Unn går for langt inn i den frosne fossen, og Siss kjempar ein lang vinter mot frosten i sitt eige sinn. Jentene opplever først at der blir knytte band mellom dei på eit vis dei ikkje kan forklare. Dei er to av ei og ei i to. Dette er ein roman om vaknande kjensler, om å vere åleine og framand i verda, om å vere barn og stå på terskelen til eit vakse medvit, og om det mørke grenselandet i sinnet der mange slags krefter, draumar og drifter strir om makta. For Is-slottet fekk Tarjei Vesaas – som første norske forfattar – Nordisk Råds litteraturpris i 1963. Boka vart filmatisert i 1987 av regissør Per Blom og er omsett til ei rekkje språk. I 2005 samarbeidde Teatret Vårt og Det Norske Teatret om ei dramatisering av romanen.

Is-slottet

Forfattaren skildrar samanhengen i livet til menneska på og i forhold til garden Bufast. Eldsteguten Per vil bort frå garden, men faren vil binde han til eit liv som det han sjølv har: han vil at sonen skal bli på garden heile livet. Den ytre handlinga i romanen går parallelt med det som skjer i sinnet til Per.

Det store spelet

Vårnat foregår i løbet af en enkelt nat. Hallstein og Sissel er søskende og bor i et afsidesliggende hus, og denne lyse forårsnat skal de være alene hjemme. Men pludselig banker det på døren og udenfor står en familie og beder om husly, da deres bil er gået i stå. Blandt dem er der en kvinde som skal føde. Og en kvinde som er stum og ikke kan gå. Den fremmede familie bærer på store konflikter, og de kommer efterhånden op til overfladen, så de unge mennesker konfronteres med de voksnes problemfyldte verden som afspejler det moderne menneskes ensomhed. Men midt i kaosset møder begge også den første, spirende kærlighed og får en fornemmelse af hvad den byder på af fryd og fare. Vårnat er et drama, et lille kammerspil om fødsel og død, had og kærlighed. “Tarjei Vesaas’ roman om bristefærdig ungdom går rent ind.” – Jyllands-Posten ⭐️⭐️⭐️⭐️ “Nogle romaner lever på det dramatiske plot. Andre fænger med den stille psykologiske dissektion. Tarjei Vesaas’ ’Vårnat’ gør begge dele, i usædvanlig grad.” – Politiken ❤️❤️❤️❤️❤️ ”Tarjei Vesaas fortryllede og dødsensfarlige vårnat er et vidunderligt sted at være” – Information Tarjei Vesaas (1897-1970) er en af 1900-tallets største norske forfattere. Han skrev både romaner, noveller, skuespil og digte, men det er prosaen, som er mest kendt og anerkendt. I 1964 fik han Nordisk Råds litteraturpris for romanen Is-slottet, der sammen med romanerne Vårnat (1954) og Fuglene (1957) er hovedværker i forfatterskabet.

Vårnat

Romanen Fuglene fra 1957, der regnes for Vesaas’ mesterværk, handler om Mattis, tusten eller tossen, ham der ikke er som de andre, men som oplever verden på en intuitiv måde, hvor alting får karakter af hemmelighedsfulde tegn. Han oplever det som et lille mirakel, når der kommer et sneppetræk over huset. Han kan tyde fuglenes sprog, sneppen skriver små breve til ham med næb og kløer, og Mattis stiller livets store spørgsmål, som ingen kan svare på. I det lille bygdesamfund er Mattis ringeagtet og ensom. Han kan ikke passe et arbejde og bor sammen med sin søster, Hege, som forsørger dem ved at strikke trøjer. Hans største triumf oplever han, da to piger samler ham op på en holm i søen, hvor han har søgt tilflugt, fordi hans plimsoller af en båd har taget vand ind. Da han ror de to ind til købmanden, kan han vise de lokale, at han godt kan være sammen med nogen, som respekterer ham, som den han er. En dag får Hege den idé, at Mattis kan være færgemand og ro folk over søen. Og han ror frem og tilbage, men der er ikke en sjæl at se, før skovhuggeren Jørgen en dag dukker op. Det ender med, at skovhuggeren flytter ind i deres lille hus, og Hege blomstrer op, mens Mattis føler sig mere udenfor end nogensinde. En dag tager han ud på søen, han har en plan og vil udfordre skæbnen. ”Tarjei Vesaas har skrevet den bedste norske roman nogensinde: Fuglene. Den er helt vidunderlig; prosaen er så simpel og så subtil, og fortællingen så rørende, at den ville have været regnet blandt de store klassikere fra det sidste århundrede, hvis den havde været skrevet på et af de store sprog.” – Karl Ove Knausgård, New York Times ”Tarjei Vesaas’ mesterværk – oversat fra nynorsk til smukt dansk af Jannie Jensen og Arild Batzer – har højde, dybde og vingefang, et eviggyldigt eksistentialistisk ensomhedsstudie, der bekræfter det gamle ord om, at én tåbe kan spørge om mere, end ti vise kan svare på.” – Klaus Rothstein, Weekendavisen

