"... SMART OCH ENGAGERANDE ..." – Viktor Andersson, BTJ-häftet nr 13, 2024
Ellen sitter på tåget när en stressad ung mamma mitt emot ber henne att hålla hennes spädbarn medan hon tar ett viktigt samtal. Ellen tar emot det lilla barnet i sin famn samtidigt som hjärtat brister av sorg över det hon aldrig själv kan att få.
Fem minuter passerar.
Tio.
När tåget stannar vid en station ser Ellen mamman skynda bort på plattformen utan att vända sig om. Utan sitt barn. Ellen ska precis ropa efter hjälp när hon upptäcker en lapp i barnets väska, tre desperata rader slarvigt antecknade på en pappersbit:
