Den 27 november i Herrens år 1095 predikar påven Urban II inför en entusiastisk folkskara i den franska staden Clermont. Hans utgångspunkt är evangelisten Matteus ord om det nödvändiga i att ta korset och offra sitt liv för Gud. Men hans budskap är krig. Under många år framåt ansluter sig tusentals västeuropéer, fattiga som rika, till fälttåg i syfte att befria Jerusalem. Krigaren skulle ”ta korsets tecken” och sydde fast ett stort kors på sin klädnad. Symbolen vittnade om korsfararens mod och löfte till Gud, och fick inte plockas bort förrän uppdraget var slutfört. Ingen medeltida företeelse har blivit mer idealiserad, och ingen har heller blivit mer bespottad. Ofta ser vi framför oss en kung eller en medlem ur aristokratin. Men vem var egentligen korsfararen? Hur levde han? Och hur såg han ut? För oss i norra Europa framträder korstågen som en kontinental och katolsk företeelse. Men visst fanns det också nordbor som begav sig mot Jerusalem för att utkämpa heliga krig. I Nordiska korståg skildrar Dick Harrison, inlevelsefullt och kunnigt som alltid, personöden från våra breddgrader som ”tog korset”.

Världens dramatiska historia

Nordiska korståg

Ingen som intresserar sig för svensk medeltid kommer runt Birgitta Birgersdotter. Idag har heliga Birgitta närmast uppnått ikonstatus, och 1999 utsågs hon av påven till europeiskt skyddshelgon. Redan under sin livstid blev hon berömd över hela Europa som mystiker och profet, och hennes nedtecknade uppenbarelser utgör ett unikt källmaterial för historiker. Samtidigt är bilden av henne mångbottnad. Det är lika lätt att slå ett slag för Birgitta som feministisk föregångare som att anklaga henne för att ha hetsat till religiöst motiverade folkmord och krigsförbrytelser. Med fängslande berättarglädje och djupa kunskaper skildrar Dick Harrison heliga Birgittas liv och gärning. Det är historien om en kvinna som kombinerade vänlighet och gränslös fromhet med en järnhård vilja.

Sveriges dramatiska historia

Heliga Birgitta

Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, härjade i Europa under medeltiden och dödade i genomsnitt var tredje person. I stort sett alla som smittades av farsoten gick en säker död till mötes. Historikern Dick Harrison skildrar med inlevelse denna fruktansvärda farsot. Skickligt varvar författaren avgörande händelser med enskilda personöden. Han berättar om hur sjukdomen uppstod och hur den spreds mellan länder. Vi möter hjältarna, som med livet som insats, försökte bota gamla och unga som smittats. Hur påverkades Sverige och länderna i Norden? Vad var det som till slut fick stopp på digerdödens framfart? Och varför kallas digerdöden ofta för "svarta döden"?

Digerdöden

Dick Harrison skildrar sjöröveriet och slavhandeln som i flera hundra år vållade oro och skräck bland sjöfarare på Medelhavet, liksom länderna runtomkring. Slavhandeln i Medelhavet har hamnat i skuggan av den transatlantiska motsvarigheten men både i den islamiska världen och i Sydeuropa blomstrade slavhandeln i övergången från medeltiden till den tidigmoderna eran. Hundratusentals europeiska sjömän och handelsresande svävade under detta hot från 1500-talet till första hälften av 1800-talet. Hundratals svenska sjömän tillfångatogs av pirater och hamnade i slavarbete på land eller till havs. Svenska staten tvingades betala för att få sina landsmän befriade, vilket ledde till en handel både med pengar och varor. På sedvanligt maner skildrar Dick Harrison på ett engagerande vis ett viktigt avsnitt del i världshistorien. Han växlar kunnigt mellan de stora perspektiven och enskilda människoöden.

Sjöröveri och slaveri i Medelhavet

Ingen av Sveriges grannar har gett landet lika många anledningar till misstänksamhet och rädsla som Ryssland. Ryssen är den hävdvunne farlige främlingen och det är inte svårt att förstå varför: skärgårdshärjningarna kring 1720, invasionen 1808, den tsaristiska repressionen vid förra sekelskiftet, Stalins tyranni och aggression mot Finland 1939, kärnvapenhotet under efterkrigstiden, Raoul Wallenbergs öde, Putins krig mot Ukraina, och så vidare. Vi har lärt oss att Ryssland = Fienden. Den här boken spårar Sveriges relation till Ryssland tillbaka till vikingatiden. För ett drygt millennium sedan var banden mellan våra länder nära och goda men relationen har senare definierats som arvfiendskap. Historien har aldrig varit förutsägbar, och framför allt - den är inte slut. Att Sverige nu lämnar sin alliansfrihet och rättar in sig i Natoledet är en direkt konsekvens av en historiskt betingad fruktan för grannen i öster.

Fienden

Trettioåriga kriget var det första europeiska storkriget. Soldater strömmade till Tyskland från Europas alla hörn. Danskar slogs mot tyskar, österrikare mot svenskar, spanjorer mot fransmän. Kriget påverkade alla. Så stora arméer hade aldrig tidigare dragits samman. Så många människor hade aldrig tidigare sårats och dött på slagfälten. Många stater hade intresse i kriget. En ledande aktör var Sverige, som etablerade sig som en av Europas militära stormakter. Historikern Dick Harrison ger en lysande inblick i det krig som formade det moderna Europa. Skickligt varvar författaren krigets avgörande händelser med personöden – inte bara kungarna och officerarna, utan även soldaterna och de vanliga människorna får plats i hans levande skildring.

