Att åtskilliga tyska krigsförbrytare efter krigsslutet 1945 flydde Europa och därmed undslapp rättvisan är ett känt faktum. Likaså att de flesta av dessa sökte sig till Sydamerika där de med falska identiteter skapade sig nya liv. Eichmann, Mengele och Barbie är några av de mer kända namnen, men tusentals fler fick hjälp att genomföra flykten genom olika nätverk.
Några av dessa nätverk fanns i Sverige och hjälpte människor att fly via svensk mark. Omfattningen på den verksamheten visar sig nu vara större än man tidigare trott. I Flyktlina Sverige berättas för första gången en grundlig historia om flyktnätverken och det är i flera fall helt nya uppgifter som presenteras. Sannolikt fick flyktingarna direkt assistans av representanter från den argentinska staten som fanns på plats i Sverige. Flykthjälpen påbörjades troligen redan före krigsslutet och pågick in på 1950-talet. Författarna Lars T. Larsson och Simon Olsson knyter ihop trådarna och sätter in de enskilda historierna i ett större sammanhang, och uppdaterar därmed en viktig del av Sveriges efterkrigshistoria.
