Utgiven i samarbete med Sverigs Radio. Sara Lidmans stora epos Jernbanan handlar om hur Västerbottens inland befolkades, hur jernbanan fick sin sträckning i norr och hur Didrik Mårtenson blev Ol´förarn.Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en järnbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana – senare av bygget av norra Stambanan – genom hans hemsocken Lillvattnet.Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen som den ter sig genom jernbaneloket – ett vidunder ur Uppenbarelseboken. Rallarna ses som hedningar, och Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé. Han talar i socken-stämma, på skogsauktioner, i kojor och kök. I hemlighet är det tankarna på Konungens besök vid invigningen som kommer honom att lova alla han möter ett nytt liv.Sitt sista tal håller han – istället för kungens uteblivna invigningstal – när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna; Anna-Stava – Didriks hustru och stora kärlek, den ljuvliga Hagar – sockenhorans dotter, IsakMårten – storsonen, och hans stora kärlek Rönnog. Och Strömmen, Spadar-Abdon och hans hästmarr Stina, Nabot, Goliat, Fridolf den gode, Julius och Dorn, Månstrimman. Och Nicke.Det glöder och skälver av passioner, smärta, glädje, humor hos dessa tidlösa gestalter.Didrik hamnar i fängelse – men det egentliga straffet får han på gamla dar när ”storsonen” IsakMårten gifter sig med Rönnog – Hagars röst – som är den centrala personen i Lifsens rot och Oskuldens minut.

Jernbanan

Den underbare mannen

Sara Lidman (1923-2004) har hyllats som en förnyare av den svenska romankonsten. Mindre känt är att hon även skrev dramatik. Här samlas för första gången hennes dramatikergärning i samma volym: "Job Klockmakares dotter", "Aina", "Paragraf 23", "Marta Marta", "Inga träd skall väcka dig", "Balansen" och "Järnkronan". Annelie Bränström-Öhman står för ett initierat förord.

Aina och andra dramer

"I en roman finns ursinnet, vreden som inte behöver höja rösten. Där finns också i bästa fall en kärlek så djup att den 'inte behöver' glittra på ytan. Romanen stammar sina svar på en livslång utmaning", säger Sara Lidman. "Artikeln däremot är stubbe och stubin. Man skriver den när en massmediabild av ett skeende dämt upp ett sådant raseri inom en att man inte får andrum till romanarbetet förrän man inlämnat en protest." Sara Lidmans protester i denna artikelsamling gäller främst Vietnam — bevakningen av Vietnam i svenska massmedia och USAs svek mot Vietnam även efter krigsslutet. Vidare skövlingen av skogen, kiosklitteraturen, våldsfilmerna. Varje löv är ett öga, som utkom första gången 1980, pekar på sambanden mellan dessa olika frågor, öppnar våra ögon för hur korta avstånden är, visar att kalhuggningen får konsekvenser både i Brasilien och Värmland, att Round-up och tvångsrekryteringen till städerna får ödesdigra följder också utanför Vietnam.

Varje löv är ett öga

Bära mistel är en roadmovie med mestadels norrbottnisk fond; Natta-jaure, Sitarangi, Nattsprånget och ett nästan Felliniskt persongalleri. Det är berättelsen om den omöjliga, aldrig förverkligade, smärtsamma kärleken mellan dragspelsdrottningen Linda Ståhl och den homosexuelle Björn Ceder. Människorna är heta, exalterade, storslagna. De drivs av sexualitet, skuld, smärta. Bära mistel är en av de vackraste kärleksromaner som skrivits på svenska. SARA LIDMAN [1923-2004] föddes i Missenträsk, Jörn i Västerbotten. Hon debuterade 1953 med romanen Tjärdalen och fick ett omedelbart genombrott. Bära mistel [1960] var hennes fjärde roman. »Sara Lidmans tidlöst moderna klassiker om pensionatsvärdinnan Linda Ståhls förbrännande kärlek till den homosexuelle musikern Björn Ceder bärs av ett språk som får en att vilja slänga sig ner på golvet och gråta av lycka. Bättre än så här blir det bara inte.« EVA JOHANSSON, SVENSKA DAGBLADET »Ungefär som i en bibel kan man slå upp Bära mistel var som helst och finna underbara guldkorn av språkliga iakttagelser. Ett mästerverk.« EVA STRÖM, SYDSVENSKAN »Bära mistel stannar kvar för evigt.« ANNELI ROGEMAN, TIDNINGEN VI