Fuglene

Tarjei Vesaas's The Bridges describes the changing relationships between three adolescents - an unmarried mother who has drowned her newborn child and the girl and boy who befriend her. Their individual reactions to the tragedy and their efforts to communicate with each other form the central theme of the narrative. As strange, unsettling - and memorable - as The Ice Palace, this remarkable novel carries with all the compassion, human insight and lyrical power of a great Vesaas novel.

The Bridges

The Boat in the Evening is the last book by the acclaimed Norwegian writer Tarjei Vesaas. On its publication in Scandinavia it was quickly acclaimed as the culmination of Vesaas's work, and placed its author for the third time among the finalists for the Nobel Prize. A crane colony arrives at its breeding ground to play out a delicately drama that ends with the rarelyobserved ceremony of the ritual dance. All is observed by a transfixed child who has frozen into his background and become a piece of nature himself, "a pale tussock in a windcheater". In The Boat in the Evening the author, with a kind of cinematic impressionism, voyages back to episodes from childhood, adolecence and maturity as well as making speculative forays into the unknown. Unfolding in a series of delicate sketches that record the changing moods of human experience, The Boat in the Evening is at once pervaded by a sense of melancholy and a sensuous appreciation of nature. A profound and beautiful book, it is the summation of a literary artist's firsthand experience and observation of rural life - of landscape and people.

The Boat in the Evening

A tale of delicate beauty and deceptive simplicity by one of the greatest Scandinavian writers of the twentieth century.The Birds tells the story of Mattis, who has mental disabilities and lives in a small house near a lake with his sister Hege who ekes out a modest living knitting sweaters. From time to time she encourages her brother to find work to ease their financial burdens, but Mattis's attempts come to nothing. When finally he sets himself up as a ferryman, the only passenger he manages to bring across the lake is a lumberjack, Jørgen. When Jørgen and Hege become lovers, Mattis finds he cannot adjust to this new situation . . .

The Birds

Tarjei Vesaas (1897–1970) schuf mit "Das Eis-Schloss" einen dichten Roman, der sich unvergesslich ins Gedächtnis brennt. Darin erzählt er die Geschichte von zwei elfjährigen Mädchen, Siss und Unn. Unn kommt als Waise zu ihrer Tante in ein Dorf auf dem norwegischen Land und bringt mit ihrer Verstummtheit nach dem Verlust der Eltern das Gefüge der kleinen Gemeinschaft kaum merklich aus dem Gleichgewicht. Siss fühlt sich zu ihr hingezogen, die Mädchen freunden sich an – bis Unn plötzlich verschwunden ist. Ein eisgefrorener Wasserfall im Fluss mit glitzernden Türmchen und durchsichtigen Kammern, den die Kinder "Eis-Schloss" nennen, hat sie auf fatale Weise angezogen. Siss muss mit dem Verlust und ihrer Einsamkeit zurechtkommen und zieht sich in sich zurück. Wie gelingt es ihr, diese Vereisung aufzutauen und wieder Teil der Dorf- und Schulgemeinschaft zu werden? Neben der berührenden Geschichte ist es vor allem die Sprache, die den Leser in den Roman hinein und zu den Figuren hin zieht und seinen Atem stocken lässt. Schneidende, eisklare Sätze, poetische Bilder von mitreißender Kraft, die sich einer eindeutig entschlüsselnden Lesart entziehen. In der Übersetzung von Hinrich Schmidt-Henkel funkeln die Sätze in diskreter Präzision, wie in Eis gekratzt, und können von allen Seiten betrachtet werden, ohne sich durchdringen zu lassen – der Roman behält manche Geheimnisse für sich. "Das Eis-Schloss" ist eine virtuose Studie existenzieller Einsamkeit und der Sehnsucht nach menschlicher Nähe und Verbindung, aber gleichzeitig ist es auch ein formal bezwingendes Sprachkunstwerk von enorm suggestiver Kraft.

