På ändlösa grusvägar, i tät barrskog och till svalkande insjöar vandrar den före detta cigarrmakaren Bolle. Att vara luffare är att undvika poliser, tigga utan att provocera och hantera människors rädsla. Men det är också idén om ett liv i frihet. I Vägen till Klockrike möter vi ett Sverige som genom industrialiseringen håller på att omstöpas i grunden. Med stor konkretion beskriver Harry Martinson en försvunnen värld och borttappade ideal – ämnen som känns lika aktuella idag som 1948 när boken första gången kom ut. Harry Martinson (1904–1978) är en av portalgestalterna inom svensk litteratur. Han har tilldelats en stor mängd priser, däribland Nobelpriset 1974 som han delade med Eyvind Johnson. Han blev ledamot av Svenska Akademien 1949 och var under åren 1929–40 gift med Moa Martinson.

Vägen till Klockrike

Redan i Harry Martinsons båda första diktsamlingar fanns havsmotiv. Men det var när han vände sig till prosan som erfarenheterna från åren till sjöss fullt ut kunde komma till uttryck.I likhet med Resor utan mål (1932) återger han i Kap farväl! (1933) intryck från hav och hamnar. Med flödande associationsrikedom skildrar han rasande cykloner och månsken över stilla vattenvägar, eldarslit och krogbesök, glädjeflickor och kärlekslängtan, och ackompanjerar de livfulla scenerna med funderingar kring världsnomaden.

Kap farväl!

Som fortsättning av Aniara arbetade Harry Martinson under flera år på en diktsasmling som skulle heta Doriderna, folket av Doris' stam. Med anslutning till motiven i Aniara skrev han också ett stort antal mera fristående naturvetenskapliga dikter och prosastycken. Under de sista åren av sin levnad ville Harry Martinson inte ge ut något nytt verk. Han gav därför Tord Hall i uppdrag att göra ett urval av hans efterlämnade naturvetenskapliga skrifter. Harry Martinson föddes 1904 i Jämshög i Blekinge och avled i Stockholm 1978. Under sitt liv belönades han med många olika utmärkelser, däribland De Nios pris (1938), SvD:s litteraturpris (1944), Bellmanspriset (1951 och 1962), Litteraturfrämjandets stora pris (1955) och Nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Doriderna publicerades första gången 1980.

Doriderna : Efterlämnade dikter och prosastycken

1920 mönstrade Harry Martinson på motorskonerten Willy i Göteborg. Han var sexton år gammal och i sju år framöver skulle han befinna sig antingen till sjöss eller på luffen. De två första åren gick traderna inom Europa och han vandrade både på kontinenten och från söder till norr i Sverige. 1922-25 vågade han språnget längre ut och tog sig till Nord- och Sydamerika, Afrika och Asien - en av fotvandringarna gick genom Uruguay till Brasilien. Först den sjätte maj 1927 mönstrade han av för gott i Bordeaux. Det var med den här erfarenheten Martinson kom till litteraturen och redan i hans båda första diktsamlingar fanns havsmotiv. Men det var när han vände sig till prosan som erfarenheterna från åren till sjöss fullt ut kunde komma till uttryck. I Resor utan mål (1932) och i efterkommande Kap farväl! (1933) återger han intryck från hav och hamnar världen över. Med flödande associationsrikedom skildrar han rasande cykloner och månsken över stilla vattenvägar, eldarslit och krogbesök, prostituerade och kärlekslängtan, och ackompanjerar de livfulla scenerna med funderingar kring "världsnomaden", den vandrande människan, och vad hon skulle kunna tillföra människosläktet av vidsyn och tolerans.

Resor utan mål

Martin får en svår start i livet när hans föräldrar lämnar honom och hans syskon. Fadern dör medan modern emigrerar till Amerika. Martin hamnar då under kommunens beskydd, eller snarare våld. För att uthärda de dåliga förhållandena tar han sin tillflykt till drömmarnas och skolans värld. Sammanlagt är han på tre fosterhem innan han beslutar sig för att rymma efter en misshandel. Handlingen är förlagd till Blekinge och tar sin början omkring sekelskiftet. Harry Edmund Martinson (1904-1978) räknas som en av våra stora författare och poeter under 1900-talet. Han mottog Frödingstipendiet 1947 och Nobelpriset i litteratur 1974 (tillsammans med Eyvind Johnson).