Trettioåriga kriget

I allt utom det biologiska könet var Kristina en man. Hennes uppfostran innehöll alla de ingredienser som tillkom en blivande kung över den snabbväxande stormakten Sverige. I mitten av 1600-talet var hon en av Europas mäktigaste individer. Ändå valde hon att lämna ifrån sig tronen. Sedan Kristinas abdikation i juni 1654 har man spekulerat vilt kring hennes drivkrafter. Att hon dessutom lämnade den lutherska religionen för att bli katolik gör henne ännu svårare att förstå. Vilken sorts människa var hon och vad låg bakom hennes högst kontroversiella val? I Drottning Kristina berättar professor Dick Harrison om de forskningsrön som under de senaste decennierna lagt nya pusselbitar till bilden av hennes märkliga liv. Det är en historia om hovliv, intriger, kontroverser och framförallt om hur det var att leva som en kvinna med makt i 1600-talets Europa.

Drottning Kristina

Den häxhysteri som spred sig över Europa från 1400-talet och framåt saknar motstycke i historien. Det var en tid då världsdelen länge plågats av svält och farsoter, och i tider av nöd och social oro uppstår gärna behov av syndabockar. Anklagande fingrar kunde pekas mot ensamma gummor i samhällets utkant, men även unga kvinnor och män, till och med ansedda personer inom adel och borgerskap, blev offer för häxbålens lågor. Under en 300-årsperiod skulle tiotusentals möta döden på detta sätt. I Häxprocesserna ger historikern Dick Harrison en fascinerande bild av vad som drev förföljelserna samtidigt som lyssnaren får ta del av upprörande berättelser om enskilda fall. Här avtecknar sig en historia om hur människors rädsla och behov av att förklara vardagens ondska kan få förödande konsekvenser för oskyldiga.

Häxprocesserna

I stort sett alla nu levande svenskar känner till vad som hände på Sveavägen den 28 februari 1986. Många har exakta minnen av var de befann sig och vad de gjorde när nyheten att Sveriges statsminister blivit mördad nådde dem. Det var ett extraordinärt levnadsöde som tog slut i förtid, och bilden av Olof Palme är motsägelsefull. Älskad av sina meningsfränder men hatad av sina motståndare var han överklassgrabben som blev arbetarrörelsens förkämpe, en svensk statsminister som i skuggan av kalla kriget gjorde internationellt avtryck på båda sidor om järnridån. I denna biografi skildrar Dick Harrison en av Sveriges mest inflytelserika politiker i modern tid. Palme drev många frågor som splittrade opinionen, men hans politik gjorde avtryck som än idag präglar det svenska samhället.

Historiska profiler

Olof Palme

Slaget vid Hastings är en av medeltidens mest kända drabbningar, en händelse som gett världshistoriskt eko och närmast blivit ett begrepp. Den 14 oktober 1066 samlade den normandiske hertigen Vilhelm sina styrkor strax utanför Hastings i sydöstra England. Målet var att störta kung Harold Godwinson och erövra landet. Vilhelm gick segrande ur striden, kröntes till engelsk kung i Westminister på juldagen och blev i historieböckerna känd som Vilhelm Erövraren. Segern medförde att England knöts till den europeiska kontinenten och att ett franskt feodalväsen etablerades på de brittiska öarna. Med sedvanlig berättarglädje tar sig Dick Harrison an ämnet och beskriver händelserna före, under och efter det berömda slaget, samt ger en tydlig bild av epoken och dess aktörer.

1066 : slaget vid Hastings

Under en svart sommarvecka 1914 bröt den ut – världsbranden. En kavalkad av krigsförklaringar skakade Europa och de kommande åren skulle miljontals unga män förblöda i skyttegravarna på västfronten. Så ser mångas bild av första världskriget ut, men den är inte fullständig. Konflikten utspelade sig på en mängd skådeplatser världen över, varav många är mer eller mindre bortglömda idag. I Första världskriget tecknar historikern Dick Harrison inte bara en bild av skyttegravshelvetet i Frankrike och Flandern. Vägledd av Harrisons berättarförmåga och enorma kunnande får lyssnaren höra historien om den ofattbart blodiga östfronten, slagfälten i Mellanöstern, det japanska krigståget i Östasien och den bittra kampen i Afrika. På så sätt framträder en mångfacetterad bild av hur stormaktspolitiken i Europa exploderade i den världsomspännande urkatastrof som kom att forma hela 1900-talets historia.

Första världskriget

Tage Erlander är den svenska statsminister som suttit längst vid makten 23 år. Trots detta har ingen skrivit någon större biografi över hans liv och gärning. Hans dagböcker och hans egna memoarer är de enda skildringar som funnits att tillgå för den som önskat lära känna Sveriges främste politiker under efterkrigstiden. Dick Harrison har skrivit ett rikt illustrerat standardverk över Erlander som ger en bild av en mycket sammansatt person. Han var obrottsligt lojal mot människor han tyckte om och delade politiska ståndpunkter med, samtidigt som han kunde drivas av ett nästan oförsonligt hat mot vissa politiska motståndare. Han insåg till fullo begåvningen hos yngre manliga kolleger, som Olof Palme, men var märkligt oförmögen att inse styrkan hos kvinnorna i partiet. Han förenade kärleken till politiken med ett brinnande intresse för naturvetenskap, litteratur och scendramatik. Tage Erlander var statsministern som inte ville ha makten men som likväl var makten personifierad under nästan ett kvarts sekel. Han plågades ideligen av dåligt självförtroende men lyckades genomdriva i princip alla reformer han föresatte sig, mycket tack vare sitt älskade Harpsund och stödet från familjen.