Das Eis-Schloss

Hallstein och hans syster Sissel förbereder sig för en föräldrafri kväll, men en gammal bil har gått sönder och de måste inkvartera en ung barnaföderska. Hennes man, chauffören, är chockskadad av kriget, och hennes svärfar är invecklad i en olycklig kamp med sin hustru. Hon sitter lam och stum i bilen – mannen vill ha det så, förklarar hon. Alla är i uppbrott: ett barn föds, en kvinna dör, och Hallstein upplever den första förälskelsen, i detta ensliga hus, denna enda vårnatt. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Vårnatt

Isslottet är en vacker och vemodig skildring av vänskapen mellan två flickor, Siss och Unn. Den ena är glad och utåtriktad, den andra sluten och inåtvänd. På ett för dem själva gåtfullt sätt dras de till varandra och de förstår att detta är början på en lång vänskap. Där älven faller bildas på vintern mäktiga isformationer. Dit går Unn. Hon vandrar genom salar av is. Hon går vilse. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för just Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Isslottet

Mattis lever sedan många år tillsammans med sin älskade syster Hege i ett litet hus vid en sjö. Det är hon som ser till att de har mat på bordet genom att sticka koftor och tröjor. Mattis gör nog vad han kan, men han har svårt att få sin fantasi att gå ihop med det praktiska livet. När han ser morkullan flyga över taket tar han det som ett tecken. Kort därefter slår en blixt ner i ett träd som på bygden kallas Mattis-och-Hege. Är det en varning? En dag får Mattis för sig att bli färjekarl och ro folk över sjön. Hans första passagerare heter Jörgen och har kommit till trakten för att hitta jobb som skogshuggare. Han slår sig ner i huset tillsammans med de båda syskonen och plötsligt är Mattis inte längre ensam om kärleken till sin syster. Romanen, som utkom 1957 och betraktas som den främsta i Tarjei Vesaas rika författarskap, ges här ut i nyöversättning av Staffan Söderblom och med ett förord av författaren Tomas Bannerhed. "Den bästa norska roman som någonsin skrivits." - Karl Ove Knausgård

Fåglarna

Trygg och rofylld är Auds och Torvils värld, ett här och nu som stillsamt förflyttar sig genom tiden inom de gränser föräldrarna sedan länge har stakat ut. De har lärt sig att behöva varandra, hand i hand har de funnit en gemenskap. Men även från den tryggaste av världar går det broar till osäkerheten. En dag finner Torvil Aud storgråtande i skogen, hon har gjort en skrämmande upptäckt. Med ens blir de tre. Världen vidgas och världen krymper, en kvinna från andra sidan broarna står vädjande på den plats som tidigare har varit förbehållen dem själva, och det hettar kring henne – hon bränns. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Broarna

