Jag kommer att förlora min yngsta son ännu en gång. Hur kunde han göra så här, börja knarka igen efter bara två veckor i frihet? Han som hade hela livet framför sig. Han skulle ju vara hemma hos mig nu. Jag har gjort allt jag kan, men han har ändå gett upp nu och fallit tillbaka i sitt destruktiva liv. Jag är slut som mamma. Jag är slut som människa. Drogerna har tagit tillbaka min son. Min älskade son. Det här är inget som en förälder ska behöva vara med om, men som jag på något konstigt vis ändå tvingades in i. Hur kunde vi hamna här egentligen?
Här berättar jag min historia som mamma till två missbrukande söner. Det som blev som ett heltidsjobb för mig. Min uppgift som mamma prövades verkligen på riktigt. Det slet mig sönder och samman, men jag hade aldrig kunnat göra annorlunda. Det jag gjorde, gjorde jag av omtanke och kärlek till mina söner.
Jag hoppas att min historia kan få er som känner igen er att VÅGA KÄNNA HOPP igen och att orka kämpa ännu lite till.
