directed by Old Vic Associate Director Max Webster. Stephen Beresford is the BAFTA award-winning screenwriter of Pride. His other plays include The Last of the Haussmans, which premiered at the National Theatre.

NHB Modern Plays

Fanny & Alexander

Få självbiografier har skapat ett sådant förhandsintresse som Laterna magica innan den gavs ut 1987, även i ett internationellt perspektiv. Det var första gången Ingmar Bergman skrev ett verk helt frånkopplat filmmediet. Genom branta klipp och djärva associationer skildras vägen från olyckligt prästbarn till folkkär film- och teatermagiker vilket också gav många nycklar till de ämnen han ofta återkom till i sina filmer. Mer än något annat visade Ingmar Bergman med Laterna magica att han var en stor författare i egen rätt. Nu ges möjligheten att läsa självbiografin tillsammans med Arbetsboken, ur vilken han hämtade en stor del av det material som kom att bli de publicerade memoarerna. En sådan samtidig läsning ger nu läsaren en oanad möjlighet att se hur författaren i den konstnärliga processen förhåller sig till det egna minnet, fakta och fiktion. Laterna magica presenteras nu med utförliga kommentarer av Jan Holmberg och ett nyskrivet förord av författaren J.M.G. Le Clézio. 2018 skulle Ingmar Bergman ha fyllt 100 år. Under året presenterar Norstedts i samarbete med Stiftelsen Ingmar Bergman sex praktfulla volymer av en stor del opublicerat material och en monografi om just författaren Ingmar Bergman. Dessutom publicerar vi hans samtliga filmmanus, bland annat ges texter som Det sjunde inseglet och Smultronstället ut för första gången på svenska.

Laterna Magica

Ingmar Bergmans manuskript "Ansigt til ansigt" fortæller historien om en kvinde, der udadtil lader til at have det hele: en strygende karriere i erhvervslivet, et godt og solidt ægteskab med en kollega og alle de materielle goder, man kan ønske sig. Netop på grund af hendes livs øjensynligt så solide fundament er det både ufatteligt og uhyggeligt, hvor hurtigt hendes sammenbrud overvælder hende, og hvor langsomt og pinefuldt genopbyggelsesprocessen forløber. Ingmar Bergman (1918-2007) var en svensk teater- og filminstruktør, der med sine mange film og mere end 150 teateropsætninger igennem det meste af sin karriere vakte international opsigt. Bergman skrev langt de fleste manuskripter selv og udgav bøger indeholdende blandt andet filmmanuskripter ("Filmtrilogi" fra 1963) og refleksioner over og repræsentation af sin kunst ("Persona" fra 1967).

Ansigt til ansigt

"Filmtrilogi" indeholder manuskripterne til tre forskellige film og læses som en fortløbende fortælling. Manuskripterne giver publikum – der nu bliver til læsere – muligheden for et mere dybdegående studie af de billeder, der vises på skærmen. Tekstens selvstændige funktion giver et nyt lag til helhedsoplevelsen af det kunstværk, som tog sit udgangspunkt i lærredets levende billeder. Ingmar Bergman (1918-2007) var en svensk teater- og filminstruktør, der med sine mange film og mere end 150 teateropsætninger igennem det meste af sin karriere vakte international opsigt. Bergman skrev langt de fleste manuskripter selv og udgav bøger indeholdende blandt andet filmmanuskripter ("Filmtrilogi" fra 1963) og refleksioner over og repræsentation af sin kunst ("Persona" fra 1967).

Filmtrilogi

Mestariohjaaja Ingmar Bergmanin omaelämäkerrallinen teos on koukuttava matka taiteilijan sieluun. Kirja kertoo Bergmanin elämän keskeisistä tapahtumista lapsuudessa ja matkasta ohjaajaksi. Teos on käännetty liki 30 kielelle ja saanut nimensä diaprojektorin edeltäjästä taikalyhdystä, eli laterna magicasta. Kun Bergman sai tällaisen lapsena lahjaksi, oli uravalinta sinetöity. "Ingmar Bergman on muistelmissaan samanlainen kuin elokuvissaan: sisäisesti johdonmukainen ja siksi vakuuttava, mutta ei aina miellyttävä eikä tasapuolinen. Hän on myös kirjailijana kaikkein korkeinta luokkaa. Kirjan lukee yhtä kyytiä ja jo lukiessa surettaa että kohta se loppuu." - Helsingin Sanomat

Laterna magica

Anatomie einer Mutter-Tochter-Beziehung, die im Verlauf eindringlicher Gespräche in einen schonungslosen Schlagabtausch mündet: entlarvend, verletzlich - Ingmar Bergman auf der Suche nach dem eigentlichen Menschen.

