Den unga Kristin blir lovad till faderns vän Simon Darre. Men under sin tid i klosterskolan råkar hon en dag illa ut och räddas i sista stund av den stilige riddaren Erlend. Kristin blir förälskad, trots att den högättade unge mannens rykte är tvivelaktigt och att deras förhållande riskerar att få våldsamma konsekvenser för deras respektive familjer. Kristin Lavransdotter är Sigrid Undsets stora historiska romantrilogi som utspelas i Gudbrandsdalen på 1300-talet. Sigrid Undset fick med trilogin sitt stora internationella genombrott och erhöll kort därefter Nobelpriset med motiveringen "förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv". Detta är första delen av tre.

Kristin Lavransdotter

Kristin Lavransdotter: 1. Kransen

Kristin konfronterar slutligen Erlend med hans osanningar, vilket får till följd att han rider bort från gården. När Kristin inser att han inte tänkt återvända beslutar hon sig för att söka upp mannen som hon delat hela sitt vuxna liv med och försöka nå tillbaka till kärleken. Men i landet seglar snart stora orosmoln upp i form av en sjukdom så hemsk att den hotar hela hennes familj. Kristin Lavransdotter är Sigrid Undsets stora historiska romantrilogi som utspelas i Gudbrandsdalen på 1300-talet. Sigrid Undset fick med trilogin sitt stora internationella genombrott och erhöll kort därefter Nobelpriset med motiveringen "förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv". Detta är den tredje och avslutande delen.

Kristin Lavransdotter: 3. Korset

De nygifta Kristin och Erlend anländer till Husaby, där Kristin snart får ta ansvar för Erlends släktgård och deras barn. Hon älskar ännu sin make, även om hon ofta tvingas stå ut med hans hetsiga temperament och ständiga rastlöshet. I samlivet blir deras olikheter allt tydligare: Erlend har sin blick fäst på jordelivets belöningar medan Kristin blir alltmer upptagen av att försona sina synder och närma sig Gud. Kristin Lavransdotter är Sigrid Undsets stora historiska romantrilogi som utspelas i Gudbrandsdalen på 1300-talet. Sigrid Undset fick med trilogin sitt stora internationella genombrott och erhöll kort därefter Nobelpriset med motiveringen "förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv". Detta är andra delen av tre.

Kristin Lavransdotter: 2. Husfrun

Sigrid Undsets klassiska roman Jenny är berättelsen om den sexuellt frigjorda Jenny som sviker sina egna ideal och är sin egen hårdaste domare. Boken publicerades första gången 1911 och kom att bli Undsets stora genombrott. I svensk översättning av Sigrid Elmblad. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Jenny

Kristin och Erlend har äntligen kunnat gifta sig och nu ska hon få leva ett lyckligt liv som husmor på Husaby gård. Men att leva med Erlend blir inte helt som hon hade tänkt sig. Deras olikheter blir allt tydligare - han fokuserar på jordelivets belöningar medan hon söker sig närmare Gud och rättfärdigheten. Erlends hetsiga temperament och rastlöshet sätter Kristins kärlek på prov och frågan är om hon kan glömma och förlåta. 	Med sin levande och detaljerade skildring av karaktärer och miljöer, fångar Undset läsaren och tar oss med på en resa genom en kvinnas kamp för självständighet och personlig integritet. Det är en gripande och tidlös berättelse om identitet, lojalitet och modet att följa sitt hjärta. 	Husfrun är den andra delen i trilogin om Kristin Lavransdotter, efter den inledande Brudkronan. I översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner, där trilogin om Kristin Lavransdotter oft framhålls som den främsta.

Kristin Lavransdotter: Husfrun

Memoarboken Elva år (1934) är Sigrid Undsets barndomsminnen från uppväxten i Kristiania. Staden ses genom författarens barnaögon och de vuxnas problem förstås och förmedlas genom barnet. Men här ryms även lek och bekymmerslös livsglädje. Sigrid Undset (1882–1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Elva år

Kristin Lavransdatter er beretningen om den smukke Kristins liv fra fødsel til død i middelalderens Norge, et liv præget af stor kærlighed, fortvivlelse og dyb tro. Kristin er en stolt kvinde, født med et usædvanligt varmt, krævende og gavmildt sind. Kristin Lavransdatters forældre har bestemt, at hun skal gifte sig med Simon Andressøn, søn af en ridder og et godt parti tillige. Men inden giftemålet må Kristin på grund af sin unge alder tilbringe et år i kloster i Oslo. Her møder hun den smukke Erlend Nikulaussøn, ridder og af ædel byrd. De forelsker sig inderligt i hinanden, og Kristin ved, at det er Erland hun vil tilbringe sit liv med. Derfor er det med sorg i hjertet, at hun trodser sine forældre og bryder sit ægteskabsløfte til Simon. Kristin og Erland gifter sig og får sammen otte sønner. Men hele sit liv kæmper Kirstin med en stor skyldfølelse overfor både sine forældre og Gud. Fortællingen om Kristin Lavransdatter skildrer slægten op gennem generationer med Norges historie og natur omkring år 1300 som fængslende baggrund. Kristin Lavransdatter består af romanerne Kransen, Husfrue og Korset. Trilogien udkom i perioden 1920-22 og blev filmatiseret af Liv Ullman i 1996. Sigrid Undset (1882-1949) blev født i Kalundborg og opvoksede i Norge. Hun modtog nobelprisen i litteratur i 1928. Det skrev anmelderne om Kristin Lavrandsdatter: "De tre bind er på tilsammen næsten 1000 sider – men romanen taber ikke på noget tidspunkt højde. Handlingen er medrivende og dramatisk. Her er stor og vedvarende kærlighed – mellem kvinde og mand, mellem forældre og børn, mellem venner. Her er sorg, lidelse og død. Her er svigt og sammenhold. Personerne er sammensatte – de er overbevisende beskrevet som mennesker på godt og ondt." - Litteratursiden "Kristin Lavransdatter er en lyst for læseren, og den er en af de romaner, som man vender tilbage til mange gange i sit liv. Det skyldes nok, at romanen, selv om den er en historisk roman, i så høj grad også er styret af det moderne menneskes - især den moderne kvindes - længsler." - Forfatterweb "historien om Kristin Lavransdatter er et af de smukkeste kvindeportrætter i verdenslitteraturen." - Gitte Raaschou, bibliotekar