Bära mistel

Novellen Moster Evelina och Anton är en frejdig historia från de västerbottniska skogarna. Novellen utkom första gången 1986. Fröken publicerades första gången 1954 och har av Svenska Dagbladet beskrivits som: "En liten lidmansk pärla; en västerbottnisk skildring av brutalitet och barmhärtighet." Han stegade omkring och tog i hand, flyttade hatten från öra till öra, väldigt på sned - snedheten skulle vittna om förfarenhet i tjusiga synder. Han öppnade överrockens famn och putade med höfterna, for med händerna över dem smeksamt som om det gällt någon annan. - Fjällorna älskar mig för att jag är en flirtig kavaljer, sa han och kysste Märit eller Thea på hand. Märit skrattade sig andlös. Sara Lidman (1923-2004) föddes i Missenträsk, Västerbotten. Författardebuten kom 1953 med romanen Tjärdalen, där den poetiska prosa med dialektala inslag som kom att bli hennes kännetecken etablerades. Sara Lidman var en av de största och mest nyskapande språkkonstnärerna i svensk litteratur. Hennes språkliga och stilistiska medvetenhet genomsyrade såväl hennes romaner som det stora antal artiklar, tal och debattinlägg hon tack vare sitt starka samhällsengagemang producerade. Efter en längre tids vistelse i bland annat Sydafrika och Kenya återvände Sara Lidman i mitten av 1970-talet till hembyn i Västerbotten, där hon bodde fram till sin död 2004.

Novellix

Fröken, Moster Evelina och Anton

Tredje delen i Sara Lidmans klassiska jernbaneepos! Sara Lidmans stora epos Jernbanan (som rymmer sju delar) handlar om hur Västerbottens inland befolkades, hur jernbanan fick sin sträckning i norr och hur Didrik Mårtenson blev Ol´förarn.Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en järnbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana – senare av bygget av norra Stambanan – genom hans hemsocken Lillvattnet.Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen som den ter sig genom jernbaneloket – ett vidunder ur Uppenbarelseboken. Rallarna ses som hedningar, och Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé. Han talar i socken-stämma, på skogsauktioner, i kojor och kök. I hemlighet är det tankarna på Konungens besök vid invigningen som kommer honom att lova alla han möter ett nytt liv.Sitt sista tal håller han – istället för kungens uteblivna invigningstal – när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna; Anna-Stava – Didriks hustru och stora kärlek, den ljuvliga Hagar – sockenhorans dotter, IsakMårten – storsonen, och hans stora kärlek Rönnog. Och Strömmen, Spadar-Abdon och hans hästmarr Stina, Nabot, Goliat, Fridolf den gode, Julius och Dorn, Månstrimman. Och Nicke.Det glöder och skälver av passioner, smärta, glädje, humor hos dessa tidlösa gestalter.Didrik hamnar i fängelse – men det egentliga straffet får han på gamla dar när ”storsonen” IsakMårten gifter sig med Rönnog – Hagars röst – som är den centrala personen i Lifsens rot och Oskuldens minut. ”Bortom all jämförelse” – ”utan motstycke” – ”lämnar all annan svensk prosa långt bakom sig” – ”världslitteraturens vingpenna…” – så stora ord skrevs när böckerna kom ut. Sara Lidman prisades och prisbelönades, för Vredens barn fick hon Nordiska Rådets pris. Jernbanesviten består av Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen, Järnkronan, Lifsens rot och Oskuldens minut.

Nabots sten

Det är så skönt om natten för då kan vi gå i skola och folk kan skära riset och gå till marknadstorget och cykla på alla vägar för då bombas det sällan dom bara flyger över om natten Det är bra ibland om dagarna också för då måste man sitta i gropen i timmar och kan inte göra ett dugg så man läser läxorna då om dom bombar en annan by annars skulle man ju aldrig hinna men bäst är det om natten nuförtidenSara Lidman (1923–2004) föddes i Missenträsk, Västerbotten och är en av de stora och nydanande språkkonstnärerna i svensk litteratur. Hennes debut 1953 med romanen Tjärdalen introducerade byn Ecksträsk samt hennes på bibel och dialekt grundade poetiska prosa. Samtal i Hanoi utkom för första gången 1966.