Herbstsonate - Ingmar Bergman (ungekürzt)

Sein langes kreatives Leben über führte Ingmar Bergman ­Arbeitstagebücher: kleine Spiralhefte, in denen er erste ­Entwürfe seiner Geschichten niederschrieb und auch während der Arbeit an einem Film oder Buch weiter Notizen machte. Diese Auswahl aus den Heften bietet nun ­einen einzigartigen Einblick in seinen kreativen Arbeitsprozess, zeigt aber auch den Menschen und Künstler Bergman noch einmal ganz neu. Hier haben wir teil an einer besonderen Form des autofiktionalen Schreibens, das stets um den eigenen Schaffensprozess kreist. Und so ist es nicht zuletzt ein Bericht darüber, wie ein großer Künstler seine unvergesslichen Geschichten und Bilder zum Leben erweckt.

Ich schreibe Filme

La actriz Elisabet Vogler se encuentra en un hospital, después de perder la voz mientras interpretaba a Electra en el teatro, y los doctores no encuentran causa aparente de su silencio. Encargarán su cuidado a una enfermera llamada Alma, con quien Elisabet comienza una estrecha relación. «Persona» es una de las obras maestras del séptimo arte y en este libro Bergman nos muestra su enorme potencia literaria. Como señala el propio autor, no se trata de un guion cinematográfico, sino que «se asemeja más al tema de una melodía». Este audiolibro está narrado en castellano. Ingmar Bergman (1918-2007) fue un guionista y director de teatro y cine sueco. Es considerado uno de los directores de cine más influyentes de la segunda mitad del siglo XX. Algunas de sus películas más notables son «El séptimo sello», «Persona», «Fanny y Alexander» o «Sonata de otoño». Ha ganado varios Óscar, Globos de Oro, un BAFTA y otras importantes distinciones.

Persona

«Ya se ha estrenado El séptimo sello y estoy ocupado con los ensayos de Peer Gynt. Y claro que me encuentro cansado y poco centrado por esos dos factores, crispado e inseguro, y muy indeciso respecto al porvenir. Aun así, no puedo evitar preguntarme qué será lo próximo que haga. Hace tiempo que está decidido que me pondría con El juego falso pero cuanto más ha pasado el tiempo tanto más me desagrada ese proyecto. Ya no quiero seguir dándole vueltas a los conflictos matrimoniales. Me aburre lo indecible y es un tema tan espantosamente falto de humor y tan serio y grave y tan revelador y excesivo sin estar motivado de forma sincera y convincente. Toda esa basura me produce un sentimiento espontáneo de aversión. Es una asquerosidad». Publicamos por primera vez los cuadernos de trabajo del genial director sueco, que nos permiten acceder a la parte más íntima de su proceso de creación: desde sus obsesiones, pasiones, inspiraciones a sus relaciones con actores y actrices. Un documento único para conocer desde dentro la obra de uno de los grandes directores del siglo xx.

Cuaderno de trabajo (1955-1974)