Martin Tomasson

Nässlorna blomma

Ombord på rymdskeppet Aniara flyr åtta tusen människor från Jorden som radioaktiv strålning gjort obeboelig. På sin färd mot planeten Mars slås Aniara ur kurs och styr genom isande rymder mot den oändligt avlägsna stjärnbilden Lyran. I 103 sånger berättas om tjugofyra år av mänskligt rymdliv, om arbete, nöjen, fromhet, ångest och samvetskval, om hopplös längtan till den gröna jorden och de kusliga framtidsperspektiven i en rymd utan slut. Liksom alla stora diktverk har Aniara genom åren erbjudit en mängd tolkningsmöjligheter. Skådespelaren Ulf Palme var en legendarisk uppläsare och hans mästerliga uppläsning av detta ständigt aktuella rymdepos hör till de stora klassikerna. Harry Martinson är en inte bara en av våra största författare, hans författarskap är också ett av våra mest mångsidiga. Han hör hemma i den generation av arbetarförfattare som så mäktigt slog igenom på 30-talet, han är en av våra främsta och mest svenska lyriker (och som sådan har han betytt mycket för både Aspenström och Tranströmer), med Nässlorna blomma och Vägen ut har han skrivit två av våra mest lästa självbiografiska romaner och han anlade långt före de flesta andra ett stort ekologiskt perspektiv på tillvaron. Aniara är ett av Martinsons störst anlagda verk. Det är både ett stort rymdepos och en berättelse om en själens inre resa - på en gång en förtvivlans varning i kärnvapnens och de ekologiska hotens tid och det kanske fulltonigaste uttrycket för Martinsons livslånga projekt att visa oss människans försök att se sig själv och sin roll i skapelsen. Aniara publicerades första gången 1956 och fick ett storartat mottagande. 1959 blev Aniara opera i scenisk bearbetning av Erik Lindegren och med musik av Karl-Birger Blomdahl. Men ändå är det kanske först idag som Aniara fullt ut framstår som ett av vår tids konstnärligt och intellektuellt mest utmanande verk.

Aniara

I Vägen ut, som kom året efter Nässlorna blomma, fortsatte Harry Martinson sin självbiografiska berättelse om sockenpojken Martin Tomasson och hans tvåfaldiga längtan - längtan bort från sina allför bistra livsvillkor och längtan till mamman i Kalifornien

Vägen ut

Under Andra världskrigets inledningsskede publicerade Harry Martinson två fritt komponerade böcker, som redovisade hans reaktioner på världsläget: Verklighet till döds (1940) och Den förlorade jaguaren (1941). I Verklighet till döds leder en djupt misstrogen rapport från en författarkongress i Sovjetunionen över till en ögonvittnesskildring av fronten vid Salla under finska vinterkriget. Harry Martinson föddes 1904 i Jämshög i Blekinge och avled i Stockholm 1978. Under sitt liv belönades han med många olika utmärkelser, däribland De Nios pris (1938), SvD:s litteraturpris (1944), Bellmanspriset (1951 och 1962), Litteraturfrämjandets stora pris (1955) och Nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Verklighet till döds publicerades första gången 1940.

Verklighet till döds

Harry Martinson (1904–1978) schrieb, als Europa – auch Schweden – Ende der 1930er Jahre unmittelbar vor dem verheerenden Weltkrieg stand, mehrere Bände mit Reflexionen, Beschreibungen und Bildern der Natur. Ob Mohnkapseln, Baum-Weißlinge, Wasservögel, der Geruch der Erde oder der Winterfrost in den Fichtenwäldern – noch dem kleinsten Detail wird eine persönlich gefärbte Erkenntnis abgetrotzt. Doch er belässt es nicht bei der Beschwörung der schönen Natur: Im erfassenden Erschreiben begibt sich Martinson auf die Spur des Verhältnisses des Menschen zu seiner Umwelt; zu den Tieren, den Pflanzen und der Landschaft – aber auch zum Blick auf die Natur, zu ihrem Gebrauch und nicht zuletzt zu ihrem bewahrenden Schutz. Die Natur in "Schwärmer und Schnaken" ist keineswegs nur Idylle, sie ist Spiegel sowohl für Martinsons Innenwelt als auch für das, was um ihn herum vor sich geht. Politisch, biologisch, gesellschaftlich: Mensch und Natur stehen in einer Beziehung zueinander. Unser Blick formt die Natur und bildet sie erst, die Natur wiederum schult unser Auge und zwingt es zur Genauigkeit. Klaus-Jürgen Liedtke hat eine Auswahl aus den Naturtexten zusammengestellt und in eine Sprache übertragen, die Harry Martinsons komplexe Betrachtungen und wortmächtige Ausmalungen auch im Deutschen zu einem reichen Lektüreerlebnis werden lässt. Die dichten Beschreibungen sind Glanzlichter der Sprachkunst, mit einer präzisen Formulierung das Wesen einer Erscheinung zu erfassen. "Hört mir zu, ich wispere aus dem Bach", steht an einer Stelle. Martinson folgt dieser Aufforderung, er entziffert die Natur und lauscht ihr ihre Geheimnisse ab.