Kristin Lavransdatter

Kristin Lavransdatter - Kransen

"Jenny" vakte stor oppmerksomhet og livlig diskusjon da den kom ut i 1911. Den er en dyptgående psykologisk studie, skrevet med intensitet og regnet som en av tidens store realistiske romaner.

Trylogia Krystyna, córka Lavransa napisana przez Sigrid Undset – laureatkę literackiej Nagrody Nobla za „wspaniałe opisy życia w średniowiecznej Skandynawii”. Przenieśmy się do średniowiecznej Norwegii, by wśród niesamowitych krajobrazów i szemrzących w dolinach potoków poznać mierzącą się z moralnymi dylematami bohaterkę, jej losy i przeżycia odarte z wszelkich pozorów. Żona to drugi tom, opowiadający o Krystynie, oddanej córce norweskiego szlachcica. Towarzyszymy jej, kiedy wkracza w rolę żony i matki. Dorosłe życie stawia przed nią nowe wyzwania – opuszczenie domu, rozstanie z rodzeństwem i rodzicami, których ze względu na dzielącą ich odległość będzie widywała najwyżej raz w roku – nie tylko rozdzierają jej serce, ale wiążą się również z koniecznością nabycia ważnych umiejętności. O tej pory musi bowiem gospodarować nowym majątkiem, dworem i zarządzać poddanymi. Krystyna uczy się więc życia na nowo. Gdy podejmuje decyzje, nie kieruje się już porywami serca lecz rozsądkiem, jak na panią dworu Husaby przystało. To niełatwa droga, na której nie ma chwili na wytchnienie, a rzeczywistość szybko weryfikuje młodzieńcze wyobrażenia o zamążpójściu. Czy mimo ogromnego bagażu wymagań, nałożonego na barki tak młodej kobiety, Krystyna nie zrezygnuje z siebie, pełniąc role wytyczone dla niej przez życie? CYTATY: „Krystyna wiedziała, że ojciec kocha ją nie mniej niż dawniej. Ale teraz dopiero zrozumiała, jak kocha jej matkę. I zrozumiała różnicę pomiędzy miłością męża do żony, z którą przeżył całe życie w dobrych i złych dniach, a miłością do dziecka, które dzieliło tylko jego radość i przyjmowało jego najczulsze pieszczoty.”

Krystyna córka Lavransa

Krystyna córka Lavransa. Żona

Trylogia Krystyna, córka Lawransa napisana przez Sigrid Undset – laureatkę literackiej Nagrody Nobla za „wspaniałe opisy życia w średniowiecznej Skandynawii”. Przenieśmy się do średniowiecznej Norwegii, by wśród niesamowitych krajobrazów i szemrzących w dolinach potoków poznać mierzącą się z moralnymi dylematami bohaterkę, jej losy i przeżycia odarte z wszelkich pozorów. Wianek to pierwszy tom, opowiadający o Krystynie, oddanej córce norweskiego szlachcica. Poznajemy ją, gdy jest dzieckiem, widzimy jak dojrzewa. Towarzyszymy jej, gdy poszukując szczerej i szlachetnej miłości i zakochuje się bez pamięci, dokonując wyborów prowadzących do dramatycznych przełomów w jej życiu. Czy w czasach, gdy obyczaje, tradycje i oczekiwania rodziny, wyznaczają kierunek w jakim powinno podążać życie kobiety, możliwa była namiętna i głęboka miłość? Jak wielką siłę i determinację, musi odnaleźć w sobie kobieta postępująca wbrew wpojonym przez rodzinę zasadom? CYTAT: „Chcę ci tedy rzec, córko, byś dobrze baczyła, jak Bóg wszystko tu w dolinie obrócił dla dobra ludzi. Niewielkie tu padają deszcze, ale dał On wam wodę z gór, byście ją kierowali na wasze pola, a rosa co noc odświeża łąki i rolę. Dziękuj Bogu za dobre dary, które ci dał, i nie skarż się, jeżeli sądzisz, że ci czegoś brak. Masz piękne, jasne włosy, nie martw się tym, że nie są kędzierzawe. Czyś nie słyszała o owej kobiecie, która płakała, bo miała tylko mały kawałek słoniny dla swych siedmiorga głodnych dzieci na ucztę wigilijną? Święty Olaf przejeżdżał właśnie tamtędy; położył rękę na misie i prosił Boga, by nakarmił biedne robaki. Ale gdy wdowa ujrzała, że na stole leży ubity wieprzak, zaczęła płakać, bo nie posiadała dość garnków i mis.”

Krystyna córka Lavransa. Wianek

Sigris Undsets romaner Gymnadenia och Den brinnande busken följer Paul Selmer och hans väg till katolicismen genom livets många faser; från föräldrarnas skilsmässa och faderns nya äktenskap till utvecklingen från student till vuxen man och det egna äktenskapet. Gymnadenia kom ut 1929 och är del ett av de två böckerna om Paul Selmer. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Gymnadenia

"Då hon kastat sig i Kristians armar var det ju för att hon oklart hoppats, att hans starkaste smekningar, hans hårdaste famnande skulle kväva hennes egen, vilda, vanmäktiga trängtan. Men å, den levde ändå." Denna novellsamling skildrar inlevelsefullt en rad olika kvinnors längtan efter ett bättre liv. Ett liv som skiljer sig från deras gråa verklighet, präglad av sociala orättvisor och begränsade möjligheter. Den lyckliga åldern gavs ut 1908 och utspelar sig i Oslo. Sigrid Undset (1882-1949) var en norsk författare som är mest känd för sin trilogi Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelprisetet i litteratur 1928. Utöver medeltidsberättelser skrev hon även samtidsprosa och är en av den norska nyrealismens största författare.

Den lyckliga åldern

I Sigrid Undsets romaner Gymnadenia och Den brinnande busken får vi följa Paul Selmer och hans väg till katolicismen genom livets många faser; från föräldrarnas skilsmässa och faderns nya äktenskap till utvecklingen från student till vuxen man och det egna äktenskapet. Den brinnande busken kom ut 1930 och är del två av de två böckerna om Paul Selmer. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Den brinnande busken

Sigrid Undsets novellsamling Visa jungfrur från 1918 innehåller de tre berättelserna Småflickor, Tjodolf samt Gunvald och Emma, som alla kretsar kring vardagshändelser och medmänsklighet. I svensk översättning av Axel Nihlén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Visa jungfrur

Fru Märta Oulie är Sigrid Undsets debutroman, först publicerad 1907. När Märta träffar Otto utbildar hon sig till lärare. De gifter sig och får fyra barn, men Märtas tankar om sin otrohet börjar alltmer att kväva henne. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Fru Märta Oulie

Olav Audunsson och hans barn är den andra och sista boken om Olav som fortsätter kampen för att försöka förstå livet och de starka krafterna som driver människan. Handlingen tar plats på och kring Oslofjorden när 1200-talet övergår till 1300-tal. Denna historiska roman av Sigrid Undset kom ut första gången 1927. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Olav Audunsson och hans barn

Sigrid Undsets novellsamling Den lyckliga åldern från 1908 skildrar kvinnor i Oslo som är besvikna på det äktenskaplig livet och längtar efter frihet. Utöver titelnovellen ingår även Ett halvt dussin näsdukar, En främling och Drömmar. I svensk översättning av Vera V Kræmer. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Sigrid Undsets Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis är en historisk roman från 1909. Den unga norskan Vigdis lever i en värld dominerad av män och våld. Hon möter islänningen Ljot och blir förälskad. Men han vill inte vänta på att hon ska bestämma sig för att bo tillsammans med honom, och tar makten i egna händer. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Berättelsen om Viga-Ljot och Vigdis

Olav Audunsson i Hästviken är den första boken av två om Olav som under hela livet för en kamp mellan sin egen vilja och Guds lag. Handlingen tar plats på och kring Oslofjorden när 1200-talet övergår till 1300-tal. Denna historiska roman av Sigrid Undset kom ut första gången 1925. I översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Olav Audunsson i Hästviken

Kristin Lavransdotter är en ung kvinna i 1300-talets Norge. Hon har en nära och stark relation till far, storbonden Lavran, och accepterar villigt när han lovar bort henne till Simon Darre. Innan de gifter sig ska Kristin gå i klosterskola i några år, där hon träffar den charmige Erlend. När deras relation inte går att förneka måste Kristin stå upp mot sin far för första gången i sitt liv, om hon ska få leva det liv hon själv vill. 	Med sin poetiska och suggestiva stil väcker Undset Norges medeltida historia till liv och bjuder in läsaren till en värld av starka känslor och djupa inre strider. Kransen är en oemotståndlig roman om kärlekens komplexiteter och en gripande utforskning av en ung kvinnas sökande efter sin egen plats i världen. 	Brudkronan är den första boken om Kristin Lavransdotter, följd av Husfrun och Korset. I översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner, där trilogin om Kristin Lavransdotter oft framhålls som den främsta.

Kristin Lavransdotter: Brudkronan

Kristin bestämmer sig för att till slut konfrontera Erlend över hans lögner och ohederliga beteende, vilket leder till att han lämnar gården. För att rädda det liv hon byggt upp för sig själv och sina söner rider Kristin efter honom och övertygar honom att återvända hem. De hittar tillbaka till sin kärlek och verkar få leva lyckliga igen, tills en mystisk ny sjukdom drar in över landet med dödliga konsekvenser. 	Sigrid Undsets detaljerade och poetiska stil tar läsaren med rakt in i livet på det medeltida Norges landsbygd. Korset är en mästerlig skildring av en kvinnas strävan efter frihet och identitet, och Undsets unika förmåga att gestalta karaktärer och deras inre världar gör denna roman till en oförglömlig läsupplevelse. 	Korset är den avslutande delen i Undsets trilogi om Kristin Lavransdotter, efter Brudkronan och Husfrun. I översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner, där trilogin om Kristin Lavransdotter oft framhålls som den främsta.

Kristin Lavransdotter: Korset

"Det är det jag tycker är det bästa med att resa – att bli ensam med sig själv och inte ha någon som vill råda och styra för en." Helge Gram är på besök i Rom och förtrollad av den främmande och sydländska världen, när han stöter på två unga kvinnor som fångar hans intresse. Han fattar särskilt tycke för Jenny Winge, en orädd och viljestark konstnär. Hennes tankar och åsikter börjar långsamt att förändra hans värld och livsuppfattning. Jenny gavs ut 1911 och blev Sigrid Undsets genombrottsroman. Romanen blev omtalad för sitt perspektiv på kvinnans frihet och sexualitet. Sigrid Undset (1882-1949) var en norsk författare som är mest känd för sin trilogi Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelprisetet i litteratur 1928. Utöver medeltidsberättelser skrev hon även samtidsprosa och är en av den norska nyrealismens största författare.

Klassiska kvinnor

I den gripande och episka trilogin om Kristin Lavransdotter tar författaren Sigrid Undset med oss på en resa genom en ung kvinnas liv i medeltidens Norge. Från barndomens oskuld i klosterskola till mognadens prövningar och till sist insikten om sitt eget öde. 	Genom Undsets levande och detaljerade skildringar av den norska landsbygdens liv och sedvänjor, låter hon oss uppleva Kristins kärlek, förluster och inre konflikter på nära håll. Trilogin avslöjar en mästerlig berättelse om en stark och komplex kvinna som navigerar genom sin tid och ställs inför moraliska dilemman och djupa existentiella frågor. Här samlas trilogins böcker Brudkronan, Husfrun och Korset i en utgåva. I översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner, där trilogin om Kristin Lavransdotter ofta framhålls som den främsta.

Madame Dorthea (1939) är en kvinna ur de högre samhällsskikten under 1700-talets sista år, med en älskad make och en stor barnaskara. Men en dag är mannen plötsligt försvunnen och hennes liv blir aldrig detsamma igen. Sigrid Undset (1882–1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Madame Dorthea

I novellsamlingen På livets skuggsida (1912) möter vi fattigdom och orättvisor i form av lagerarbetaren som förlorar jobbet, kontorskvinnor som drömmer om man och barn och en sömmerska som står lägre i rang än de fina fruar som bär hennes kjolar. Sigrid Undset (1882–1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

På livets skuggsida

Jenny (1911) kom att bli Sigrid Undsets genombrott och väckte uppseende då den berörde frågan om kvinnans frihet och sexualitet. Konstnären Jenny Winge har lämnat Norge för Rom med stora drömmar om framtiden och en längtan efter den stora kärleken. Men hur lever man sitt liv utan att svika sina ideal? Sigrid Undset (1882–1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Sigrid Undsets Våren [1914] är en roman om kärlek och äktenskap. Torkild och Rose har vuxit upp tillsammans, och de har alltid varit fästa vid varandra. Men Rose drömmer om en man som vill äga henne, och Torkil svärmar för den gladlynte Betzy. Ändå gifter som Torkil och Rose med varandra. I översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Våren

Våren (1914) kretsar kring det unga paret Rose och Torkild som har växt upp tillsammans och alltid hållit av varandra, de gifter sig och bygger upp ett liv tillsammans men när de förlorar sitt första barn driver sorgen dem ifrån varandra. Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

”Jag har varit min man otrogen.” Så inleds Sigrid Undsets debutbok Fru Marta Oulie (1907), en dagboksroman om ett problemfyllt äktenskap. Sigrid Undset (1882–1949) är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Fru Marta Oulie

Eletään 1300-luvun Norjassa. Kristiina Lauritsantytär syntyy varakkaaseen ja arvostettuun perheeseen. Vanhemmat ovat menettäneet kolme poikalasta, mutta Kristiina sinnittelee ja jää eloon. Kun Kristiina seitsemänvuotiaana lähtee isänsä mukaan tuntureille, tapahtuu jotain erikoista – Kristiina kohtaa haltian. Onko Kristiinassa jotakin erityistä? Miksi haltia näyttäytyi juuri hänelle? Kun aikaa kuluu, Kristiina varttuu kauniiksi naiseksi. Vanhemmat lupaavat Kristiinan ritarille, jota Kristiina ei halua. Edessä on vakava ristiriita. Onko Kristiinan alistuttava vanhempiensa tahtoon, vai saako hän mennä naimisiin rakkaudesta? "Kristiina Lauritsantytär 1: Seppele" aloittaa Sigrid Undsetin kuuluisan "Kristiina Lauritsantytär" -trilogian. Keskiajan Norjassa naisen asema ei ole kummoinen. Kristiina Lauritsantytär ei kuitenkaan alistu vanhempiensa tahtoon, vaan haluaa päättää omasta elämästään. Vaan vievätkö päätökset Kristiinaa aina oikeaan suuntaan? Nobel-voittaja Sigrid Undsetin kolmiosainen "Kristiina Lauritsantytär" johdattaa lukijan 1300-luvun Norjaan. Sigrid Undset (1882–1949) oli norjalainen kirjailija, joka voitti Nobelin kirjallisuuspalkinnon vuonna 1928. Undset työskenteli sihteerinä ennen kirjailijanuraansa. Hän julkaisi vuosien saatossa yli kaksikymmentä kaunokirjallista teosta. Undsetin kuuluisin teos on keskiajalle sijoittuva trilogia "Kristiina Lauritsantytär".

Kristiina Lauritsantytär

Kristiina Lauritsantytär 1: Seppele

Ida Elisabeth (1932) gifter sig med ungdomskärleken Frithjof, vilket visar sig vara ett misstag. Efter hans otrohet flyttar hon och de två barnen till en annan stad där hon träffar en ny man. Men är det verkligen möjligt att bli fri från sitt första äktenskap och börja om på nytt? Sigrid Undset (1882–1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Ida Elisabeth

Der Witwer Anton Simonsen führt mit seiner Lebenspartnerin Olga, der gemeinsamen Tochter Svanhild und Olgas unehelichem Sohn Henry ein bescheidenes Leben. Im Prinzip wäre alles ganz gut, wenn er nur nicht regelmäßig seinen Arbeitsplatz verlieren und Sohn Sigurd um Hilfe bitten müsste. Doch die Beziehungen des Sohnes können ihm diesmal lediglich eine Arbeitsstelle auf dem Lande vermitteln, welche anzutreten gleichbedeutend mit dem Verlassen seiner aktuellen Familie wäre. Die norwegische Literatur-Nobelpreisträgerin Sigrid Undset charakterisiert in dieser Erzählung anmutig und humorvoll eine Patch-work-Familie der norwegischen Mittelklasse, welche auch stellvertretend für eine beliebige europäische Familie des 21. Jahrhunderts stehen könnte.

Abschied

Skärvan av trollspegeln (1917) samlar två kortromaner, två kvinnor får sina historier berättade, spegelvända mot varandra. Fru Hjelde är en småbarnsmor som har gett upp sin karriär som skådespelerska och försöker glömma ungdomen. Fru Waage är på desperat jakt efter lyckan, bakom sig har hon ett havererat äktenskap där det enda barnet dog en tragisk död. Sigrid Undset (1882–1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Skärvan av trollspegeln

I Sigrid Undsets roman Den trofasta hustrun från 1936 är huvudpersonen Nathalie en modern kvinna. Hon är frigjord, välutbildad och har en ledande yrkesställning. Men så rasar föreställningarna om det lyckliga äktenskap hon trott sig leva i under sexton år samman. I svensk översättning av Teresia Eurén. SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare och nobelpristagare. Undset debuterade med Fru Marta Oulie [1907], men fick sitt genombrott med den omtalade romanen Jenny [1911]. Mest ihågkommen är hon för sina historiska romaner.

Den trofasta hustrun

”Jeg har været min mand utro”. Sådan lyder den meget berømte første linje i Sigrid Undsets debutroman Fru Marta Oulie, som nu for første gang kan læses på dansk. Marta er ved at uddanne sig til lærerinde, da hun møder sin fremtidige mand Otto Oulie og i hans stærke og sunde ydre, hans ranke holdning, mener at finde kærligheden. Marta og Otto bliver gift og får hen ad vejen fire børn sammen, men Martas tanker drejer sig kun om den utroskab, hun har begået. Da Otto bliver først syg og siden er på gravens rand, forstærkes Martas dårlige samvittighed, hendes sjælekamp, og selve livets mening er på spil i spørgsmålet om troskab og synd. Fru Marta Oulie udkom i Norge i 1907. På det tidspunkt var det stadig strafbart at bedrive utroskab, og Undsets roman med fokus på en kvindes utroskab har derfor været meget chokerende i sin samtid. Men Undset fokuserer ikke på samfundets love, hun skriver om den enkeltes ansvar over for sig selv. Mennesket (både mænd og kvinder) har ret til at gøre, som det vil, men skyldens konsekvenser må man leve med for evigt.

Kristin Lavransdatter bliver født på slægtsgården Jørundsgård i en norsk bygd omkring år 1300. Hun vokser op omgivet af stor kærlighed og bliver en selvstændig kvinde med sine meningers mod. Hendes forældre har valgt nabosønnen Simon Andressøn som hendes ægtemand, men inden giftermålet forelsker Kristin sig i den smukke adelsmand Erlend Nikulaussøn. Erlend er noget ældre end Kristin og har levet sammen med en gift kvinde, og det ser man ikke på med milde øjne i det omgivende samfund. Kristin trodser sine forældre og gifter sig med Erlend. Gennem hele sit liv kæmper hun med en stor skyldfølelse over for både slægten og Gud, men på trods af et stormfuldt ægteskab mister hun aldrig helt sin kærlighed til Erlend. "Kristin Lavransdatter" er en fortælling om stormende forelskelse, men også om synd og svig og brutale mord. Den udspiller sig i den storslåede norske natur og skildrer en selvstændig kvindes kamp for at vinde en ustabil mands kærlighed og skabe sig det liv, hun ønsker sig. Gyldendal Nordisk er kendte og glemte klassikere fra den tid, hvor det nordiske selvbillede bliver skabt på diskussioner om køn, klasse, tro og moral. Det er radikale værker, der forandrede verden og som stadig er spillevende.

Gyldendal Nordisk

Nyoversat af Niels Brunse og med forord af Kim Leine. Kristin Lavransdatter bliver født på slægtsgården Jørundsgård i en norsk bygd omkring år 1300. Hun vokser op omgivet af stor kærlighed og bliver en selvstændig kvinde med sine meningers mod. Hendes forældre har valgt nabosønnen Simon Andressøn som hendes ægtemand, men inden giftermålet forelsker Kristin sig i den smukke adelsmand Erlend Nikulaussøn. Erlend er noget ældre end Kristin og har levet sammen med en gift kvinde, og det ser man ikke på med milde øjne i det omgivende samfund. Kristin trodser sine forældre og gifter sig med Erlend. Gennem hele sit liv kæmper hun med en stor skyldfølelse over for både slægten og Gud, men på trods af et stormfuldt ægteskab mister hun aldrig helt sin kærlighed til Erlend. Kristin Lavransdatter er en fortælling om stormende forelskelse, men også om synd og svig og brutale mord. Den udspiller sig i den storslåede norske natur og skildrer en selvstændig kvindes kamp for at vinde en ustabil mands kærlighed og skabe sig det liv, hun ønsker sig. Gyldendal Nordisk er kendte og glemte klassikere fra den tid, hvor det nordiske selvbillede bliver skabt på diskussioner om køn, klasse, tro og moral. Det er radikale værker, der forandrede verden og som stadig er spillevende.

Kristin Lavransdatter. Bog 3

Kristin Lavransdatter. Bog 2

Kristin Lavransdatter. Bog 1

Den unge malerinde Jenny Winge er rejst fra Norge til Rom, hvor hun forsøger at realisere drømmen om et liv som kunstner i en varm atmosfære langt fra det kolde nord. Her møder hun studenten Helge Gram, som hun forlover sig med, og sammen rejser de tilbage til Kristiania. Men kærlighedsforholdet mellem de to forbitres i mødet med Helge Grams familie, og Jenny befinder sig snart i en vanskelig situation. Hun stiller høje krav til kunsten, til sig selv og ikke mindst til kærligheden, men virkeligheden griber ind. Sigrid Undsets roman udspiller sig i en tid, hvor kvindelige kunstnere blev ringeagtet, hvor udenomsægteskabelige affærer var ulovlige, og hvor graviditet uden for ægteskabet var utænkeligt. Sigrid Undset blev født i Kalundborg i 1882, hendes mor var dansk, hendes far norsk. Fru Marta Oulie blev hendes debutroman, men først med romanen Jenny fra 1911 slog hun både kommercielt og litterært igennem. Senere fulgte bl.a. middelaldertrilogien om Kristin Lavransdatter. I 1928 modtog Sigrid Undset Nobelprisen i Litteratur som en af de yngste nogensinde og den kun tredje kvinde i prisens historie.

Klassikerserien

Ida Elisabetin elämässä kaikki ei ole mennyt niin kuin hän olisi toivonut. Puoliso Fritiof on paljastunut mieheksi, joka ei osaa kantaa vastuuta. Fritiofin työpaikat vaihtuvat jatkuvasti. Kaikki kaatuu Ida Elisabetin niskaan, joka joutuu elättämään perhettä ompelutöillään. Kun Fritiof sekaantuu myös vieraisiin naisiin, Ida Elisabet ei enää jaksa – hänen on saatava avioero. Eron myötä Ida Elisabetille aukeaa uusi elämä, mutta menneisyyden haamut eivät jätä häntä täysin rauhaan. "Ida Elisabet" on Sigrid Undsetin 1920-luvulle sijoittuva romaani vuodelta 1932. Sigrid Undset (1882–1949) oli norjalainen kirjailija, joka voitti Nobelin kirjallisuuspalkinnon vuonna 1928. Undset työskenteli sihteerinä ennen kirjailijanuraansa. Hän julkaisi vuosien saatossa yli kaksikymmentä kaunokirjallista teosta. Undsetin kuuluisin teos on keskiajalle sijoittuva trilogia "Kristiina Lauritsantytär".

Ida Elisabet

Jenny Winge on 28-vuotias norjalainen kuvataiteilija, joka muuttaa Roomaan, taiteilijoiden kaupunkiin. Ajatuksena on saada inspiraatiota ja oppia lisää maalaamisesta. Jennyn haaveet kokevat kuitenkin kolauksen, kun hänen henkilökohtainen elämänsä ajautuu pahaan umpikujaan. Ensin Jenny päätyy rakkaussuhteeseen tiedemies Helge Gramin kanssa. Sitten Jennyn elämään astelee muuan vanhempi mies, joka sekoittaa nuoren taiteilijan elämän. Pian Jenny on traagisessa tilanteessa, josta hän ei näe ulospääsyä. "Jenny" on Sigrid Undsetin modernistinen romaani vuodelta 1911. Sigrid Undset (1882–1949) oli norjalainen kirjailija, joka voitti Nobelin kirjallisuuspalkinnon vuonna 1928. Undset työskenteli sihteerinä ennen kirjailijanuraansa. Hän julkaisi vuosien saatossa yli kaksikymmentä kaunokirjallista teosta. Undsetin kuuluisin teos on keskiajalle sijoittuva trilogia "Kristiina Lauritsantytär".

Kun Thestrupin perheen kaksi poikaa ovat teillä tietymättömillä myrkyisässä säässä, perheen isä Jørgen päättää lähteä etsimään heitä. Pojat palaavat kyllä retkeltään, mutta toisin käy perheen isälle. Dorthea-äidin on hyväksyttävä tilanne ja totuttava elämänmuutokseen, jossa puolisoa ja lasten isää ei enää ole. Poikien – Vilhelmin ja Klausin – kasvatus on jatkossa ainoastaan hänen vastuullaan. "Lannistumaton sydän" on Sigrid Undsetin koskettava ja traaginen historiallinen romaani, jonka tapahtumat sijoittuvat 1700-luvun Norjaan. Sigrid Undset (1882–1949) oli norjalainen kirjailija, joka voitti Nobelin kirjallisuuspalkinnon vuonna 1928. Undset työskenteli sihteerinä ennen kirjailijanuraansa. Hän julkaisi vuosien saatossa yli kaksikymmentä kaunokirjallista teosta. Undsetin kuuluisin teos on keskiajalle sijoittuva trilogia "Kristiina Lauritsantytär".

Lannistumaton sydän

Eletään 1300-luvun Norjassa. Kaikki ei ole mennyt Kristiina Lauritsantyttären ja Erlend Nikulauksenpojan avioliitossa niin kuin Kristiina toivoi. Erlendistä on paljastunut piirteitä, joita on vaikeaa antaa anteeksi. Kristiinasta on tullut myös äiti. Äitiys on kuitenkin tuonut mukanaan rakkauden lisäksi vaikeita kokemuksia. Kun Erlend Erlendinpoika syntyy, Kristiina huomaa heti, ettei lapsi jaksa imeä rintaa tarpeeksi paljon. Kristiinan elämän ylle kokoontuu lisää tummia pilviä, kun musta surma saapuu Norjaan. "Kristiina Lauritsantytär 3: Risti" on kolmas osa Sigrid Undsetin kuuluisassa "Kristiina Lauritsantytär" -trilogiassa. Keskiajan Norjassa naisen asema ei ole kummoinen. Kristiina Lauritsantytär ei kuitenkaan alistu vanhempiensa tahtoon, vaan haluaa päättää omasta elämästään. Vaan vievätkö päätökset Kristiinaa aina oikeaan suuntaan? Nobel-voittaja Sigrid Undsetin kolmiosainen "Kristiina Lauritsantytär" johdattaa lukijan 1300-luvun Norjaan. Sigrid Undset (1882–1949) oli norjalainen kirjailija, joka voitti Nobelin kirjallisuuspalkinnon vuonna 1928. Undset työskenteli sihteerinä ennen kirjailijanuraansa. Hän julkaisi vuosien saatossa yli kaksikymmentä kaunokirjallista teosta. Undsetin kuuluisin teos on keskiajalle sijoittuva trilogia "Kristiina Lauritsantytär".

Kristiina Lauritsantytär 3: Risti

Riipivä kuvaus yhdestä avioliitosta, sen rakkaudesta ja karikoista. Torkild oli vasta lapsi, kun hänen perheensä hajosi. Sisarukset lähetettiin kuka minnekin sukulaisten hoiviin. Vanhempien avioliitto oli onneton, ja äiti oli riippuvainen morfiinista. Nyt Torkild on aikuinen ja löytänyt rakkauden Rose-nimisen naisen kanssa. Mutta lapsuus ja sen kokemukset vainoavat Torkildia ja heittävät varjon myös Rosen ja Torkildin rakkauden ylle. Kun Rosea ja Torkildia kohtaa suuri onnettomuus, suhde joutuu todella koetukselle. Voivatko he ikinä päästä suuresta surusta – ja Torkildin taustasta – yli? Kevät on koskettava romaani norjalaiselta Sigrid Undsetilta. Sigrid Undset (1882–1949) oli norjalainen kirjailija, joka voitti Nobelin kirjallisuuspalkinnon vuonna 1928. Undset työskenteli sihteerinä ennen kirjailijanuraansa. Hän julkaisi vuosien saatossa yli kaksikymmentä kaunokirjallista teosta. Undsetin kuuluisin teos on keskiajalle sijoittuva trilogia Kristiina Lauritsantytär.

Kevät

Sigrid Undsetin teos 'Kevät' on monitasoinen romaani, joka tutkii rakkautta, identiteettiä ja elämän valintoja 1900-luvun alun Pohjoismaissa. Kirjan kerrontatyyli on riemukas ja herkkä, houkutellen lukijaa kulkemaan lukuisten henkilöhahmojen mukana heidän kiemuraisissa ihmissuhteissaan. Teos on rikasta kieltä ja syvällisiä kuvastoja, jotka luovat mieleenpainuvan tunnelman ja vievät lukijat aikakauden sosiaalisiin ja kulttuurisiin konteksteihin, joissa naisen asema oli murroksessa. Undsetin erikoisena vahvuutena on hänen kykynsä kuvata pysyviä tunteita ja sisäistä kamppailua aikakauden sosiaalisten normien näyttämönä. Sigrid Undset syntyi vuonna 1882 Norjassa ja voitti Nobelin kirjallisuuspalkinnon vuonna 1928. Hän kirjoitti 'Kevät'-teoksen aikana, jolloin naisten oikeudet alkoivat saada huomiota Euroopassa. Undsetin oma tausta, kasvaminen vahvojen naisten ympäröimänä ja hänen kiinnostuksensa historian, erityisesti keski- ja uusimman ajan ilmiöihin, vaikutti voimakkaasti hänen kerrontaan. Kirjoittajana hän yhdistää henkilökohtaisia kokemuksia ja suurempia yhteiskunnallisia kysymyksiä, mikä tekee hänen teoksistaan ajankohtaisia ja merkityksellisiä. 'Kevät' on suositeltava kaikille, jotka etsivät syvällistä ja emotionaalista lukukokemusta. Kirja on oiva valinta niin romaanin ystäville kuin historiasta ja kulttuurista kiinnostuneille lukijoille. Undsetin taidokas kirjoitustyyli ja ajankohtaiset teemat puhuttelevat lukijaa, jolloin kirja paitsi viihdyttää myös tarjoaa uusia näkökulmia elämään ja ihmissuhteisiin. Tämä teos jää soimaan lukijan mielessä pitkään sen jälkeen, kun ensimmäiset sivut ovat käännetty.

Tämä teos on suositeltava kaikille, jotka arvostavat syvällisiä historiallisia kertomuksia, joissa yhdistyvät uskonto, mytologia ja inhimillinen kokemus. Undsetin taitava kerronta vie lukijan aikamatkalle, joka avaa ovia menneisyyden monimuotoisiin maailmoihin. Lisäksi ne, jotka ovat kiinnostuneita Norjan kulttuurista tai etsivät toivoa ja rohkeutta elämän haasteissa, löytävät kirjasta arvokkaita oivalluksia. Undsetin ainutlaatuinen tyyli ja kyky käsitellä syviä teemoja tekevät tästä romaanista ryhdikkään ja vaikuttavan lukukokemuksen, jonka sanoma resonoi yhä nykyajan lukijoiden keskuudessa.

Pyhän Halvardin elämä ja ihmetyöt; Viga-Ljot ja Vigdis

Eletään 1300-luvun Norjassa. Kristiina Lauritsantytär voitti vanhempiensa tahdon ja nai huonomaineisen ritarin rakkaudesta. Nyt Kristiina on juuri saapunut Husabyhyn, aviomiehensä Erlend Nikulauksenpojan tiluksille. Kristiinan on aika siirtyä emännän rooliin ja ottaa Husaby haltuunsa. Edessä on kuitenkin monta estettä. Voittaako Kristiina Erlendin läheisten luottamuksen? Miten Kristiinan ja Erlendin rakkaudentäyteisen, mutta tulisen suhteen käy pitkässä juoksussa? "Kristiina Lauritsantytär 2: Emäntä" on toinen osa Sigrid Undsetin kuuluisassa "Kristiina Lauritsantytär" -trilogiassa. Keskiajan Norjassa naisen asema ei ole kummoinen. Kristiina Lauritsantytär ei kuitenkaan alistu vanhempiensa tahtoon, vaan haluaa päättää omasta elämästään. Vaan vievätkö päätökset Kristiinaa aina oikeaan suuntaan? Nobel-voittaja Sigrid Undsetin kolmiosainen "Kristiina Lauritsantytär" johdattaa lukijan 1300-luvun Norjaan. Sigrid Undset (1882–1949) oli norjalainen kirjailija, joka voitti Nobelin kirjallisuuspalkinnon vuonna 1928. Undset työskenteli sihteerinä ennen kirjailijanuraansa. Hän julkaisi vuosien saatossa yli kaksikymmentä kaunokirjallista teosta. Undsetin kuuluisin teos on keskiajalle sijoittuva trilogia "Kristiina Lauritsantytär".

Kristiina Lauritsantytär 2: Emäntä

Nella Norvegia medievale, la giovane Kristin si appresta a lasciare la fattoria del padre Lavrans per seguire l'uomo che ha appena sposato, Erlend, nella tenuta di Husaby. Il viaggio per mare è complicato e la ragazza riesce a stento a nascondere che è rimasta incinta prima del matrimonio. Il parto si avvicina e la protagonista spera che la madre Ragnfrid giunga ad assisterla, ma deve accontentarsi dell'aiuto di un gruppo di donne pressoché sconosciute. Ormai è la signora di Husaby e il suo primogenito è sano e bello. Il conteggio dei mesi, tuttavia, attesta un concepimento prematrimoniale, un'onta per la famiglia. Lavrans ne è addolorato, ma prova a perdonare la figlia. Passano gli anni e Kristin mette al mondo altri sei bambini. Gli impegni militari tengono lontano Erlend e il matrimonio conosce periodi di crisi. Intanto giunge la notizia che Simon, una volta promesso sposo di Kristin, si è fidanzato con Ramborg, la sorella minore della protagonista. Quando Erlend è accusato di un crimine contro la corona, Kristin non sa più a chi rivolgersi, e cerca sostegno proprio in Simon. Riuscirà l'uomo che tanto l'ha amata, e che forse la ama ancora, a salvare il marito di Kristin? A cent'anni dall'uscita in Norvegia, e dopo decenni di oblio in Italia, torna in una nuova traduzione il secondo volume della trilogia che valse a Sigrid Undset il premio Nobel per la letteratura, uno dei capolavori della letteratura mondiale.

Kristin Lavransdatter. II. La signora di Husaby

Nella Norvegia medievale, il matrimonio tra Erlend e Kristin è minacciato da vicissitudini economiche e politiche. Quando la coppia, assieme ai numerosi figli, si trasferisce a Jørundgård, nella tenuta paterna della donna, la tensione tra Erlend e il cognato Simon, un tempo innamorato di Kristin e ora compagno di sua sorella, sfocia in una lite di famiglia che causa la separazione tra la protagonista e il marito. L'amore è forte, ma i caratteri restano incompatibili e così, tra discussioni e tentativi di riavvicinamento, ingiurie e chiarimenti, la vita trascorre su un uomo e una donna che si sentono sempre più distanti dalla gioventù. A mano a mano che attorno a lei le persone più care vengono a mancare, Kristin si isola dal mondo, rasserenata dalla fede. Ormai anziana e stanca, decide di chiudersi in convento. Quando la peste inizia a mietere vittime, si adopera per aiutare gli ammalati, nella speranza di ottenere il perdono per una vita piena di errori e peccati. A cent'anni dall'uscita in Norvegia e a pochi mesi dalla ripubblicazione dei primi due capitoli in Italia, torna in una nuova traduzione il terzo volume della trilogia che valse a Sigrid Undset il premio Nobel, uno dei capolavori della letteratura mondiale.

Kristin Lavransdatter. III. La croce

relevance|desc

publishdate|desc

publishdate|asc

rating|desc

title|asc

author_lastname|asc

BookBeat ger dig tillgång till tusentals ljudböcker direkt på din mobil. Hitta din nästa favorit genom att bläddra igenom våra utvalda topplistor.

Älskar du att läsa böcker? Upptäck tusentals e-böcker hos BookBeat. Välj och vraka mellan bästsäljare, crime, romance, fakta och mycket mer!

Få tillgång till tusentals e-böcker på din mobil. Bläddra och hitta din nästa favorit e-bok idag!

Ljudböcker - Hitta din nästa ljudbok

BookBeat ger dig tillgång till 1 miljon ljudböcker och e-böcker i mobil och surfplatta. Prova gratis!

Ljudböcker och e-böcker. Prova gratis! - BookBeat

Om du inte är ute på ett äventyr är det bättre att registrera dig på {countryLanguage} sajten.

Här hittar du våra mest populära författare och deras böcker. Hos BookBeat hittar du ett stort utbud av författare och olika kategorier, så den här listan kommer garanterat att ge inspiration till din nästa läsupplevelse!

{AuthorName} böcker - BookBeat

{NarratorName} som uppläsare - BookBeat

Letar du efter en ny favorituppläsare, eller har du redan en favorit du vill lyssna ännu mer på? Perfekt! Här har vi nämligen samlat de mest populära uppläsarna och böckerna de läst in. 

Sök - BookBeat

Titel

Person som diskar och lyssnar på BookBeat

Författare

Sigrid Undset

Kom igång med BookBeat idag

Om oss

Följ oss

Hjälp och kontakt

Info

BookBeat

Ladda ner BookBeat