Samtal i Hanoi

Wachira älskar Wambura till den grad att han tror sig ha ansvaret för kärleken själv. Wachira är en boy bland miljoner i Afrika, i Kenya omkring 1960. Han far till stan för att tjäna ihop pengar till brudparet, sex getter, som Wachiras far och bröder enligt en obönhörlig tradition måste ha för att de två unga skall bli lagligt gifta. ”På ett par månader” reser boyen till stan, flickan flyttar till hans mors jordlapp för att föda förlovningsbarnet, odla majs och vänta på den älskades återkomst. Hans lön är så liten att den knappt räcker till kost åt honom själv. Han bor i en cementcell utan ljus, som kallas tjänarbostad. Han lockas av de torftiga nöjen som bjuds färgade boyar och hans kamp för brudpriset blir ett sisyfosarbete. Sara Lidmans nya roman är också berättelsen om Thiongo, Wachiras bror. Han har läshuvud och följer med i de politiska sammanhangen, försöker väcka och skärpa sin bror, som bara tänker på pengar. Ur detta växer en dramatisk konflikt mellan bröderna, som också kan stå som en symbol för det nya Afrikas våndor vid födseln. Med fem diamanter är en djupt mänsklig roman om svårigheten att intet ha och att tjäna dem som äger mycket. Den följer en glad beskedlig pojkes väg från ett ögonblick av finaste omtanke till ett fruktansvärt våldsdåd. Titeln publicerades första gången 1964.

Med fem diamanter

Sara Lidman är inte bara en av våra största och mest älskade romanförfattare, utan hon är också en kontroversiell debattör. Hennes artiklar i tidningar och tidskrifter har genom åren varit oräkneliga. En del av dem har samlats i böcker som Varje löv är ett öga -80 och Och trädet svarade -88. Kropp och skäl är en sådan bok. Den innehåller artiklar om Vietnam, George Bush, Tony Blair, pornografi, avfolkningen av Norrland – samhällsfrågor som alltid varit viktiga för Sara Lidman. Som hon själv säger: ”Att de viktigaste ämnena återkommer från tidigare klippböcker beror på verkligheten. Att den inte bättrat sig ett dugg sen sist!” Men större delen av den här boken innehåller porträtt av människor som varit och är viktiga för Sara Lidman. Författarna Stig Sjödin och Göran Tunström beskrivs kärleksfullt, Selma Lagerlöf och en natt på Mårbackas vind i sällskap med en sykorg i form av en bälta ger upphov till djupsinniga tankar, och i berättelserna om syskonkärleken till proletärförfattaren och västerbottningen Birger Vikström liksom till fotografen Sune Jonsson och Federico García Lorca finns också mycket självbiografiskt stoff från Missenträsk. Kropp och skäl publicerades första gången 2003.

Kropp och skäl

Regnspiran är en sällsam fågel. Andra kallar den tornsvala och gläds åt dess djärva flykt. I Västerbottens obygder bär den sitt särskilda namn. Dess ödsliga skri bär hud om de stora skeendena djupt inne i livet. Men om detta vågar man inte tala, man säger bara att den bådar regn. En sällsam fågel i den lilla byn är också Linda, huvudperson i denna berättelse. I barndomen, ställd mellan hårdhet och godhet, har hon som barn och som ung blivit en egen och självsvåldig varelse, som inte följer de bud som gäller andra. Hennes gärningar griper långt in i livet för de människor som kommer inom hennes räckvidd. l sin blinda självhävdelse blir hon en förödande makt för dem som dras till henne. Regnspiran har alla de egenskaper som på kort tid gjort Sara Lidmans romaner så lästa, diskuterade och älskade. Komiskt och tragiskt bildar en oupplöslig förening, liksom i livet. Människor och händelser är sedda på en gång i verklighetens kristallklara ljus och i ett mystiskt samband med hemliga krafter i själen. Läsaren träder in i en värld, som får sin färg av det säregna och gäckande i Lindas väsen och i regnspirans skri, men som ändå i grunden är vår egen. Regnspiran publicerades första gången 1958.