Is-slottet handler om et venskab mellem de to piger Siss og Unn. Da Unns mor dør, flytter Unn til bygden og bor hos sin moster. I skolen møder hun Siss, som hun inviterer hjem til sig, og inde på værelset bag en lukket dør lægger Unn op til, at hun vil fortælle Siss noget – en hemmelighed, som dog forbliver usagt. Is-slottet er en roman om spirende følelser, om at være alene og fremmed i verden, om at være barn og stå på tærsklen til en voksende bevidsthed og om det mørke grænseland i sindet, hvor mange kræfter, drømme og drifter kæmper om magten. ”Det er en isnende, ja, chokerende oplevelse at læse nordmanden Tarjei Vesaas roman Is-slottet (…) En gådefuld, fortryllende roman om ukendte længsler, ensomhed og naturens kraft. (…) Is-slottet er den vildeste roman, jeg har læst i årevis.” – Nanna Goul, Information ”(…) Tarjei Vesaas kan beskrive et eksistentielt sneskred, så det drøner i kroppen. Hvad er det Unn gerne vil, men ikke kan fortælle sin nye veninde Siss? Det får vi aldrig at vide, og hemmeligheden bliver derfor et ildevarslende afsæt for en besættende roman om venskab og sorg.” – Henriette Bacher Lind, Jyllands-Posten ***** ”(…) den bedste bog, jeg har læst i mit liv.” – Helle Helle Tarjei Vesaas (1897-1970) er en af 1900-tallets største norske forfattere. Han skrev både romaner, noveller, skuespil og digte, men det er prosaen, som er mest kendt og anerkendt. I 1964 vandt han Nordisk Råds litteraturpris for Is-slottet.

Els ocells parlen i entenen i, per a qui sap mirar-los, són una mica profetes. En Mattis ho sap prou bé: aquesta primavera una becada ha vingut a fer el vol nupcial damunt de casa seva, un maset rònec on viu amb la seva germana Hege vora el llac. I si una becada fa traços al cel damunt de les seves vides, és que tot canviarà. Però ¿d'on vindrà el canvi? ¿De la inflexible Hege, que res no pot separar de les agulles amb què fa jerseis i guanya el pa de tots dos? ¿O d'ell mateix, dels seus pensaments abundants i caòtics com una tempesta d'estiu? ¿O potser del llac, on surt a remar cada dia perquè els pagesos el rebutgen i ha decidit que seria barquer? En aquesta obra mestra de la literatura nòrdica, Vesaas ens fa percebre una veritat molt antiga: que un beneit és un ésser beneït per a qui les lleis són unes altres. El món tal com el percep en Mattis el Talòs no és fet de soroll i de fúria com el dels orats de Faulkner, sinó de transparència, de bellesa que esclata i distreu dels treballs humiliants, d'aguait i de sorpresa davant la creació. Dir-ho amb paraules és una altra meravella: el miracle de la literatura de Vesaas.

El Club dels Novel·listes

Els ocells

Tarjei Vesaas var en af det tyvende århundredes største norske digtere, en eksistentiel modernist som balancerer mellem det konkrete og mystiske, det hverdagslige og metafysiske. Tusten og andre noveller handler om den første forelskelse, om en ung mand som mær­ker at hans skæbne er knyttet til skoven, en lille dreng der er opsat på at hjælpe sin lærerinde som er til eksamen, og titelnovellen var en forløber for romanen Fuglene. Det er universelle historier om børn og unges verden og følelsesliv.

Tusten og andre noveller

De zevenendertigjarige Mattis is een in zichzelf gekeerde man die moeite heeft zich te verhouden tot de volwassen wereld. Hij woont samen met zijn zus Hege in een klein huis in de verlaten Noorse bossen, waar zij probeert de eindjes aan elkaar te knopen met het breien van truien. Ze moedigt Mattis regelmatig aan om ook werk te zoeken, maar veelal zonder resultaat. Als het Mattis op een dag lukt om veerman te worden op het meer waaraan ze wonen, is de enige passagier die hij vervoert een houthakker, Jørgen. Wanneer die verliefd wordt op Hege en bij Mattis en haar blijft wonen, vindt Mattis het maar moeilijk met deze veranderingen om te gaan.