Jag har ingen vilja till makt

Jesus – historiens mest kända individ – finns det mer att skriva om honom? Javisst, anser historikern Dick Harrison, särskilt om man vänder på perspektiven och ställer frågor som är intressanta för nutidsmänniskan. Att Jesus har tillägnats fler biografiska verk än någon annan historisk gestalt är på samma gång självklart som obegripligt. Självklart, eftersom den rörelse han drog igång utvecklades till världens största religion. Obegripligt, eftersom vi har så få säkra biografiska uppgifter om honom. De äldsta källorna, från aposteln Paulus tid, nämner endast några få detaljer om hans liv och lära. Källorna i Nya testamentet är källkritiskt sett besvärliga att hantera. I sin bok skildrar Dick Harrison den historiska personen Jesus – han som kom från Nasaret, var verksam i Galileen, hamnade i bråk med de styrande i Jerusalem och avrättades i relativt ung ålder. Men författaren resonerar även kring fundamenten i kristendomen – uppståndelsen, himmelsfärden, miraklen – finns det något historiskt belägg för detta? Jesus är en problematiserande, kunnig levnadsteckning över en av världshistoriens mest omdebatterade människor. Det är upp till läsaren att avgöra om problemen får sin lösning och om författaren bringar nytt ljus över Jesu liv och gärning. Eller som objektet för denna bok själv skulle ha konstaterat, ”sök, så skall ni finna”.

Jesus

"Detta verk handlar om England, men också om den värld och de folk som i historisk tid har influerats av England och engelsmännen. England utgör navet i en krönika som, ju längre fram i tiden vi blickar, omsveper allt större delar av jorden." Så säger Dick Harrison i inledningen till sitt standardverk om vårt grannland på andra sidan Nordsjön. Nästan alla svenskar har en relation till England, men hur mycket vet vi egentligen om landets långa historia? I Englands historia del 1 beskriver historieprofessor Dick Harrison landets utveckling från stenåldern – hur jägar- och samlargrupper sökte sig över Doggerland för att sätta bo i dagens Storbritannien – och hur brons- och järnålderssamhällen uppkom. Därefter flyttas blicken mot romarna, som erövrade och koloniserade huvuddelen av ön, och anglosaxarna, som övertog landet under tidig medeltid. I författarens kunniga och engagerande skildring framträder både händelser som format landets utveckling, liksom det myller av personer som varit med och byggt sitt land.

Englands historia

Englands historia, 1. Från Doggerland till Robin Hood

Trediveårskrigen var i virkeligheden den første verdenskrig. Den blev udløst, da en gruppe protestanter i vrede smed tre repræsentanter for den katolske kejser Ferdinand II ud ad vinduet fra Prags gamle kongeborg i 1618. Siden eksploderede Europa, kolonierne i Afrika og Amerika og ikke mindst de skandinaviske lande med Danmark og Sverige i spidsen i et orgie af vold, mord og politiske intriger. I Norden mistede Danmark sin position som den vigtigste og økonomisk stærkeste magt, efter at Christian IV havde sat alt ind på at sejre i den såkaldte Kejserkrig mod huset Habsburgs eminente hærførere, mens Sverige under Gustav II Adolf fejede modstanderne af banen i store dele af Europa. Krigen er traditionelt blevet set som konflikten mellem den katolske habsburgske slægt, der sad på store dele af magten i Europa, og de protestantiske fyrster i Europa, men den var langt mere end det. Det var også en krig mellem stridbare familier, oplyste og uoplyste magthavere og ikke mindst lejesoldater og lokalbefolkningen overalt på kontinentet og i de oversøiske besiddelser. De virkelige ofre for krigen blev civilbefolkningen, for når landsknægtene drog hær-gende gennem byerne, myrdede de, voldtog, torturerede og plyndrede for at skaffe sig den løn, som fyrsterne ikke udbetalte som lovet. Dick Harrison fortæller hele historien ved hjælp af et rigt kildemateriale i form af blandt andet dagbøger og breve fra de fodfolk, ryttere, nonner, bønder samt konger og kardinaler, som oplevede Trediveårskrigen på nærmeste hold. Dick Harrison er professor i historie ved universitetet i Lund og har en lang række historiske bøger bag sig, blandt andet Slaveriets Historie.

Trediveårskrigen

'De volksverhuizingen' van Dick Harrison is een meeslepend geschreven, diepgravend geschiedenisboek over de periode van de volksverhuizingen, tussen de Romeinse tijd en de middeleeuwen in Europa. De volksverhuizingen van Dick Harrison geeft ons een rijk beeld van West-Europa in de vroege middeleeuwen. Toen de Pax Romana in stukken brak verspreidden woeste hordes Germanen en Hunnen zich over heel Europa op zoek naar graan en goud. Bestsellerauteur Dick Harrison nuanceert het beeld van die barbaarse plunderpartijen en werpt licht op de waarheid achter de mythe van chaos en verwoestingen. In het boek ontmoeten we individuele mensen: krijgers en heiligen, boeren en heersers. De volksverhuizingen geeft ons een fascinerend en complex beeld van West-Europa in de overgang tussen de oudheid en de vroege middeleeuwen.

De volksverhuizingen

In ‘Hendrik VIII’ beschrijft Dick Harrison het roemruchte leven van de tweede Tudor-koning van Engeland. De Zweedse hoogleraar Dick Harrison vertelt het kleurrijke levensverhaal van Hendrik VIII (1491-1547). Hendrik werd, na de dood van zijn vader, de tweede Tudor-koning van Engeland. Hij leidde een roemrucht bestaan. Hij had zes echtgenotes, van wie hij er twee liet onthoofden. Hij scheidde, voor eigen gewin, de Anglicaanse kerk af van de Kerk van Rome, en hij verenigde Engeland en Wales wettelijk in één koninkrijk. Als renaissanceprins koesterde hij een grote liefde voor kunst, wetenschap en literatuur, maar hij was tegelijkertijd meedogenloos.