Regnspiran

Bokens berättare och kanske dess huvudperson är fadern. Han har kommit till Sydafrika för att skapa en förmögenhet åt sig under den vita parollen: ”Sonen har övertagit ansvaret för vårt liv här nere.” Undan för undan rullas hans kortfristiga liv upp för oss och ställs i bjärt kontrast mot en annan hållning i livet. Den företräds av en grupp afrikaner, de bestulna som mitt i de förödmjukelser en asocial lagstiftning utsätter dem för ändå har kvar förmågan att vredgas och att skratta. Jag och min son är en roman från 1960-talets Johannesburg. Den var en energisk protest mot det vita förtrycket i Sydafrika, men den har ingenting av pamflettens överdrifter. Sara Lidman har mot bakgrunden av denna stora, sjudande afrikanska stad tecknat en handfull människoöden med skarpa konturer. Jag och min son publicerades första gången 1961.

Jag och min son

"Det heter: 'En allmän grundsats är att arbetsgivaren skall njuta frukterna av arbetstagarens arbete. Vad arbetstagaren framställer är arbetsgivarens egendom under förutsättning att arbetet utförts i tjänsten.' Kan man tänka sig en mera skamlös hets mot folkgrupp än en sådan 'grundsats'? Och vilken livskänsla bör rimligen bejaka dem som är utsatta för den här sortens lagstiftning, dvs. majoriteten av svenska folket? ... jag fattig skyldig arbetare som med skuld född jämväl sedan på mångfaldigt sätt blivit skyldig mina arbetsgivare bekänner av allt mitt hjärta och gallan därtill att jag icke älskat mina arbetsgivare över allting icke fackförbundet och regeringen såsom mig själv." Sara Lidman (1923–2004) föddes i Missenträsk, Västerbotten och är en av de stora och nydanande språkkonstnärerna i svensk litteratur. Hennes debut 1953 med romanen Tjärdalen introducerade byn Ecksträsk samt hennes på bibel och dialekt grundade poetiska prosa. Marta, Marta utkom för första gången 1970.

Marta, Marta : en folksaga

... och milda makter som du tjatar! I decennier har du gormat om tvångsrekryteringen till städerna om fenoxisyror om krigsskadestånd till Vietnam om utsvältning via handelsbojkott om järnvägens miljövänlighet om Hollywood som Sveriges överordnade kulturråd om Norrland och Riks-Sverige… När ska du förnya dej? och sluta tjata? Svar:när landets makthavare upphör med tvångsrekrytering till städerna när fenoxisyror blir förbjudna när USA betalar krigsskadestånd till Vietnam när I-länderna upphör med sin utsvältning av U-länderna när bil-väldet ersätts med järnväg och segelfartyg när kulturen får en chans gentemot Rambo-väldet när Norrland erkänns som en likvärdig del av Sverige då! Sara Lidman (1923–2004) föddes i Missenträsk, Västerbotten och är en av de stora och nydanande språkkonstnärerna i svensk litteratur. Hennes debut 1953 med romanen Tjärdalen introducerade byn Ecksträsk samt hennes på bibel och dialekt grundade poetiska prosa. Essäsamlingen och trädet svarade utkom för första gången 1988.

och trädet svarade

Jämförelser, klagomål, slagsmålsreferat, beskyllningar, insinuationer, vredesutbrott, vägfrågor, utsagor, äggskal, världsbankomål och skrov utan mål, avslöjor, fosterlandets förhållande till främmande, särskilt Thailand, två eller tre sidor hat, fem till tio kärleksbevis - medborgerligt, motvilligt och ohejdbart nedtecknade under åren 1964-68. Sara Lidman (1923–2004) föddes i Missenträsk, Västerbotten och är en av de stora och nydanande språkkonstnärerna i svensk litteratur. Hennes debut 1953 med romanen Tjärdalen introducerade byn Ecksträsk samt hennes på bibel och dialekt grundade poetiska prosa. Vänner och u-vänner utkom för första gången 1969.