Ingmar Bergman skrev ett hundratal artiklar från 1930-talet fram till 1990-talet, vilka publicerades i en mängd olika sammanhang, såsom filmbranschpress, programblad, dagspress, månadsblad, prisutdelningar och veckotidningar. Det kunde handla om vitt skilda ämnen, från recensioner och djuplodande essäer om filmens, litteraturens och konstens roll, till fyndiga kåserier och hätska debattinlägg. Vissa av texterna är flitigt citerade, inte minst de som behandlar Bergmans förhållande till filmmediet och det egna konstnärskapet, andra är i det närmaste helt okända. Gemensamt för dem är emellertid det höga litterära värdet det är påfallande hur väl det korta formatet och den fria formen passar författarens lynne och stil. Inte heller drar han sig för att ge sig in i infekterade debatter. Här ingår också flera nedslag i andra författarskap, inte minst August Strindbergs och Henrik Ibsens. Artiklar, essäer, föredrag - som innefattar de flesta av Bergmans icke-skönlitterära texter, flera av dem aldrig tidigare publicerade i ett svenskt sammanhang - är redigerad av Christo Burman och presenteras med utförliga kommentarer samt ett nyskrivet förord av den franska författaren Nina Bouraoui. 2018 skulle Ingmar Bergman ha fyllt 100 år. Under året presenterar Norstedts i samarbete med Stiftelsen Ingmar Bergman sex praktfulla volymer av en stor del opublicerat material och en monografi om just författaren Ingmar Bergman. Dessutom publicerar vi hans samtliga filmmanus, bland annat ges texter som Det sjunde inseglet och Smultronstället ut för första gången på svenska.

Ingmar Bergmans Skrifter

Artiklar, essäer, föredrag

Den åldrade professorn Isak Borg omprövar sitt liv under en minnesrik bilfärd mellan Stockholm och Lund. "Jag vet inte hur det inträffade, men dagens klara verklighet gled över i minnets ännu klarare bilder som steg till mig med styrkan av ett verkligt skeende." Smultronstället (1957), nr 12 av 34 i serien Ingmar Bergmans Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Ingmar Bergman Filmberättelser

Smultronstället

Medelmåttig violinist i symfoniorkester drömmer om framgångsrik solokarriär under tiden äktenskapet knakar i fogarna. "Det kan ju hända att man beter sig galet och löjligt åt ibland, huvudsaken är väl ändå att man vill bli en riktig människa och konstnär." Till glädje (1950), nr 3 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Till glädje

Fyra svägerskor samtalar i en äktenskapskomedi och övning i det trånga rummets teknik och estetik. "Kvinnor som kvinnor. Alla har vi ju samma lekamliga utrustning, mer eller mindre perfekt. För jag antar att det inte var fråga om ett rent själsligt umgänge?" Kvinnors väntan (1952), nr 5 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Kvinnors väntan

Hemsökt av minnet återupplever åldrad regissör en drabbande otrohetsaffär med sin väns hustru. "Jag är jag och du är du. Fast det är väl inte alldeles säkert. Egentligen." Trolösa (2000), nr 33 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg

Trolösa

Judisk cirkusakrobat i tjugotalets Berlin försöker hantera sin brors självmord och återser en vetenskapsman med dolda motiv. "Det svåraste är att mänskor inte har nån framtid. Det är inte bara du och jag som inte har så värst mycket framtid. Alla mänskor har tappat bort sin framtid." Ormens ägg (1977), nr 27 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Ormens ägg

En man och en kvinna, ett borgerligt inferno och en banalitetens tragi-komedi. "Det finns inte skymten av något oroväckande i mitt dagliga liv. Mina närmaste är snälla, hyggliga människor. Fullkomligt normala allihop." Reservatet (1970), nr 22 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Reservatet

Oupplösligt och smärtsamt förenade människor i ett drama där en affärsman drabbas av mordiska impulser. "Det jag nu har berättat är kanske inte sanningen. Vissa kloka människor menar att blindheten är total. Vi rör oss i föreskrivna mönster, betingade och våldtagna från födseln." Ur marionetternas liv (1980), nr 29 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Ur marionetternas liv

Kammarspel där konsertpianist med världen som arbetsplats konfronteras med sina undanstuvade vuxna döttrar. "Jag har alltid haft svårt med människor som är omedvetna om sina motiv." Höstsonaten (1978), nr 28 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Höstsonaten

Kringresande magnetisör konfronteras med misstrogna borgare i ett drama om konstnärskapets vedermödor. "Jag dog inte. Men jag har redan börjat gå igen. Egentligen gör jag mig bättre som gast än som människa. Jag har blivit övertygande. Det var jag aldrig som skådespelare." Ansiktet (1958), nr 13 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Ansiktet