De vogels

In zijn laatste, meest persoonlijke roman weet Tarjei Vesaas proza en poëzie te verenigen. Alledaagse scènes, dromen en visioenen wisselen elkaar af en vormen samen een indringend levensverhaal. De betovering van de dans van de kraanvogels, de eendrachtige samenwerking tussen vader, zoon en paard in een besneeuwd bos, de oude, zwijgzame vriendschap met een steen: Vesaas neemt je mee in zijn wereld en geeft je toegang tot zijn intiemste gevoelens en gedachten.

De boot in de avond

In een klein Noors dorp gaan twee jonge meisjes, de eenzelvige Unn en de levendige Siss, een intense vriendschap aan. Bij het meer buiten het dorp staat het ijspaleis: een bevroren waterval, door de elementen omgetoverd tot een fantastische constructie van doorschijnende muren, fonkelende torens en geheime kamers. Wanneer Unn besluit het ijspaleis in haar eentje te verkennen en niet terugkeert, gaat het hele dorp naar haar op zoek, maar tevergeefs. Siss moet proberen het hoofd te bieden aan dit verdriet, maar dreigt zich te verliezen in haar eigen bevroren wereld.

Het ijspaleis

Part allegory, part fable, The House In The Dark was written in secret during the German occupation of Norway, and gives a stirring picture of how a society struggled to stay united under the strain of being watched by their invaders. Unusual in Vesaas's oeuvre in that it depicts events in wider society, The House In The Dark is nevertheless as powerful and rewarding as any novel by him

The House In The Dark

A new edition of what is commonly seen as the legendary Norwegian writer's masterpiece. Siss and Unn are new friends - so new that they have spent only one whole evening in each other's company. But so profound is that evening that when Unn inexplicably disappears Siss's world is shattered. Siss's struggle with her fidelity to the memory of her friend and Unn's fatal exploration of the strange, terrifyingly beautiful frozen waterfall that is the Ice Palace are described in prose of a lyrical economy that ranks among the most memorable achievements of modern literature. Tarjei Vesaas is regarded as one of the finest writers ever to have come out of Scandinavia - he is notable for having been nominated for the Nobel Prize three times and has been considered one of the greatest prose stylists never to have won. Nevertheless, his reputation is secure and growing all the time. Peter Owen has long considered The Ice Palace to be the greatest work ever to have come from his publishing house, which boasts seven Nobel Prize winners on its list.

Modern Classics

The Ice Palace

Tarjei Vesaas (1897–1970) beschreibt in »Der Keim« eine Gruppe von Inselbewohnern, die eine verschworene Gemeinschaft bilden. Ein Neuankömmling auf der Insel bricht in dieses fest gefügte familiäre Miteinander ein und wirft einen dunklen Schatten auf den sonnigen Sommertag. Sein triebhafter Wahnsinn lässt ihn zum Mörder werden – der Mord führt unvermeidlich zu einem zweiten, und die ganze Insel lädt Schuld auf sich. Vesaas schrieb »Der Keim« 1940, einige Jahre vor seinen berühmten Romanen, und leitete nach einem naturalistischen Frühwerk damit die Phase symbolstarker, poetisch verknappter Prosa mit enormer psychologischer Intensität ein. Im Hintergrund klingt noch der traditionelle skandinavische Kollektivroman der Zwischenkriegszeit an. Besonderen Reiz gewinnt das Buch durch sein Entstehungsjahr: 1940 befindet sich Norwegen unter nazideutscher Okkupation, der düstere Eindringling und die Reaktion der Gemeinschaft stehen unter politischen Vorzeichen. Kein zweiter Autor ist in der Lage, das Unbeschriebene und Unausgesprochene mit solch einer Spannung aufzuladen wie Tarjei Vesaas. Und kein zweiter Autor kann sich derart in seine Figuren einfühlen und eine Nähe erzeugen, die einen bei der Lektüre geradezu körperlich erfasst. Vesaas' sparsame, aber umso eindringlichere Erzählweise lässt jede einzelne Szene, jeden Satz und jede innere Regung zum Ereignis werden, und Hinrich Schmidt-Henkel gelingt in der Übersetzung das Kunststück, dieses filigrane Spiel von Andeutung und Auslassung, von Zurückhaltung und Übersprungshandlung haarfein nachzubilden.