Vänner och u-vänner : politiska skrifter

Andra delen i Sara Lidmans klassiska jernbaneepos! Sara Lidmans stora epos Jernbanan (som rymmer sju delar) handlar om hur Västerbottens inland befolkades, hur jernbanan fick sin sträckning i norr och hur Didrik Mårtenson blev Ol´förarn.Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en järnbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana – senare av bygget av norra Stambanan – genom hans hemsocken Lillvattnet.Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen som den ter sig genom jernbaneloket – ett vidunder ur Uppenbarelseboken. Rallarna ses som hedningar, och Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé. Han talar i socken-stämma, på skogsauktioner, i kojor och kök. I hemlighet är det tankarna på Konungens besök vid invigningen som kommer honom att lova alla han möter ett nytt liv.Sitt sista tal håller han – istället för kungens uteblivna invigningstal – när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna; Anna-Stava – Didriks hustru och stora kärlek, den ljuvliga Hagar – sockenhorans dotter, IsakMårten – storsonen, och hans stora kärlek Rönnog. Och Strömmen, Spadar-Abdon och hans hästmarr Stina, Nabot, Goliat, Fridolf den gode, Julius och Dorn, Månstrimman. Och Nicke.Det glöder och skälver av passioner, smärta, glädje, humor hos dessa tidlösa gestalter.Didrik hamnar i fängelse – men det egentliga straffet får han på gamla dar när ”storsonen” IsakMårten gifter sig med Rönnog – Hagars röst – som är den centrala personen i Lifsens rot och Oskuldens minut. ”Bortom all jämförelse” – ”utan motstycke” – ”lämnar all annan svensk prosa långt bakom sig” – ”världslitteraturens vingpenna…” – så stora ord skrevs när böckerna kom ut. Sara Lidman prisades och prisbelönades, för Vredens barn fick hon Nordiska Rådets pris. Jernbanesviten består av Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen, Järnkronan, Lifsens rot och Oskuldens minut.

Vredens barn

Gruva bygger på Odd Uhrboms stramt känsliga bildsvit från en gruvarbetares liv och Sara Lidmans intervjumaterial, som hon redigerat med ömsinthet och pregnans. Sara Lidman har i debatten som följde på boken anklagats för partiskhet. Visst. Hon har burit fram vittnesmålen från dem som känner sig meningslöst förbrukade och vanmäktiga mot bolaget-överheten. Hon har pläderat för dem som utstår buller, gas, isolering, hets men mest saknar känslan av rättvisa och människovärde. "Jag menar inte att beklaga mig ... Men jag och många många med mig som arbetar plikttroget ... vi känner oss utestängda, avsnästa, utfrusna, tillrättavisade, kontrollerade, vägda och mätta ... kort sagt vi känner det som att tiden går utan att vi får inträde i en meningsfull samvaro där arbetet skulle kunna vara den värdefullaste delen av det hela. Nu ses det som något ofrånkomligt ont. Hela tillvaron skulle kunna vara mer människovänlig. Man skulle kunna gå ut en natt bara för att se på vädret och träffa en kompis i samma ärende och man skulle kunna gå in igen utan att titta på klockan och utan den där knytnäven runt hjärtat... om två timmar skall du till jobbet... om fem år är du döv... om tid känner ingen igen dig ..."

Gruva

En stor roman om kärlek Två sorters kärlek står emot varandra i Sara Lidmans roman Bära mistel. Den första är kärleken vars rot är dödsdrift; den andra den moderliga kärleken, den som vill liv. Och den människa som utsätts för dessa dödens och livets frestelser är Björn Ceder, en ung violinist med en gosses själ. Björn Ceder har mött två vänner, den demoniske Otte och den gode Simon, som i hans liv fört in de bägge slagen av känsla. Så träffar han på Linda Ståhl, en duktig affärskvinna, med en orolig ungdom långt bakom sig och en respektabel rörelse att sköta. Om deras äventyr i yttre och inre mening handlar berättelsen. Under år av turnéer i norrländska byar svetsas de samman i ett förhållande, som djupt och utan återvändo förändrar deras tillvaro, allteftersom det löper efter hela skalan mellan livets kärlek och kärleken till döds. Den ena drar den andra till sig, som eken kan dra en blixt när åskan går. Liksom i den drömda baletten i romanen stelnar den förförda blixten till en mistelranka, som lever på eken. Misteln är tämjd, men den kan, som i den gamla myten, en dag återta sin roll som dödsbringare. Detta upplever Björn och Linda. På sin oroliga väg möter de ständigt varelser som är skapade för olika slag av kärlek. Där finns sådana som vill värna dem de älskar, likt stoet med det tunga lasset som inte får gå över fölet i utförsbacken. Där finns de som söker undergången med ”ögon som stämmer träff i dödsriket”.