Schwärmer und Schnaken

Utsikt från en grästuva innehåller vad Harry Martinson kallade småprosa, en del som helt eller delvis varit tryckt i olika sammanhang tidigare, en del specialskrivet för boken. Den gemensamma nämnaren är upplevelsen av naturen, företrädesvis den svenska natur som Martinson ägnat så stor del av sin diktning och alldeles särskilt då sommaren. Denna naturupplevelse väcker säkert genklang hos varje läsare men får sin spänning av de avslöjanden den innehåller av diktarens egen tanke- och minnesvärld. Få förenar som Martinson lidelsen för fakticitet med förmågan att överföra verkligheten till vision och stämning. Perspektivet växlar också ständigt på ett tankeväckande sätt. Än är blicken fäst vid grästuvan och dess mikrokosmos av strån och kryp, än höjer den sig mot horisonten och konstaterar att ett stackmoln över den svenska skogen kan vara ståtligare än något Gaurisankar.

Utsikt från en grästuva

Den förlorade jaguaren (1941) publicerades mitt under brinnande världskrig och skildrar Harry Martinsons reaktioner på världsläget. Romanen angriper filmen för att med sin glatta pseudoverklighet beröva våra vanliga liv deras lyster men innehåller också några av Martinsons starkaste sjöskildringar.En fruktan för att civilisationens livsvärden helt håller på att gå förlorade präglar Martinsons roman, som rymmer såväl en förtvivlans naivitet som en stor framsynthet. Romanen har nära band till Martinsons essäsamling Verklighet till döds från 1940, som även den finns utgiven som e-bok.

Den förlorade jaguaren

I Svärmare och harkrank strävar Harry Martinson att komma nära naturen och dess skeende, så nära som det överhuvudtaget är möjligt. Men den rymmer också filosofisk spekulation och tids- och civilisationskritik. Harry Martinson föddes 1904 i Jämshög i Blekinge och avled i Stockholm 1978. Under sitt liv belönades han med många olika utmärkelser, däribland De Nios pris (1938), SvD:s litteraturpris (1944), Bellmanspriset (1951 och 1962), Litteraturfrämjandets stora pris (1955) och Nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Svärmare och harkrank publicerades första gången 1937.

Svärmare och harkrank : noveller

Under de första tjugo åren som författare gör Harry Martinson en enastående resa: från debuten 1929 med diktsamlingen Spökskepp till invalet i Svenska akademien 1949 som etablerad och uppburen diktare. Under den här perioden är han intensivt produktiv och flera av hans mest betydande verk kommer ut. De brev från dessa två decennier som Paulina Helgeson ställt samman belyser hans snabba utveckling. Under 30-talet formulerar han sig inför kollegor som Eyvind Johnson, Erik Asklund och Ivar Lo i filosofiska och estetiska frågor med brevets speciella blandning av högt och lågt, privat och offentligt. Breven från 40-talet till bland andra Margit Abenius, Ebbe Linde och Johannes Edfelt präglas ofrånkomligen av kriget, men lyckan över familjen lyser igenom på många ställen. Oavsett årtal och adressat är författaren Martinson ständigt närvarande i breven: i bildrikedomen, associationsflödet och skärpan i observationerna. Paulina Helgeson är litteraturvetare i Göteborg och har tidigare redigerat en volym Karin Boye-brev: Ett verkligt jordiskt liv (2000). Titeln till urvalet har Paulina Helgesson funnit i ett brev till Ivar Lo från 1932: "Pressen har slängt några nävar skryt på min bok. Nu petar jag ånyo rent i mina hökögon och ser ut i minnena, ut i framtiden, ut i oceanen. En tunn bok bak min rygg, jag vill sparka den bakut och gå vidare. Jag har barmen full av klovassa hartassar, tigerramar med dun på, klossiga kolibrier och subtila elefanter. Jag har poetiska törnbuskar i mängd."