Hendrik VIII

‘De Zwarte Dood’ is een prachtig overzichtswerk van de pestepidemie die Europa trof in de veertiende eeuw, waarin Dick Harrison de geschiedenis tot leven brengt. De pestepidemie die later de Zwarte Dood ging heten, kostte in de jaren 1347-1352 naar verhouding meer mensenlevens dan enige andere historische ramp in Europa. Hoogleraar geschiedenis Dick Harrison beschrijft de gevolgen van de pest in alle uithoeken van Europa. Op basis van bronnen uit de Arabische literatuur, documenten van anonieme schrijvers, koningen en pausen laat hij zien wat de impact van deze epidemie was op het dagelijks leven. Welke medicijnen en behandelingen gebruikten gewone mensen? Werkten de quarantainemethodes die gebruikt werden voor leprozen ook voor de pest? Harrison brengt de routes van de epidemie in kaart en constateert dat de pest, net als corona, Europa via Italië bereikte. ‘De Zwarte Dood’ biedt een uitgebreid overzicht van deze veertiende-eeuwse ramp.

De Zwarte Dood

In ‘Heksenjacht’ beschrijft Dick Harrison de grote heksenprocessen en hekserijvervolgingen in Europa sinds de oudheid, met extra aandacht voor vervolgingen in West-Europa in de 16e en 17e eeuw. In ‘Heksenjacht’ beschrijft de Zweedse historicus Dick Harrison de grote heksenprocessen en hekserijvervolgingen in Europa sinds de oudheid. Daarbij heeft hij extra aandacht voor de vervolgingen in West-Europa in de 16e en 17e eeuw. Het beeld van ‘de heks’ had voor talloze onschuldige vrouwen verschrikkelijke consequenties. Zij werden verbannen, besmeurd, aangeklaagd, mishandeld, veroordeeld en vermoord. Soms omdat ze als vreemd of gevaarlijk werden gezien, vaak alleen omdat ze ‘anders’ waren dan de gevestigde samenleving. Om deze gebeurtenissen te kunnen begrijpen, is begrip van de tijdsgeest nodig. Dick Harrison werpt licht op de culturele en politieke omstandigheden die ten grondslag lagen aan het geloof in en vervolgen van heksen en hekserij en legt uit hoe in al deze gevallen tal van vrouwen de ideale zondebok bleken. Harrison bewerkte de oorspronkelijke Zweedse editie speciaal voor de Nederlandstalige lezers met tal van voorbeelden uit Nederland en België. ‘Verkozen bij het NRC tot een van de beste boeken van 2024 in de categorie geschiedenis.’ ‘Hoewel blijkt dat vrouwenhaat zeker een rol speelde, maakt Dick Harrison duidelijk dat er ook andere redenen waren voor de vele heksenvervolgingen.’ — Trouw

Heksenjacht

In dit indrukwekkende geschiedenisboek laat de Zweedse hoogleraar Dick Harrison zien dat De Dertigjarige Oorlog feitelijk de allereerste wereldoorlog was. De Dertigjarige Oorlog, die 400 jaar geleden begon, wordt meestal beschreven vanuit een nationaal standpunt. Maar het was in feite de allereerste wereldoorlog, die bijna 12 miljoen slachtoffers maakte. Wat begon als een godsdienstoorlog in een uithoek van Europa mondde uit in een allesverwoestende strijd om de macht. Voor de Republiek der Verenigde Nederlanden was de strijd de voortzetting van de Tachtigjarige Oorlog. Net als andere protestantse staten sloot ze zich aan bij het katholieke Frankrijk. De invasies uit het noorden en zuiden leidden tot het economische verval van Vlaanderen. Dit is het eerste Nederlandstalige boek over dit thema vanuit Europees perspectief. Dick Harrison heeft in dit boek aandacht voor de huurling, de priester, de non, de schoenmaker, de burgemeester en andere gewone mensen. Daarnaast laat hij zien dat de Dertigjarige Oorlog een pan-Europese oorlog was, en heeft hij oog voor de gevechten in Afrika en Amerika.

De Dertigjarige Oorlog

In ‘Karel de Grote’ schetst Dick Harrison een levendig historisch beeld van de legendarische koning en keizer Karel de Grote. In ‘Karel de Grote’ verbeeldt hoogleraar en historicus Dick Harrison met veel detail en boeiende wetenswaardigheden het verhaal van Karel de Grote, de vorst die het Frankische Rijk tot het grootste West-Europese rijk van de vroege middeleeuwen maakte. Weinig heersers hebben door de eeuwen heen zoveel betekend voor de politieke en culturele ontwikkeling van Europa. Echter, in de loop der tijd heeft de legendarische keizer de historische figuur overgenomen. De scheidslijn tussen wat waargebeurd en wat legende is, is flinterdun. Aan de hand van verhelderende bronnen en actuele wetenschappelijke inzichten vertelt deze biografie over Karel de Grote, zijn prestaties en zijn tijd. Met ruim zestig afbeeldingen in kleur. ‘In dit bescheiden boekje nuanceert de Zweedse historicus Dick Harrison dit beeld en tracht hij Karel ‘in zijn tijd’ te plaatsen.’ - Historisch Nieuwsblad

Karel de Grote

'De geschiedenis van de slavernij' van Dick Harrison is een indrukwekkend historisch overzicht van de wereldgeschiedenis van slavernij, van de vroegste beschavingen tot het heden. In 'De geschiedenis van de slavernij' geeft de Zweedse hoogleraar geschiedenis Dick Harrison, auteur van 'De Dertigjarige Oorlog', een indrukwekkend overzicht van de slavernij, van de vroegst bekende beschavingen tot hedendaagse dwangarbeid. Hij behandelt de oudheid, de middeleeuwen, de trans-Atlantische slavenhandel en de laatste twee eeuwen. In dit diepgravende werk wisselt Harrison de grote lijnen af met fragmenten uit dagboeken en brieven, waardoor hij het menselijke aspect benadrukt. Speciaal voor de Nederlandstalige editie voegde hij hoofdstukken toe over Congo, Rwanda, Java en Suriname. Een magistraal boek over een van de zwarte bladzijden uit de menselijke geschiedenis.