Elegant äktenskapskomedi om gynekolog som försöker återerövra sin hustru under resa till Köpenhamn. "Jag har alltid undrat över den stora makt som en kvinnoläkare har över våra hjärtan och förtroenden. Blir det inte lite svårt att värja sig ibland?" En lektion i kärlek (1954), nr 7 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

En lektion i kärlek

Inledningen av gudstrilogin och ett kammarspel om familj, psykos och konstnären som kannibal. "Du är tom och skicklig. Nu försöker du fylla din tomhet med Karins utslocknad. Det enda jag inte förstår är hur du tänker blanda in gud i det sammanhanget." Såsom i en spegel (1961), nr 14 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Såsom i en spegel

Balettdansös läser sin döde pojkväns dagbok och minnen av ett skärgårdsäventyr väcks till liv. Du dansar, punkt. Det är din formel, håll dig till den, annars går det illa. Titta dig i spegeln ska du se vad löjlig du ser ut, det gör jag med förresten. Sommarlek (1951), nr 4 av 34 i serien Ingmar Bergmans Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Sommarlek

Barnamord och gatuprostitution i formförnyande drama om misantropisk filmförfattare. "Se hur livet kupar sig som en grym men vällustig båge ifrån födelse till död. Ett stort skrattande mästerverk. Skön och vederstygglig, utan förbarmande eller mening." Fängelse (1949), nr 2 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Fängelse

Drama om ungdomlig kärlek, kuvande skoldisciplin och föräldrar som fattar tveksamma beslut. "Ni känner er försmådd. Men det finns ingen instans dit man kan instämma sina föräldrar." Sista paret ut (1956), nr 10 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Sista paret ut

Framtidsdrama om ett konstnärspar som förgäves försöker undkomma det annalkande kriget. "Jag har upplevt mänsklig närhet några få gånger. Alltid i förbindelse med smärta. Är det likadant för er?" Skammen (1968), nr 19 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Skammen

Drama om treenighetens klaustrofobi i vilket en domare förhör skådespelare som anmälts för ett obscent varieténummer. "Älska, jag vet inte. Jag är beroende av dem. Men jag är inte alldeles säker på att de är beroende av mig. Och därför försöker jag göra mig oumbärlig." Riten (1969), nr 21 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Riten

Kammarspel på en mentalklinik där en åldrad man träffar döden i form av en kvinnlig clown. "Nu hjälper minsann inga tårar, tårar, tårar. Då blir det uppståndelse och långbad och veronal och kanske en feberchock. Jag måste vara modig." Larmar och gör sig till (1997), nr 32 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Larmar och gör sig till

Symbiotiska systrar plågar varandra på ett hotell där en pojke irrar runt bland åldringar och dvärgar. "Jag trodde alltid att du hade rätt. Jag försökte vara som du. Jag beundrade dig. Jag begrep ju inte att du tyckte illa om mig." Tystnaden (1963), nr 16 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Tystnaden

Landsortspastor med krympande församling plågas av tilltagande existentiella tvivel. "Jag kan knappt se dig utan glasögonen. Du är alldeles suddig, ansiktet är som en vit fläck. Du är inte riktigt verklig." Nattvardsgästerna (1963), nr 15 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Nattvardsgästerna

Suggestivt kammarspel i rött om döende kvinna, hennes systrar och tjänarinnan. "Ingen människa skulle göra det du begär. Jag lever, och jag vill inte befatta mig med din död. Kanske om jag älskade dig, men jag älskar dig inte." Viskningar och rop (1973), nr 24 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Viskningar och rop

Upplösligt relationsdrama i vilket psykiater plågad av barndomsminnen drivs mot sammanbrottets rand. "Jag är väl som de flesta andra mänskor. Vi som anser att det där med döden är något som andra råkar ut för men aldrig vi själva." Ansikte mot ansikte (1976), nr 26 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Ansikte mot ansikte

En kvinna återser sin frånskilde make på ålderns höst och hamnar mitt i ett nytt uppslitande familjedrama. "Jag är inte ledsen, det är värre än så, jag har en djävla ångest. Den där ångesten är mycket större än jag." Saraband (2003), nr 34 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg

Saraband

Psykologiskt kammarspel om en enstöring som träffar en cynisk arkitekt och inleder ett förhållande med en gift kvinna. "Jag är död, Anna. Nej, nej, jag är inte död. Nej, det är fel. Melodramatisk. Jag är inte alls död. Men jag lever utan självaktning." En passion (1969), nr 20 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

En passion

Åldrad regissör sätter upp Strindberg och pratar med sina skådespelerskor i ett drama där dröm och verklighet flyter samman. "I min ålder händer det att man lutar sig framåt och plötsligt befinner sig huvudet långt in i en annan verklighet. De döda är inte döda. De levande ter sig som spöken." Efter repetitionen (1984), nr 31 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Efter repetitionen

En läkarhustru inleder ett stormigt förhållande med en amerikansk arkeolog. "Jag känner dig inte. Jag tycker förresten om dig. Jag tyckte om dig från första stund, när jag fick hand om dig på sjukhuset efter ditt självmordsförsök." Beröringen (1971), nr 23 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Beröringen

Vassa repliker och partnerbyten i mustig sekelskifteskomedi som blev författarens internationella genombrott. "Hur kan en kvinna någonsin älska en man, kan du svara mig på det?" Sommarnattens leende (1955), nr 9 av 34 i serien Ingmar Bergmans Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Sommarnattens leende

Erotik, förödmjukelse i växlande kombinationer samt ett gycklarsällskap på katastrofalt gästspel i sydskånsk håla. "Vi gör konst, ni gör konster. Den enklaste och mest obegåvade av oss kan spotta på den bästa av er. Vet ni varför? Därför att ni satsar era liv, vi vår fåfänga." Gycklarnas afton (1953), nr 6 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Gycklarnas afton

Kontroversiell debut om upprorisk gymnasist, sadistisk lärare och ung kvinna på glid. Om du vore ensam och enastående vore det inte så eländigt, men jag kan tala om för dig att du finns i alla skolor, och inte bara i skolorna utan överallt. Människoplågare, det är vad du är! Hets (1944), nr 1 av 34 i serien Ingmar Bergmans Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Hets

Medeltidens pesthärjningar står som fond för existentiellt drama med flera odödliga scener. "Kärlek är den svartaste av alla pester och om man dog av den vore det väl någon glädje med kärleken, men den går nästan alltid över." Det sjunde inseglet (1957), nr 11 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Det sjunde inseglet

Ett storslaget familjedrama i vilket två unga syskon förlorar sin far och mot sin vilja får flytta in i biskopsgården. "Det hindrar inte att jag vill gråta. Tycker du det är otrevligt om jag gråter en liten stund. Nej, min själ det går inte. Det blir ingenting." Fanny och Alexander (1983), nr 30 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Fanny och Alexander

Ett banbrytande äktenskapsdrama och en uppgörelse med den borgerliga trygghetsideologin. "Jag för min del gråter inte över spilld mjölk. Ungarna växer upp, relationer bryts. Kärlek tar slut, liksom ömhet, vänskap och samhörighet. Det är ingenting märkvärdigt med det, det bara är så." Scener ur ett äktenskap (1974), nr 25 i serien Filmberättelser, presenteras med förord av författaren och efterord av Jan Holmberg.