Sara Lidmans klassiksa debut från 1953. Denna förtätade och välskrivna roman handlar om en by i Västerbotten, där en man bränner en tjärdal. Men den ger honom aldrig den väntade lönen. Ett illdåd — som inte här skall avslöjas — kommer i vägen och tjärdalen blir anledning till stora konflikter i byn. I centrum står Petrus, en man med andra förutsättningar och ideal än de flesta av byborna. Hans försök att driva igenom en högre moral än byns primitiva — och hans svårigheter att själv leva efter den, när han själv strax därpå sätts på prov — är bokens viktigaste tema. "En bok som förändrade den svenska litteraturen." - Dagens Nyheter 2003 ”Man blir fängslad intill sista ordet på sista raden, väckt och skakad efteråt... här kommer ju en ny författare med påtaglig substans, med omisskännligt egen ton och med viktiga ting på hjärtat” Ivar Harrie i Expressen ”En debut av sällsynt glans”'Ven Nyberg i SvD

Tjärdalen

Första delen i Sara Lidmans klassiska jernbaneepos! Sara Lidmans stora epos Jernbanan (som rymmer sju delar) handlar om hur Västerbottens inland befolkades, hur jernbanan fick sin sträckning i norr och hur Didrik Mårtenson blev Ol´förarn.Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en järnbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana – senare av bygget av norra Stambanan – genom hans hemsocken Lillvattnet.Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen som den ter sig genom jernbaneloket – ett vidunder ur Uppenbarelseboken. Rallarna ses som hedningar, och Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé. Han talar i socken-stämma, på skogsauktioner, i kojor och kök. I hemlighet är det tankarna på Konungens besök vid invigningen som kommer honom att lova alla han möter ett nytt liv.Sitt sista tal håller han – istället för kungens uteblivna invigningstal – när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna; Anna-Stava – Didriks hustru och stora kärlek, den ljuvliga Hagar – sockenhorans dotter, IsakMårten – storsonen, och hans stora kärlek Rönnog. Och Strömmen, Spadar-Abdon och hans hästmarr Stina, Nabot, Goliat, Fridolf den gode, Julius och Dorn, Månstrimman. Och Nicke.Det glöder och skälver av passioner, smärta, glädje, humor hos dessa tidlösa gestalter.Didrik hamnar i fängelse – men det egentliga straffet får han på gamla dar när ”storsonen” IsakMårten gifter sig med Rönnog – Hagars röst – som är den centrala personen i Lifsens rot och Oskuldens minut. ”Bortom all jämförelse” – ”utan motstycke” – ”lämnar all annan svensk prosa långt bakom sig” – ”världslitteraturens vingpenna…” – så stora ord skrevs när böckerna kom ut. Sara Lidman prisades och prisbelönades, för Vredens barn fick hon Nordiska Rådets pris. Jernbanesviten består av Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen, Järnkronan, Lifsens rot och Oskuldens minut.

Din tjänare hör

Sjunde och sista delen i Sara Lidmans klassiska jernbaneepos! Sara Lidmans stora epos Jernbanan (som rymmer sju delar) handlar om hur Västerbottens inland befolkades, hur jernbanan fick sin sträckning i norr och hur Didrik Mårtenson blev Ol´förarn.Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en järnbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana – senare av bygget av norra Stambanan – genom hans hemsocken Lillvattnet.Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen som den ter sig genom jernbaneloket – ett vidunder ur Uppenbarelseboken. Rallarna ses som hedningar, och Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé. Han talar i socken-stämma, på skogsauktioner, i kojor och kök. I hemlighet är det tankarna på Konungens besök vid invigningen som kommer honom att lova alla han möter ett nytt liv.Sitt sista tal håller han – istället för kungens uteblivna invigningstal – när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna; Anna-Stava – Didriks hustru och stora kärlek, den ljuvliga Hagar – sockenhorans dotter, IsakMårten – storsonen, och hans stora kärlek Rönnog. Och Strömmen, Spadar-Abdon och hans hästmarr Stina, Nabot, Goliat, Fridolf den gode, Julius och Dorn, Månstrimman. Och Nicke.Det glöder och skälver av passioner, smärta, glädje, humor hos dessa tidlösa gestalter.Didrik hamnar i fängelse – men det egentliga straffet får han på gamla dar när ”storsonen” IsakMårten gifter sig med Rönnog – Hagars röst – som är den centrala personen i Lifsens rot och Oskuldens minut. ”Bortom all jämförelse” – ”utan motstycke” – ”lämnar all annan svensk prosa långt bakom sig” – ”världslitteraturens vingpenna…” – så stora ord skrevs när böckerna kom ut. Sara Lidman prisades och prisbelönades, för Vredens barn fick hon Nordiska Rådets pris. Jernbanesviten består av Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen, Järnkronan, Lifsens rot och Oskuldens minut. "I Oskuldens minut fortsätter stugans öde. Rönnogs vredesutbrott. Hennes ögonblick av mildhet och frid. Amos och Love, bröderna som viger sitt liv åt kampen mot Skulden. Isak Mårten och Pirkko, flickan som kommer från Rönnogs släkt. Men också Assar och Emma i byn. Eller den våldsamma passionen mellan Julius och Dora. Liv i Ecksträsk, Sverige, Världen. På 1920-talet, Nu och Alltid.Sara Lidman är en av de stora språkkonstnärerna i vårt sekel. I snart femtio år har hon varit en gnistrande och förargelseväckande kvinna i offentligheten. Det var på ett lass med ripor, i mars år 1923, som historien tog sin början." Birgitta Holm