De geschiedenis van de slavernij

Honderd jaar na de ontdekking van de tombe van Toetanchamon door Howard Carter en tweehonderd jaar na de ontcijfering van de steen van Rosetta staat Egypte dit najaar in het middelpunt van de belangstelling. Topauteur Dick Harrison beschrijft in dit gloednieuwe werk het leven van de jong gestorven farao, van zijn jeugd in Amarna onder het vervloekte regime van zijn vader, zijn regeerperiode in Memphis tot zijn graf in Thebe.

Toetanchamon

In zijn nieuwe boek ‘Gevallen grootmachten’ onderzoekt bestseller auteur Dick Harrison het onvermijdelijke lot van elk wereldrijk: vroeg of later komt het ten val. In ‘Gevallen grootmachten’ onderzoekt historicus Dick Harrison het onvermijdelijke lot van elke grootmacht: de ondergang. Dat geldt voor de Assyriërs, Babyloniërs, Maya’s, Romeinen, Perzen, Arabieren, Chinezen, Mongolen, Britten, Duitsers, Russen, Habsburgers en de Fransen. Allemaal hadden ze een groot en machtig rijk; ze hadden buurlanden onderworpen, koloniën gesticht en hun ideologieën en cultuur verspreid. Totdat ze alles wat ze hadden opgebouwd, weer verloren. ‘Gevallen grootmachten’ is een reflectie op bestuursvoering, macht en militaire kracht door de eeuwen heen. Historicus Dick Harrison onderzoekt hoe – in het verleden en het heden – rijken zijn ontstaan, hoe ze in stand werden gehouden, en welke zwakheden hun ondergang veroorzaakten. De antwoorden op die vragen bieden waardevolle inzichten, ook voor onze moderne tijd. ‘De Dertigjarige Oorlog is zo ongelofelijk veelzijdig, dat alleen een bijzonder stoutmoedig historicus het in zijn hoofd haalt het hele conflict in één boek te beschrijven.’ NRC over ‘De Dertigjarige Oorlog’ ‘Een meesterlijke studie.’ Historisch Nieuwsblad over ‘De Zwarte Dood’ ‘Verkozen bij het NRC tot een van de beste boeken van 2024 in de categorie geschiedenis.’ ‘Harrison schrijft in een hoog tempo boeken van hoge kwaliteit, en Gevallen grootmachten is ambitieus van opzet.’ - NRC Door het NRC gekozen als één van de tien beste nieuwe non-fictie boeken.

Gevallen grootmachten

In ‘Cleopatra’ scheidt Dick Harrison feit van fictie en lukt het hem om Cleopatra, de laatste Ptolemaeïsche vorst van Egypte, dichterbij te brengen; als koningin, als politica, als moeder van vier kinderen, als vrouw. Want ondanks haar illustere reputatie is er maar weinig dat we zeker weten over Cleopatra, haar leven, haar denkwereld en haar uiterlijk. Wat we wel weten is opgetekend door Romeinse vijanden en daarmee gekleurd. Cleopatra wordt beschouwd als een van de mooiste vrouwen uit de geschiedenis en staat tegenwoordig bekend als een machtige vorst, die haar vrouwelijke charmes in de strijd gooide ten behoeve van haar volk. Eigentijdse bronnen beschrijven haar als verkwistende, immorele despoot, als sluwe verleidster. Een ding is zeker: Cleopatra’s positie als farao en haar relaties met Julius Caesar en Marcus Antonius maakten haar een machtsfactor in een cruciale fase in de geschiedenis van de Mediterrane wereld. In deze biografie ontrafelt Dick Harrison kundig Cleopatra’s figuur en haar leefwereld.

Cleopatra

Hur länge har man trott att fredagen den 13:e medför otur? Vad anser dagens forskare om Thor Heyerdahls idéer? Var låg kung Salomos gruvor? Har det funnits monarker i Baltikum? Hur gamla är världens äldsta noter, och var skrevs musiken? Varför miste Sverige sina kolonier i Afrika? Dessa frågor, och många andra, har under årens lopp landat på Dick Harrisons skrivbord i hans dagliga aktivitet som historiebloggare i Svenska Dagbladet. I denna bok, en uppföljare på succén Jourhavande historiker (2013), serverar han läsaren hundratals svar på frågor om allt mellan himmel och jord, som endast har det gemensamt att de stammar från människans obändiga lust efter kunskap om det förflutna.

Hur är det med MacBeth, Blot-Sven och Gandalf? : jourhavande historiker rycker ut igen

Konseljsalen var då det begav sig platsen för kungliga offentliga spisningar, där folket fick se sina regenter äta mat på det kungliga viset. Vidare satt här, och sitter fortfarande, kungar i konseljer tillsammans med regeringen.

Dick Harrisons magiska platser på Stockholms slott

En kunglig måltid. Stockholms slott.

Riddarhuset är enligt Dick Harryson en av de mest imposanta byggnaderna som återstår från stormaktstiden. Ännu bättre blir det på insidan, med vapensköldar i original från tiden då det moderna svenska ridderskapet föddes.

Dick Harrisons magiska platser i Stockholm

Sveriges vackrast byggnad: Riddarhuset, Riddarhustorget 10

Västerlånggatan är varken speciellt lång eller i västligt läge, så varför heter den så? Dick Harrison har svaret, ett som var bra mycket mer logiskt på 1200talet.

Gamla stans mest besökta gata.  Västerlånggatan 2.

Karl XI:s Galleri, det avlånga rummet i barock stil i Stockholms slott, känt mest som Festvåningen där Nobelpristagarna äter middag, är ett rum som visar upp Sverige i all sin prakt. Takmålningar och fläskiga utsmyckningar påminner om tiden då Sverige dominerade Nordeuropa.

Svenskar kan också skryta. Stockholms slott.