Scener ur ett äktenskap

I de titlar som ingår i serien Ingmar Bergmans Skrifter framgår tydligt hur stor del av Bergmans liv som ägnades åt skrivandet. Han skrev i stort sett varje dag i sitt vuxna liv. Faktum är också att han på det hela taget hade en stor utväxling på sitt arbete: förutom manuskripten blev det allra mesta han skrev något av, om inte en film så en pjäs eller en publicerad artikel eller essä. Ändå finns en hel del aldrig tidigare offentliggjorda texter av Ingmar Bergman. Till denna volym har opublicerade och tidigare otillgängliga texter samlats. Här återfinns bland annat debutpjäsen från 1942 (enligt författaren själv ett skamlöst plagiat på Strindberg) och verk av den mogne författaren som han av olika skäl valde att inte publicera eller att göra film av. Några av guldkornen är den tänkta Hollywoodfilmen Sextiofyra minuter med Rebecka från 1969 och den planerade tv-pjäsen om Jesu död och uppståndelse från 1975. Ofilmat, ospelat, outgivet presenteras nu med ett personligt hållet förord av Abdellah Taïa. Redaktör och ansvarig för urvalet är Bergmanexperten Maaret Koskinen, som även skrivit utförliga kommentarer. I samband med Ingmar Bergmans 100-årsjubileum 2018 ger Norstedts förlag i samarbete med Stiftelsen Ingmar Bergman ut Ingmar Bergmans Skrifter. Det innebär bland annat att Det sjunde inseglet och Smultronstället, tidigare publicerade på ett trettiotal språk, för första gången ges ut på svenska. Dessutom kommer ett antal tidigare okända texter att få sina första läsare. Förutom sex band i bibliofilformat, i vilka nyskrivna förord och utförliga kommentarer ingår, så publiceras även trettiofyra Filmberättelser med efterord av Jan Holmberg och i vissa fall förord av författaren själv.

Ofilmat, ospelat, outgivet

Talande sjuksköterska och stum skådespelerska i ett drama där deras personligheter allt mer flyter samman. "Kan man vara en och samma människa, precis på samma gång? Jag menar vara två människor." Persona (1966), nr 17 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Under hela sitt författarliv använde Ingmar Bergman sig av vad han kallade för "arbetsböcker" - små spiralblock i vilka han skrev ner de första utkasten till sina berättelser, och sedan fortsatte anteckna i under hela processen med ett specifikt verk. I sina självbiografier Laterna magica (1987) och i synnerhet i Bilder (1990) citerar han ibland korta passager från arbetsböckerna - i övrigt är de aldrig tidigare offentliggjorda. Ändå lekte han på 60-talet med tanken att låta publicera dem, med motivet att det "i dessa böcker finns ett och annat, som verkligen kan vara av intresse". Faktum är att Arbetsboken 1955-1974 inte bara ger en helt ny inblick i människan och konstnären Ingmar Bergman, här visar han också prov på en alldeles särskild form av autofiktivt skrivande som hela tiden kretsar kring den egna kreativa processen. Arbetsboken 1955-1974 är redigerad av Jan Holmberg och presenteras med utförliga kommentarer samt ett nyskrivet förord av den danska författaren Dorthe Nors. 2018 skulle Ingmar Bergman ha fyllt 100 år. Under året presenterar Norstedts i samarbete med Stiftelsen Ingmar Bergman sex praktfulla volymer av en stor del opublicerat material och en monografi om just författaren Ingmar Bergman. Dessutom publicerar vi hans samtliga filmmanus, bland annat ges texter som Det sjunde inseglet och Smultronstället ut för första gången på svenska.

Arbetsboken 1955-1974

Vampyrdrama med skygg konstnär på en enslig ö som plågas av demoniska mardrömmar. "De gamla kallade den vargtimmen . Det är timmen när de flesta människor dör, de flesta barnen föds. Det är nu som mardrömmarna kommer fram." Vargtimmen (1968), nr 18 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.

Vargtimmen

Under hela sitt författarliv använde Ingmar Bergman sig av vad han kallade för arbetsböcker - små spiralblock, i vilka han skrev ner utkasten till sina berättelser, och sedan fortsatte att anteckna i under hela processen med ett verk. I sina självbiografier Laterna magica (1987) och i synnerhet i Bilder (1990) citerar han ibland korta passager från arbetsböckerna; i övrigt är de aldrig tidigare offentliggjorda. Arbetsboken 1975-2001, som tar vid direkt efter den redan publicerade arbetsboken som sträckte sig mellan 1955 och 1974, ger en fortsatt unik inblick i Bergmans kreativa process fram till 2000-talet, då anteckningarna allt mer börjar tunnas ut. Sammantaget blir de två nu publicerade arbetsböckerna en påminnelse om ett av landets största konstnärsskap men också en unik beskrivning av hur hans berättelser väcktes till liv. Volymens förord är skrivet av författaren Karl Ove Knausgård och presenteras tillsammans med utförliga kommentarer av Jan Holmberg som sätter in varje avsnitt i sitt kronologiska sammanhang. I samband med Ingmar Bergmans 100-årsjubileum 2018 ger Norstedts förlag i samarbete med Stiftelsen Ingmar Bergman ut Ingmar Bergmans Skrifter. Det innebär bland annat att Det sjunde inseglet och Smultronstället, tidigare publicerade på ett trettiotal språk, för första gången ges ut på svenska. Dessutom kommer ett antal tidigare okända texter att få sina första läsare. Förutom sex band i bibliofilformat, i vilka nyskrivna förord och utförliga kommentarer ingår, så publiceras även trettiofyra Filmberättelser med efterord av Jan Holmberg och i vissa fall förord av författaren själv. "Inte en dag för tidigt att läsa Bergman med egna, ocensurerade ord." Dagens Nyheter "Geniet självt är inte huvudsaken - inte i arbetsboken, och inte i min läsupplevelse. Det tuggbenet kan vi släppa nu, och i stället suga märgen ur de mångformiga benpipor av olidligt och vackert omständligt arbete som stiger ur den här boken. För de är faktiskt omistliga." Expressen