Oskuldens minut

Utgiven i samarbete med Sveriges Radio. Sara Lidmans stora epos Jernbanan handlar om hur Västerbottens inland befolkades, hur jernbanan fick sin sträckning i norr och hur Didrik Mårtenson blev Ol´förarn.Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en järnbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana – senare av bygget av norra Stambanan – genom hans hemsocken Lillvattnet.Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen som den ter sig genom jernbaneloket – ett vidunder ur Uppenbarelseboken. Rallarna ses som hedningar, och Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé. Han talar i socken-stämma, på skogsauktioner, i kojor och kök. I hemlighet är det tankarna på Konungens besök vid invigningen som kommer honom att lova alla han möter ett nytt liv.Sitt sista tal håller han – istället för kungens uteblivna invigningstal – när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna; Anna-Stava – Didriks hustru och stora kärlek, den ljuvliga Hagar – sockenhorans dotter, IsakMårten – storsonen, och hans stora kärlek Rönnog. Och Strömmen, Spadar-Abdon och hans hästmarr Stina, Nabot, Goliat, Fridolf den gode, Julius och Dorn, Månstrimman. Och Nicke.Det glöder och skälver av passioner, smärta, glädje, humor hos dessa tidlösa gestalter.Didrik hamnar i fängelse – men det egentliga straffet får han på gamla dar när ”storsonen” IsakMårten gifter sig med Rönnog – Hagars röst – som är den centrala personen i Lifsens rot och Oskuldens minut.

Järnkronan

Rönnog arbetar som mejerska i Norrbotten i början av förra seklet. Med en stormande hårväxt, tunn hy och en röst som kan skälla och sjunga förälskar hon sig ursinnigt och urskiljningslöst. När hon träffar IsakMårten har hon inget val längre. Om hon bara finge ha honom för sig själv. Bara för sig själv!. Ett storslaget kvinnoporträtt och en intensiv kärleksroman. Sara Lidman själv läser sin bok.

Lifsens rot

BARA SÄLLAN — en gång vart sjunde eller tionde år — är vädret sådant att hjortronen kan mogna på myrarna runt Ön uppe i Västerbottens vildmark. Då täcker bären i milsvida mattor den jord som annars knappt bär gräs åt fåren. I lika utarmad grund spirar Öns människor, men romanen om deras öden har ändå blivit en rik, ibland munter, ibland hjärtskärande bok, där livet pulserar i varje rad och varje ord blir en protest, lågmäld eller lågande, mot människans villkor. BARA SÄLLAN förmår en roman att som Hjortronlandet genast föra läsaren in i sin värld och låta honom träffa alltigenom levande människor. Franz, Claudette, Marit, Robert, Nordmarks och Skrattars — de är inga litterära symboler utan mångskiftande mänskliga varelser, uppbyggda av ont och gott, av ynkedom och ibland något litet storhet.