Der Keim

Tarjei Vesaas (1897–1970) ist mit zwei meisterhaften Romanen unsterblich geworden: "Das Eis-Schloss" und "Die Vögel". In "Die Vögel" erzählt er von dem Außenseiter Mattis, der sich in eine kindliche innere Welt zurückgezogen hat und von den anderen Dorfbewohnern als zurückgeblieben verlacht wird. Seinen Lebensunterhalt versucht er mit kleinen Hilfsarbeiten auf dem Feld und im Wald zu bestreiten. Mattis lebt in einer Hütte am See mit seiner Schwester Hege, die den Haushalt führt und ihn versorgt, und er fühlt sich mit der Natur ringsum verbunden. Besonders ziehen ihn die Waldschnepfen an, deren frühlingshaften Balzflug er als Zeichen sieht, als Verheißung, die er nicht entschlüsseln kann. Als eines Tages der Holzfäller Jørgen auftaucht, sich in Hege verliebt – und dann auch noch eine Schnepfe erschossen wird, wirft es Mattis aus der Bahn. In sparsamer, eindringlicher Sprache und in unvergesslichen Bildern beschreibt Tarjei Vesaas das Innenleben des Sonderlings Mattis und seinen Blick auf die Welt, und dabei auch sein Unvermögen, sich auszudrücken, sich mit anderen Menschen zu verständigen. Das Ungesagte zwischen den Zeilen, das im Grunde Unsagbare fügt Vesaas in einzigartiger, unverwechselbarer Weise ins feine Netz der Erzählung und erzeugt damit poetische Spannung und ein unbedingtes Mitgefühl für Mattis. Hinrich Schmidt-Henkel versteht es auf fast magische Weise, die Zwischentöne, Auslassungen und die Verknappung in der deutschen Übersetzung nachzubilden und uns die Geschichte mit ihrer ganz eigenen Melodie so nahezubringen, dass uns gar nichts übrig bleibt, als den Roman und seine Hauptfigur Mattis tief ins Herz zu schließen.

Die Vögel

Tarjei Vesaas (1897–1970) erreichte mit seinem Schreiben eine einzigartige Meisterschaft: klar komponierte Geschichten, eine verdichtete, geradezu glühende Sprache, eigenwillige Figuren voller Spannungen, die ihrer inneren Stimme folgen. In .Frühlingsnacht. steht der 14-jährige Hallstein im Mittelpunkt, gerade an der Schwelle zwischen Kindlichkeit und Erwachsenensein, der mit seiner älteren Schwester Sissel über Nacht allein zu Hause bleibt, als die Eltern zu einer Beerdigung in die nahe Ortschaft fahren. Hitze und Feuchtigkeit liegen drückend auf dem Tag, und als die Geschwister sich zum Abendessen setzen, klopft es an der Tür. Eine fremde Familie benötigt nach einer Autopanne Unterkunft, zumal eine junge Frau kurz vor der Entbindung steht. Alle sind in Aufruhr, die Besucher bringen dramatische Konflikte mit, und die Frühlingsnacht wird zu einem Abenteuer, das Ungeklärtes zutage befördert und jeden verändert zurücklässt. Tarjei Vesaas schafft mit wenigen Strichen eine verzauberte Atmosphäre. Die norwegische Natur um das Haus blüht und wächst, Bäume schlagen aus, Knospen springen auf, und der unaufhaltsame Lebenstrieb sprießt auch in Hallstein und Sissel. Durch Hallsteins Augen nehmen wir das Geschehen wahr, und ohne dass es Erklärungen gäbe, verstehen wir nach der Lektüre mehr von dem, was in und um uns wirkt. Hinrich Schmidt-Henkels Übersetzung gelingt das Wunder, das auch Vesaas' Prosa so magisch macht: Vieles bleibt unausgesprochen, verharrt in Andeutungen, und doch entsteht zwischen den Zeilen ein poetischer Raum, eine eigene Welt, die Trost bietet und die man nicht mehr verlassen möchte.