Arbetsboken 1975-2001

Ingmar Bergmans tre verk Den goda viljan (1991), Söndagsbarn (1993) och Enskilda samtal (1996) brukar omnämnas som den sena romantrilogin då de skrevs direkt för boksidan och inte - som hans filmberättelser - utifrån tanken att bli film. Dessutom hör de tre verken ihop rent motiviskt, även om de skiljer sig åt i både upplägg och format - i sin bok Författaren Ingmar Bergman benämner Jan Holmberg dem krönikespel, minneslek respektive kammarspel. Romantrilogin presenteras nu med utförliga kommentarer av Jan Holmberg och ett nyskrivet förord av författaren Daniel Mendelsohn. I samband med Ingmar Bergmans 100-årsjubileum 2018 ger Norstedts förlag i samarbete med Stiftelsen Ingmar Bergman ut Ingmar Bergmans Skrifter. Det innebär bland annat att Det sjunde inseglet och Smultronstället, tidigare publicerade på ett trettiotal språk, för första gången ges ut på svenska. Dessutom kommer ett antal tidigare okända texter att få sina första läsare. Förutom sex band i bibliofilformat, i vilka nyskrivna förord och utförliga kommentarer ingår, så publiceras även trettiofyra Filmberättelser med efterord av Jan Holmberg och i vissa fall förord av författaren själv.

Romantrilogin : Den goda viljan ; Söndagsbarn ; Enskilda samtal

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat giver dig adgang til tusindvis af lydbøger direkte i din mobil. Find din næste favorit ved hjælp af vores forskellige toplister og kategorier.

Kan du lide at læse bøger? Oplev tusindvis af e-bøger på BookBeat. Vælg mellem forskellige genrer, såsom bestsellere, krimi, romantik, faglitteratur og meget mere!

Få adgang til tusindvis af e-bøger på din telefon. Bladre igennem vores katalog og find din næste yndlingsbog i dag!

På vores bogreol - Lydbøger

BookBeat giver dig mulighed for at nyde over 1 million lydbøger og e-bøger på din mobil og tablet. Prøv gratis!

BookBeat - Lydbøger og e-bøger. Prøv gratis!

Medmindre du er ude på eventyr, er det bedre at tilmelde dig på hjemmesiden {country}.

Du kan browse og finde de mest populære forfattere og bøger i BookBeat-appen her. Vi har et stort udvalg af forskellige forfattere og genrer, og denne liste vil helt sikkert inspirere dig til en god læseoplevelse i appen!

{AuthorName} bøger - BookBeat

{NarratorName} som oplæser - BookBeat

Er du på jagt efter din nye yndlingsoplæsere, eller har du en favorit, som du gerne vil lytte endnu mere til? Så har vi noget til dig! Vi har samlet alle de mest populære oplæsere og de bøger de har indlæst her.

Søg - BookBeat

Titel

En person, der tager opvasken, mens vedkommende lytter til BookBeat.

Forfatter

Ingmar Bergman

Kom i gang med BookBeat i dag

Om os

Følg os

Hjælp og kontakt

Oplysninger

BookBeat

Download BookBeat