Hjortronlandet

Din tjänare hör är en roman av Sara Lidman, i nyinläsning av skådespelaren Ellenor Lindgren med musik av Hilding Carlsson. Vi får följa Didrik som blir besatt av tanken på en järnväg som skulle föra världen till byn medan andra fruktar skogsbolagens skövlingar och invasionen av de främmande rälsbyggarna som för nya vanor med sig där stambanan växer fram. Boken handlar också om livet i byn, om relationer och kärlek, allt nertecknat i Sara Lidmans uttrycksfulla språkdräkt. Din tjänare hör är den första boken av sju i serien Jernbanan som handlar om planerna att dra stambanan genom Västerbottens inland och utspelar sig under slutet av 1800-talet. Boken är en klassiker som ansågs nydanande och ensam i sitt slag när den först publicerades 1977. Jernbanan består av Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen, Järnkronan, Lifsens rot och Oskuldens minut. Hela serien har fått ny aktualitet genom satsningen på grön el och ny teknik längs norra Norrlands kustland där landsändans naturresurser återigen lockar investerare och arbetssökande samtidigt som lokalbefolkningen ömsom välkomnar utvecklingen, ömsom ifrågasätter den. Utgiven av Landa Förlag Omslag av LisaLove

Samlad utgåva med alla sju delar av Sara Lidmans klassiska jernbaneepos! Sara Lidmans stora epos Jernbanan (som rymmer sju delar) handlar om hur Västerbottens inland befolkades, hur jernbanan fick sin sträckning i norr och hur Didrik Mårtenson blev Ol´förarn.Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en järnbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana – senare av bygget av norra Stambanan – genom hans hemsocken Lillvattnet.Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen som den ter sig genom jernbaneloket – ett vidunder ur Uppenbarelseboken. Rallarna ses som hedningar, och Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé. Han talar i socken-stämma, på skogsauktioner, i kojor och kök. I hemlighet är det tankarna på Konungens besök vid invigningen som kommer honom att lova alla han möter ett nytt liv.Sitt sista tal håller han – istället för kungens uteblivna invigningstal – när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna; Anna-Stava – Didriks hustru och stora kärlek, den ljuvliga Hagar – sockenhorans dotter, IsakMårten – storsonen, och hans stora kärlek Rönnog. Och Strömmen, Spadar-Abdon och hans hästmarr Stina, Nabot, Goliat, Fridolf den gode, Julius och Dorn, Månstrimman. Och Nicke.Det glöder och skälver av passioner, smärta, glädje, humor hos dessa tidlösa gestalter. ”Bortom all jämförelse” – ”utan motstycke” – ”lämnar all annan svensk prosa långt bakom sig” – ”världslitteraturens vingpenna…” – så stora ord skrevs när böckerna kom ut. Sara Lidman hyllades och prisbelönades, för Vredens barn fick hon Nordiska Rådets pris. Jernbanesviten består av Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen, Järnkronan, Lifsens rot och Oskuldens minut.

Jernbanan. Del 1-7

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat giver dig adgang til tusindvis af lydbøger direkte i din mobil. Find din næste favorit ved hjælp af vores forskellige toplister og kategorier.

Kan du lide at læse bøger? Oplev tusindvis af e-bøger på BookBeat. Vælg mellem forskellige genrer, såsom bestsellere, krimi, romantik, faglitteratur og meget mere!

Få adgang til tusindvis af e-bøger på din telefon. Bladre igennem vores katalog og find din næste yndlingsbog i dag!

På vores bogreol - Lydbøger

BookBeat giver dig mulighed for at nyde over 1 million lydbøger og e-bøger på din mobil og tablet. Prøv gratis!

BookBeat - Lydbøger og e-bøger. Prøv gratis!

Medmindre du er ude på eventyr, er det bedre at tilmelde dig på hjemmesiden {country}.

Du kan browse og finde de mest populære forfattere og bøger i BookBeat-appen her. Vi har et stort udvalg af forskellige forfattere og genrer, og denne liste vil helt sikkert inspirere dig til en god læseoplevelse i appen!

{AuthorName} bøger - BookBeat

{NarratorName} som oplæser - BookBeat

Er du på jagt efter din nye yndlingsoplæsere, eller har du en favorit, som du gerne vil lytte endnu mere til? Så har vi noget til dig! Vi har samlet alle de mest populære oplæsere og de bøger de har indlæst her.

Søg - BookBeat

Titel

En person, der tager opvasken, mens vedkommende lytter til BookBeat.

Forfatter

Sara Lidman

Kom i gang med BookBeat i dag

Om os

Følg os

Hjælp og kontakt

Oplysninger

BookBeat

Download BookBeat