Frühlingsnacht

I "Hesten fra hogget" møter vi to gutar som køyrer eit hestelass i skogen ein vinterdag. Hesten går igjennom issørpa, og det blir ein desperat kamp om livet til hesten. "Vesle Trask" og "Peparkorn" er overtydande prov på Vesaas' eineståande evne til å leva seg inn i barnesinn. Den merkelege novella "Det snør og snør" er utan tvil eit av høgdepunkta i Vesaas' novellekunst.

Moderne norsk novellekunst

Hesten frå hogget ; Vesle-Trask ; Peparkorn ; Det snør og snør

"El miedo puede ser como crujidos en un dique helado." Esta es la historia de dos niñas de once años que, aunque son muy diferentes, sienten una conexión muy especial desde el primer momento. Esta es la historia de una promesa y de un palacio de hielo con laberínticos pasillos, inmensas salas y bosques encantados en su interior. Esta es la historia de Unn, que se adentra sola en el palacio de hielo y desaparece, y de Siss, que la busca contra el tiempo y el olvido. Publicado en 1963 y ganador del Premio de Literatura del Consejo Nórdico, El palacio de hielo ya es considerado un clásico imprescindible de las letras escandinavas. Esta hermosa y lírica historia sobre la amistad y el duelo en la infancia es la obra maestra de Tarjei Vesaas, tres veces candidato al Premio Nobel de Literatura.

El palacio de hielo

Mattis no entiende mucho sobre el mundo. No entiende por qué otros lo llaman simple. O por qué su hermana Hege, que lo ha cuidado en su tranquila cabaña junto al lago desde que eran pequeños, se siente tan frustrada. Pero él sabe que la becada que empieza a volar sobre su casa todos los días es una señal de que algo está a punto de cambiar. Y cuando Hege se enamora, perturbando su existencia familiar y desequilibrando sus pensamientos, decide que debe enfrentar su destino.

Letras Nórdicas

Los Pájaros

Novellsamlingen En vacker dag kretsar kring unga människor, barn och nästan vuxna, varelser i utveckling och nära fullbordan. I uppförsbacken mellan tio- och tjugoåren blir känslokasten allt häftigare ju tydligare krönet siktas, och ju starkare hugg, desto djupare förtvivlan och vildare motstånd. Men länge än ska tröskeln likväl ligga låg mellan förtvivlan och fnitter; barnet dör inte så lätt. Först när försteningen är ett faktum, har barnet dragit bort. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

En vacker dag

Grodden, som utkom första gången 1940, året då Norge ockuperades av Tyskland, berättar om en masspsykos på en annars idyllisk ö och förklarar hur det är möjligt att ondskan under ogynnsamma omständigheter har en explosiv växtkraft även i de hyggligaste människor. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Grodden

Bokens huvudperson heter Jon och står i begrepp att ta steget ut i vuxenlivet, med allt vad det innebär av delaktighet och ansvar. Tarjei Vesaas skildrar här mänskligt liv i dess storhet och förnedring, och gestaltar det för honom centrala problemet; var går gränsen för människors ansvar för sina medmänniskor? Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Branden

Det stora spelet räknas som Tarjei Vesaas genombrottsroman. Det kan även sägas vara den bok som står honom närmast, då den ger mest av författaren själv. Per är sonen som växer upp på gården Bufast, i sexårsåldern blir han skrämd av fadern, som är besatt av jorden, av myllan, när han säger: ”Du ska vara på Bufast i alla dina dar!” Tanken blir till en plåga för Per, först så småningom förstår han vad fadern menat och växer samman med gården, sammanlänkas med det stora spelet. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Det stora spelet

De svarta hästarna hör hemma på skjutsstationen Förnäs och är Ambros stora passion. Hans lidelse har gått i arv till sonen Leif och till dottern Viv. Ambros har två barn till, i sitt andra äktenskap, Kjell och Mabb. De är ännu för små för att förstå den tysta kamp om deras tillgivenhet som försiggår mellan föräldrarna. Lisle kom till gården mindre av kärlek till Ambros än av vilja att kunna hjälpa sina fattiga föräldrar. Det är hennes olycka. När Ambros inser att han inte kan vinna sin hustrus kärlek övergår hans passion i raseri. Lisle ser vartåt det bär. Hon kan bara kämpa för att åtminstone få behålla sina två yngsta när den oundvikliga katastrofen kommer. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

