Ingmar Bergman och Anita Haglöf möttes första gången i Dramatens reception och inledde en arbetsrelation präglad av destruktivitet. Ingmar Bergmans hem var i långa stunder ett inferno med obegripliga regler och ritualer, vare sig det gällde matlagning eller bäddning. Hans ensamhet och förtvivlan var gränslös. Smärtan var avgrundsdjup. I de stunderna var Bergman en obegriplig och obehaglig gåta för dem som kom i hans närhet. Anita Haglöfs bok om sina åtta år som hushållerska hos Ingmar Bergman ger en unik inblick i hur regissörens värld såg ut när scenljuset släckts och kameror och mikrofoner stängs av.