Vem bryr sig om sanningen?Hösten 2010 slog boken Carl XVI Gustaf: Den motvillige monarken ner som en bomb i den svenska offentligheten och orsakade en kraftig mediestorm. I boken anklagades kungen bland annat för att ha utgjort en säkerhetsrisk för Sverige, då han påstods ha besökt svartklubbar och rört sig i kriminella kretsar -- en allvarlig anklagelse att rikta mot en statschef. Vilka bevis hade författarna för sina påståenden? Hur trovärdiga var uppgifterna som blixtsnabbt fick spridning såväl inom som utanför landets gränser, och som fick stora konsekvenser både för enskilda individer och för bilden av Sverige? Från en säker källa "¦ är en granskning av Den motvillige monarken, dess tillkomst och de skandaler som följde i dess kölvatten. Den ger också en analys av den kultur som gav skandalerna utrymme, av mekanismerna bakom dem och av en förändrad kungaroll. Granskningen uppenbarar en härva av manipulerade bevis, rena lögner och ytterst tveksamma metoder. Påstådda sanningar ställs i ett helt nytt ljus.Dick Harrison, född 1966, är professor i historia vid Lunds universitet. Han har skrivit ett fyrtiotal böcker och förekommer ofta som kommentator i media i egenskap av sakkunnig historiker. År 2000 fick han Augustpriset för Stora döden. Desirée Ahokas Schein, född 1962, har arbetat som frilansresearcher för media i tio år och har en omvittnad förmåga att spåra, bearbeta och analysera information. Hon har tidigare arbetat för bland annat ELLE och Café.

Från en säker källa... sanningen om kungaskandalen

Fanns det ölänningar i den romerska armén? Rökte man cannabis under vikingatiden? Hur mycket är påhittat i Ivanhoe? När började vi åka på badsemester? Varför tillhör Åland Finland? Vad hände med Domusvaruhusen? Och så vidare. Frågorna haglar. Sedan Dick Harrison började besvara dem i Svenska Dagbladets historieblogg har det blivit hundratals artiklar om allt mellan himmel och jord, från äldsta forntid till nutid. Läsarnas undringar, kommentarer och förnyade spörsmål visar vilket stort historieintresse det bevisligen finns i Sverige, detta land som ofta utpekas som det mest historielösa i västvärlden. I Jourhavande historiker har vi samlat ett axplock av de bloggtexter Dick Harrison har skrivit under de senaste åren. Här finns ingen övergripande tematik mer än historien som sådan. Frågorna spänner över allt från kosacksvordomar i 1600-talets Ukraina till egyptiska cancerdiagnoser på 2600-talet f.Kr. via vikingatida bärsärkar och ockultism i Tredje riket. Framför allt vittnar boken om vilken omfattande kunskap om förgången tid och mänskligt handlande som ryms i våra arkiv och bibliotek, kunskap som vi utan tvekan blir visare av att ta till oss.

Jourhavande historiker

»Dick Harrison har skrivit en gedigen och viktig bok om en stad som förtjänar ett vidare erkännande för sin roll som historisk samlingspunkt.« Populär Historia »Denna slösande rikt illustrerade och faktaspäckade bok om medeltidens och renässanstidens Kalmar med lundahistorikern professor Dick Harrison som kunnig ciceron är en bok man mycket gärna sträckläser.« Bibliotekstjänst Nya arkeologiska utgrävningar i Kalmar har väckt sensation inom forskarvärlden. De visar att staden är mycket äldre än vad man tidigare trott, och bilden av den gamla nordiska metropolen har förändrats i grunden. Få svenska städer har varit scen för så många historiska konferenser, överenskommelser, belägringar och strider som Kalmar. Under medeltiden var staden en av de främsta i Norden och dess politiska betydelse var avsevärd. Kalmar hade en förmögen stadsbefolkning och slottet var ointagligt. Men i mitten av 1600-talet gick staden under, och det medeltida Kalmar begravdes. De senaste årens arkeologiska utgrävningar i området har gett häpnadsväckande nya insikter i stadens förflutna. Dick Harrison, författare och professor i historia, skildrar nu stadens reviderade historia. I boken ger han oss en fascinerande tidsresa från medeltid till renässans, med plats för alla dåtidens mäktiga män och kvinnor – Birger jarl, unionsdrottningen Margareta, Erik XIV med flera. Boken är rikligt illustrerad med nytagna foton från stadsmiljö och utgrävningar samt föremålsbilder. Boken är ett samarbete med Kalmar kommun.

Kalmars historia. Medeltid och renässans

Ulvbjörn Vamodsson växer upp på gården Borg i Östra Götaland. Tiden är 600-talet e.Kr. Vikingatiden har ännu inte börjat, men det berättas redan historier om nordbor som farit söderut över haven för att vinna guld och ära. Ulvbjörn är en avig pojke. Han har svårt för att tala och tar till knytnävarna när han blir retad. Hans far ser ner på honom. Men en dag kommer ett följe av stormän från Uppland. De tänker locka bönderna i Götaland till ett krigståg mot den brutale Ivar Digre. Ledaren Olof Ingjaldsson vill oväntat ha med pojken i sitt följe och Ulvbjörn får för första gången uppleva stridens rus av lust och fasa. Olof ger honom nya uppdrag. Nu ska han resa över haven till staden Frisaborg för att byta slavar mot silver. Men Ulvbjörn och hans grupp blir tillfångatagna och själva sålda som slavar. Efter några hårda år av slavliv lyckas han rymma tillsammans med sin ägares hustru och hamnar i tjänst hos det dåtida Europas mäktigaste person, Frankerrikets drottning Balthild. Ulvbjörn blir en bricka i hennes maktspel. Han blir omväxlande krigare, lönnmördare och diplomat. Samtidigt upptäcker han en ny värld prästernas, kyrkornas och klostrens. Han hör den gregorianska sången stiga mot valven och grips av en känsla han aldrig tidigare erfarit. Ofärd är en historisk spänningsroman, en myllrande, färgrik, episk saga från en märklig och okänd brytningstid då globaliseringen för första gången nådde vår del av världen.

Ofärd

Legenden berättar om hur världens mäktigaste örike, Atlantis, drabbades av en fruktansvärd katastrof. Den välbärgade befolkningens syndfulla leverne ådrog sig gudarnas vrede och ön sjönk i havet, för evigt förpassat till myternas universum. Under nästan tvåtusen år har den ena halsbrytande teorin efter den andra presenterats om var Atlantis kan ha legat. Vad myterna om Atlantis visar mer än något annat är hur gränslös den mänskliga fantasin är. Ända sedan biblisk tid har, oftast helt uppdiktade historier, omvandlats från sagor till myter och från myter till legender. I Atlantis och andra myter lägger Dick Harrison fram en rad historier som människor älskat att berätta, men som sällan håller för en källkritisk granskning. Det är en fascinerande skildring kantad av bibliska gestalter, kuriosakabinett, vampyrer, UFO:n och den beryktade Bermudatriangeln. Världens dramatiska historia är en bokserie där Dick Harrison, med kunskap och berättarglädje, ger en fängslande inblick i historiens mest kända perioder och personöden.

Atlantis

För oss svenskar är trettioåriga kriget förknippat med Gustav II Adolfs död vid Lützen 1632 och de »fornstora dar« då landet blev en stormakt. I Tyskland framställs kriget på ett helt annat sätt. Spanjorerna har sin version, fransmännen sin liksom danskar, holländare, österrikare, schweizare, tjecker, italienare, portugiser, kroater och ungrare. Alla har sett konflikten ur sin egen synvinkel. Dick Harrisons "Ett stort lidande har kommit över oss" är den första boken på svenska som tar ett helhetsgrepp på detta väldiga krig och inte bara följer ett enda spår. I Dick Harrisons initierade och välskrivna bok får läsaren följa ryttare och fotfolk, nunnor och abbotar, skomakare och bönder likaväl som kungar och kardinaler. Här finns den fattiga kvinnan som föder barn mitt i kriget och knekten som byter sida vartefter krigslyckan vänder. Det framgår dessutom att trettioåriga kriget var en global konflikt som utkämpades på flera kontinenter i praktiken ett första världskrig. "Ett stort lidande har kommit över oss Historien om trettioåriga kriget" har alla förutsättningar att bli ett standardverk på svenska universitet och lärosäten. Men framförallt är det en fascinerande bok som alla historieintresserade personer kan ryckas med av.

Ett stort lidande har kommit över oss

Vinnare av Augustpriset i fackboksklassen 2000 Fortfarande ryser vi inför ordet digerdöden. Och det är inte konstigt med tanke på dess härjningar. Den medeltida pestepidemin slukade proportionellt sett fler människoliv än någon annan historisk katastrof. Digerdöden är förvisso inget kärt barn men har ändå många namn: svarta döden, svarta pesten, bråddöden och mannadöden. För 1300-talets människor, bedövade av epidemins omfattning, var den helt enkelt "stora döden". Dick Harrisons mäktiga krönika tar oss med på en kuslig färd i digerdödens fotspår åren 1347-1352. Hur påverkades samhället av pesten? Fanns det en koppling till senmedeltidens bondeuppror? Varför utsågt just judar till syndabockar? Hur förändrades arkitektur, konst och litteratur? Vilka mediciner föreskrev de lärde och vilka botemedel använde vanligt folk? En genomarbetad och gripande beskrivning av pesten i Europa. Allt ifrån dess ursprung och spridning till dess sociala och ekonomiska konsekvenser.

Stora döden

Människan har alltid varit i rörelse på flykt eller sökande efter bättre livsförutsättningar. I sin nya bok undersöker Dick Harrison migrationens historia, med fokus på den period som kallas folkvandringstiden. Hur förändrades Europa av de människoflöden som rörde sig över kontinenten? Att förstå rörelsen som definierande för människan är avgörande när vi går in i vad som skulle kunna kallas för en ny folkvandringstid. Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta historiska författare. Han har givit ut ett flertal fackböcker, bland annat Stora döden som belönades med Augustpriset år 2000, samt flera historiska romaner. Hans senaste böcker är Ett stort lidande har kommit över oss om trettioåriga kriget och Jag har ingen vilja till makt om Tage Erlander

Folkvandringstid

Gustav Adolfs Torg är platsen för både mordet på Gustav III och den stora daldansen, det sista bondeupproret i Sveriges historia, en händelse som kostade hundratals dalbönder livet.

Det sista bondeupproret...slutade i en slakt. Gustav Adolfs Torg 1.

Hade Gustav III råkat ut för samma öde idag hade han antagligen inte dött. Men på 1700talet resulterade skottet från Jacob Johan Ankarströms pistol i en plågsam väg mot döden, det mest utdragna döendet i svensk kunglig historia.

En långsam, men säker död. Stockholms slott.

Karl XII är antagligen den mest kända regenten som Sverige någonsin haft. Han var en fältherre av rang som såg till att få sin vilja igenom ända till dagen han dog. Idag är Karl XII såväl en viktig gestalt i svensk historia som en symbol för främlingsfientliga rörelser.

Sveriges mest kända kung. Karl XII:s torg 9.

Husmanskost på skandinaviska råvaror är ett matkoncept som inte hade haft samma tyngd utan Den Gyldene Freden. Grundad 1722 är restaurangen en institution i svensk historia. Namnet har funnits med sedan 1500talet och vilken fred namnet syftar på är fortfarande oklart, och uppenbarligen oväsentligt.

Historisk mat. Österlånggatan 51.

Stockholms Slott är en plats dit turister vallfärdar för att imponeras av den forna svenska prakten. Men det många inte vet är att precis mittemellan yttre och inre borggården skedde Sveriges sista statskupp, det som kallas borggårdstalet.

Stockholms slott: här skedde Sveriges sista statskupp. Kungliga Slottet.