De svarta hästarna

En man, en pojke och en häst i skogen, med okända betraktare bakom snöyrans dok, en människa ensam på myren under fällande tranor, en översnöad flicka i väntan på sin vän, fem döda soldater i en grönskande lund – ansiktena lyser om dem alla, men häftigast om soldaterna, ju längre in i döden de sjunker. Där lutar sig en man över båtens reling med dödssug i själen, men vattnet vägrar att ta emot honom. Där innesluts en människa i drömmar av sten, bland munnar utan ord. Där ligger ett naket hjärta vid den okända vägen om natten. Där väntar stolar på dem som pratar bort sina dyrbara år. Sexton utsnitt ur ett liv, sexton vägar att gå. Men lyssnar man noga är det kanske slagen från sitt eget hjärta man hör. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Båten om kvällen

Huset i mörkret bygger på krigsårens händelser och den tyska ockupationen av Norge. Det ockuperade landet symboliseras här av ett väldigt, knakande spökhus, där ångestfyllda skuggor ilar omkring i de långa, kalla korridorerna och romanen är en skildring av människans själsliga kamp, hennes frihet och värdighet. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Huset i mörkret

Handlingen i romanen Blekplatsen är inte bunden av tid eller plats men människorna i boken är på väg mot en katastrof, som verkar oundviklig. Johan Tander är besatt av tanken att han måste ha ihjäl Jan Vang, och flera personer i deras närhet dras med i dramat. Men instinktivt reser sig en kvinna mot det oundvikliga. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Blekplatsen

Tornet är en roman om människor som drivs mot sin undergång av ett blint och obarmhärtigt öde. Handlingen tilldrar sig kring en bilverkstad, omgiven av frodiga åkrar och en glittrande havsfjärd. Men gårdsplanen domineras av en skrothög som ständigt växer i höjden. På samma sätt bygger människorna upp ett ångestens och fruktans torn som en gång ska falla över dem. Tarjei Vesaas (1897–1970) räknas som en av 1900-talets främsta norska författare, den kanske allra främsta inom den nynorska litteraturen. Han tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1963) och nominerades också till Nobelpriset.

Tornet

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat gir deg tilgang til tusenvis av lydbøker rett på mobilen. Finn din neste favoritt ved å bla gjennom våre kuraterte topplister og kategorier.

Liker du å lese bøker? Oppdag tusenvis av e-bøker hos BookBeat. Velg og vrak mellom forskjellige sjangre, som bestselgere, krim, romantikk og mye mer!

Få tilgang til tusenvis av e-bøker på telefonen. Bla gjennom og finn din neste favorittbok i dag!

På vår bokhylle - Lydbøker

BookBeat lar deg nyte over 1 million lyd- og e-bøker på mobilen eller nettbrettet. Prøv gratis!

BookBeat - Lydbøker og e-bøker direkte på mobilen. Prøv gratis!

Med mindre du er ute på eventyr, er det bedre å registrere deg på nettstedet til {country}.

Du kan bla gjennom og finne de mest populære forfatterne og bøkene i BookBeat-appen her. Vi har et stort utvalg av ulike forfattere og sjangre, denne listen vil definitivt inspirere deg til en flott leseopplevelse i appen!

{AuthorName} -bøker – BookBeat

{NarratorName} som innleser – BookBeat

Er du på jakt etter din nye favorittinnleser, eller har du en favoritt du vil høre enda mer på? Da har vi noe for deg! Vi har samlet alle de mest populære innleserne og bøkene de har lest inn her.

Søk - BookBeat

Tittel

Person som tar oppvask og hører på BookBeat.

Forfatter

Tarjei Vesaas

Kom i gang med BookBeat i dag

Om oss

Følg oss

Hjelp og kontakt

Informasjon

BookBeat

Last ned BookBeat