Poetiska törnbuskar i mängd : brev 1929-1949

Vägen till Klockrike (1948) är en av de stora svenska romanerna, mycket läst och älskad av många. Harry Martinson betraktade den som ett av sina viktigaste verk, och han släppte aldrig tanken på att i en bok samla det bästa av det rika material som tillkommit under arbetet med romanen men som av olika skäl aldrig kom att ingå i den. Bollesagor förverkligar Harry Martinsons plan. Med den titel han själv tänkt sig samlar den ett fylligt urval av det efterlämnade materialet: noveller och andra prosastycken om luffaren Bolle och hans kamrater, om deras funderingar och upplevelser på de ändlösa vandringsvägarna i sekelskiftets och storstrejkens Sverige, om deras möten med naturen och med de bofasta, och om motsättningen mellan de utstöttas frihetsdröm och mildhet och det moderna samhällets framstegshets och kyliga effektivitet. Bollesagor publicerades första gången 1983. På ett överdådigt och överraskande sätt kompletterar den både romanen Vägen till Klockrike och bilden av diktaren Martinson.

Bollesagor : ur det efterlämnade materialet till Vägen till Klockrike

I Midsommardalen strävar Harry Martinson att komma nära naturen och dess skeende, så nära som det överhuvudtaget är möjligt. Men den rymmer också filosofisk spekulation och tids- och civilisationskritik. Harry Martinson föddes 1904 i Jämshög i Blekinge och avled i Stockholm 1978. Under sitt liv belönades han med många olika utmärkelser, däribland De Nios pris (1938), SvD:s litteraturpris (1944), Bellmanspriset (1951 och 1962), Litteraturfrämjandets stora pris (1955) och Nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Midsommardalen publicerades första gången 1938.

Midsommardalen : Noveller

Den stillsamme och inkännande berättaren Harry Martinson tog avstånd från all våldsam dramatik på scenen. Men ¿ordets teater¿, radiospelet, väckte på 30-talet hans sedvanliga nyfikenhet. I rask följd presenterade han tre radiopjäser: Gringo, Salvation och så Lotsen från Moluckas, som med sin lyrisk/musikaliska form, sitt känsligt ljudåtergivna vind- och vågspel, blev ett stycke svensk radiohistoria.   Martinsons enda scenpjäs, Tre knivar från Wei, tog Ingmar Bergman hand om på Dramaten 1964 och alla som sett föreställningen har vittnat om uppsättningens skönhet och asiatiska färgrikedom. Som drama är det dock knappast skrivet, mer som en fängslande tragisk myt om omöjligheten att i en barbarisk värld finna avståndstagandets alternativ och ro.   I den pågående utgåvan av Harry Martinsons verk har de fyra ovan nämnda pjäserna samlats i en volym. I ett efterord visar Ingegerd Bodner Granberg att teaterns form för Martinson lika mycket var en moralisk som en estetisk fråga.

Dramatik : samlingsutgåva. Gringo; Salvation; Lotsen från Moluckas; Tre knivar från Wei

Harry Martinson var enligt gängse teaterbegrepp inte någon dramatiker, och själv ansåg han sig inte heller vara det. Han kände motvilja mot våld, action och alltför hårt skruvade konflikter. Men han skrev ändå tre radiopjäser, som alla innehåller mycket av det språk och det varma tonfall som finns hos lyrikern och berättaren Martinson. En av dessa radiopjäser är Lotsen från Moluckas. Harry Martinson föddes 1904 i Jämshög i Blekinge och avled i Stockholm 1978. Under sitt liv belönades han med många olika utmärkelser, däribland De Nios pris (1938), SvD:s litteraturpris (1944), Bellmanspriset (1951 och 1962), Litteraturfrämjandets stora pris (1955) och Nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Lotsen från Moluckas publicerades första gången 1948.

Lotsen från Moluckas : ett hörspel om den portugisiske sjöfararen Magellans världsomsegling 1519-1522

I Det enkla och det svåra strävar Harry Martinson att komma nära naturen och dess skeende, så nära som det överhuvudtaget är möjligt. Men den rymmer också filosofisk spekulation och tids- och civilisationskritik. Harry Martinson föddes 1904 i Jämshög i Blekinge och avled i Stockholm 1978. Under sitt liv belönades han med många olika utmärkelser, däribland De Nios pris (1938), SvD:s litteraturpris (1944), Bellmanspriset (1951 och 1962), Litteraturfrämjandets stora pris (1955) och Nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Det enkla och det svåra publicerades första gången 1939.

Det enkla och det svåra : Noveller

1940-talet var krigets, förintelsens och atombombens decennium. Ändå trodde Harry Martinson ännu 1947 på det godas möjligheter, på det som förvandlar död materia till kvalitativt liv: Gyro, som står för anordningen, anpassningen. Den ordning vi inte får störa. Martinson förklarade vad som gällde i en samling klarsynta och optimistiska uppsatser om gyrokompassen, om taoism, om det tokiga i att flyga och i att inte längre berätta folksagor. Uppsatserna kom aldrig ut under Martinsons livstid, utan publicerades för första gången 1986.

Gyro

Tre knivar från Wei utspelar sig i ett totalitärt samhälle, i 600-talets Kina. Där förvisar kejsarinnan Wu kvinnor ur konkurrerande klaner till fängelseliknande "hov" långt bort från städerna, och långt bort från tryggheten. Nobelpristagaren Harry Martinson ansåg inte själv att han var någon dramatiker, ändå skrev han tre radiopjäser samt scenpjäsen Tre knivar från Wei. Pjäsens uruppförande var på dramaten 1964, i regi av Ingmar Bergman. Martinson hade då arbetat på stycket i nästan tio år. Sedan sextiotalet har dramat uppförts flera gånger på olika scener och bland annat uppmärksammats för sitt stora antal kvinnoroller.

Tre knivar från Wei

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat tarjoaa pääsyn tuhansiin äänikirjoihin suoraan matkapuhelimellasi. Löydä seuraava suosikkisi selaamalla top-luetteloitamme ja -kategorioitamme.

Pidätkö kirjojen lukemisesta? Löydä tuhansia e-kirjoja BookBeatista. Valitse eri tyylilajeista, kuten bestsellerit, rikos, romantiikka, tietokirjallisuus ja paljon muuta!

Pääset puhelimellasi käsiksi tuhansiin e-kirjoihin. Selaa ja löydä seuraava suosikkikirjasi jo tänään!

Kirjahyllyssämme - Äänikirjat

BookBeatin avulla voit nauttia yli miljoonasta e- ja äänikirjasta matkapuhelimella sekä tabletilla. Kokeile maksutta!

Kokeile BookBeatin äänikirjoja ja e-kirjoja maksutta!

Ellet ole seikkailulla, on parempi rekisteröityä {countryLanguage} verkkosivustolla.

Voit selata ja löytää suosituimpia kirjailijoita ja kirjoja BookBeat-sovelluksessa tällä sivulla. Meillä on loistava valikoima erilaisia kirjailijoita ja genrejä. Tämä lista innostaa sinua varmasti moneen kuuntelu- ja lukuhetkeen sovelluksessa.

{AuthorName} kirjat - BookBeat

{NarratorName} kertojana - BookBeat

Oletko etsimässä uutta suosikkilukijaasi vai onko sinulla jo suosikki, jota haluat kuunnella vielä enemmän? Nyt se on helppoa! Olemme koonneet kaikki suosituimmat lukijat ja heidän lukemansa kirjat tänne.

Haku - BookBeat

Kirjan nimi

Henkilö tiskaamassa ja kuuntelemassa BookBeatia kuulokkeilla.

Kirjailija

Harry Martinson

Aloita BookBeat-tilaus jo tänään

Tietoa meistä

Seuraa meitä

Apua ja yhteystiedot

Tiedot

BookBeat

Lataa BookBeat