Riddarholmen är den till ytan minsta stadsdelen i Stockholms Stad. Idag bor inga människor på Riddarholmen men förr var det ett säte för bland annat Birger Jarl, det närmsta vi kommer en medeltida landsfader.

Stockholms historiska centrum. Riddarholmen.

Skridskor på vintern och en naturlig mötesplats under resten av året. Kungsträdgården är en av Stockholms mest kända platser. Varför den heter som den heter kan du säkert lista ut, men Dick Harryson berättar mer.

Kungens privata trädgård. Jussi Björlings allé 5.

Vasamuseet var på den tiden världens kraftfullaste krigsskepp och är en viktig symbol från Sveriges stormaktstid. Idag är det Stockholms näst mest besökta museum efter Skansen.

Dick Harrisons magiska platser på Djurgården

Vasamuseet, Sveriges mest vinstgivande museum. Galärvarvsvägen 14, Djurgården.

På platsen där vi idag bland annat hittar Nobelmuseet och andra trevligheter skedde den mest ökända avrättningen i Stockholms och Sveriges historia, Stockholms blodbad.

Stockholms blodbad. Stortorget.

Stormakter har förundrat människor ända sedan dessa först bredde ut sig över jorden för tusentals år sedan. Samtliga historiska imperier har förr eller senare fallit: assyrier, babylonier, romare, perser, araber, kineser, mongoler, britter, tyskar, frans­män och även svenskar har byggt upp stormakter, underku­vat grannar och spritt ideologier och kultur till omvärlden bara för att sedan mista nästan allt. Inget imperium har varat för evigt. Men varför har de fallit? Under de senaste seklerna har oändligt stor forskarmöda ägnats frågan om varför de romerska kejsarnas välde, antikens mäk­tigaste imperium, gick under, och slutsatserna har pekat åt vitt skilda håll. Den här boken tar ett hel­hetsgrepp på imperier från det mesopotamiska Akkad till USA under Trump och Biden. Hur har imperier konstruerats och vidmakthållits, vilka brister har frambesvurit deras fall och hur har makten utvecklats och konfronterat kriser? Detta är erfarenheter vi inte har råd att ignorera.

Imperiernas fall

Dick Harrisons mästerliga och angelägna skildring av slaveriets historia! Dick Harrison, professor i historia och prisbelönt författare, är nu aktuell med en bok om ett ämne som berör honom djupt. Det handlar om en av världshistoriens största tragedier, en tragedi som tyvärr är långt ifrån avslutad. Nämligen företeelsen slaveri. I den viktiga boken Slaveriets historia skildrar han på ett levande och närgånget vis uppkomsten och utvecklingen av slaveri. Han ger oss en en fullständig, modern och unik överblick, från forntidens ofria arbetare till dagens trafficking. Vårt nuvarande västerländska samhälle är faktiskt ett av ytterst få samhällen i världshistorien som inte anser att slaveri är något helt naturligt. Det i särklass vanligaste i alla historiska samhällen – även det svenska – har varit att slaveri är funktionellt och socialt acceptabelt: vissa förtjänar att leva i ofrihet. Slaveriets historia är en komprimerad och uppdaterad version av Dick Harrisons trilogi om slaveri som gavs ut under åren 2006 2008. Boken är unik i sitt slag, och dessvärre ännu brännande angelägen år 2015. »En välskriven och spännande skildring av hur människor plågat varandra från Mesopotamien 1900 f Kr fram till nutid ... En av de bästa sakerna med Dick Harrisons bok är att den tar upp slaverimotstånd genom historien. Det har alltid funnits slavar som rymmer, strejkar, organiserar sig eller – om alla andra möjligheter tråkigt nog är tömda slår en yxa i skallen på sin ägare.« Aftonbladet

Slaveriets historia

Mårten Trotzigs gränd är Stockholms smalaste gränd och en obligatorisk hållplats för turister. Gränden är bara 90 centimeter och ligger förstås i Gamla Stan.

Stockholms smalaste gränd. Mårten Trotzigs gränd.

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat to tysiące audiobooków i e-booków w Twoim telefonie. Znajdź swoją kolejną lekturę, przeglądając nasze listy i kategorie.

Lubisz czytać książki? Odkryj tysiące e-booków w BookBeat. Wybieraj spośród różnych gatunków, takich jak bestsellery, kryminały, romanse, literatura faktu i wiele innych!

Uzyskaj dostęp do tysięcy e-booków na swoim telefonie. Przeglądaj i znajdź swoją następną ulubioną książkę już dziś!

Na naszej półce z książkami - Audiobooki

W BookBeat znajdziesz ponad 1 milion audiobooków i e-booków w różnych językach. Możesz słuchać i czytać na telefonie lub tablecie. Wypróbuj za darmo!

BookBeat - audiobooki i e-booki w Twoim telefonie. Wypróbuj za darmo!

Jeśli nie jesteś obecnie w podróży, zalecamy rejestrację na stronie internetowej dedykowanej dla {country}.

Tutaj możesz przeglądać i odkrywać najpopularniejszych autorów i książki dostępne w BookBeat. Nasza szeroka oferta obejmuje różne gatunki literackie i autorów. Ta lista z pewnością dostarczy Ci inspiracji do wspaniałego czytania w aplikacji!

Książki autorstwa {AuthorName} - BookBeat

{NarratorName} jako lektor - BookBeat

Poszukujesz nowego ulubionego lektora czy może masz już faworyta, którego chcesz słuchać jeszcze częściej? Mamy coś dla Ciebie! Zebraliśmy tutaj wszystkich najpopularniejszych lektorów oraz książki, w których wystąpili.

Wyszukiwanie

Tytuł

Osoba zmywająca naczynia i słuchająca audiobooka w aplikacji BookBeat

Autor

Dick Harrison

Zacznij korzystać z BookBeat już dziś

O nas

Obserwuj nas

Pomoc i kontakt

Informacja

BookBeat

Pobierz BookBeat